Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs domprosteris södra kontrakt - Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (G. H. T.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195 Göteborgs domprosteris södra kontrakt—Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 196
Göteborgs domprosteris södra kontrakt i
Göteborgs stift omfattar 17 pastorat: G
e-borgs Gustavi eller Domkyrkoförsamling;
Göteborgs Kristine församling; Göteborgs tyska
församling; Göteborgs Gamlestads
församling; Göteborgs Vasa församling; Göteborgs
Haga församling; Göteborgs Annedals
församling; Göteborgs Masthuggs församling;
Göteborgs Oscar Fredriks församling; Göteborgs
Karl Johans församling; Lundby; örgryte;
Landvetter och Härryda; Partille; Mölndal,
Kållered och Råda; V. Frölunda och Askim;
Styrsö.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning
(förk. G. H. T.), daglig middagstidning i
Göteborg, uppsatt 1832 av bokhållaren Måns
P r y t z. Tidningen var till en början avsedd
endast för handels- och sjöfartsnotiser samt
behöll länge en övervägande merkantil prägel
men inrymde småningom även politiska
artiklar. Prytz förlorade snart under striden
mot indragningsmakten utgivningsrätten men
kvarstod som huvudintressent i företaget till
1848, då han sålde tidningen till J.
Sandvall (se d. o.), vilken våren 1851 lämnade
landet. Efter en tids interregnum fick G. H.
T. 1852 en ny huvudredaktör i S. A.
Hedlund, som i hög grad satte sin prägel
på tidningen och lyfte den till ett av landets
allra främsta organ. Hedlund var
huvudredaktör ända till sin död (1900), då han
efterträddes av sin brorson Henrik Hedlund,
som 1917 efterträddes av Torgny
Segerst e d t. Andre redaktör är sedan 1923 fil. dr
Knut Petersson.
Tidningens färg var från början avgjort
liberal. Småningom förvandlades G. H. T. till
ett nyhetsorgan av gängse typ, dock
alltjämt med ett drygt utrymme upplåtet åt
kommersiella och ekonomiska angelägenheter.
Under 1850- och 1860-talet stod den i främsta
ledet bland kämparna för en
representationsreform, stred ivrigt för främmande
trosbekän-nares likställighet med andra svenska
medborgare och intog i tullfrågorna en starkt
framskjuten frihandelsställning. Under
1870-och 1880-talet stod den Lantmannapartiet (och
efter dess klyvning Gamla lantmannapartiet)
nära och bekämpade införandet av det nya
tullsystemet. Efter Liberala samlingspartiets
tillkomst anslöt den sig i allt väsentligt till
dess program och framstod sedan i två
årtionden som ett av den liberala politikens
starkaste stöd i pressen. Dess utpräglade
för-svarsvänlighet försatte den dock tidtals i en
viss särställning inom partiet. Detta gäller
framför allt tiden efter 1917, då T. Segerstedt
övertog ledningen av företaget. Med
bibehållande av sin allmänt frisinnade läggning har
G. H. T. de senaste åren alltmera lösgjort sig
ur den snäva partisamhörigheten och
företräder nu en av partiprogram täml. oberoende
borgerlig meningsriktning, starkt präglad av
huvudredaktörens egen personlighet.
Detta såväl som tidningens även i övrigt
självständiga, delvis ganska traditionsbundna
och för allt reklamväsen främmande kynne
har givit den en ställning för sig inom svensk
journalistik. Medan övriga större svenska
tidningar under 1900-talets första årtionden i
mångt och mycket hämtat sina förebilder från
Amerika och i sina arbetsmetoder starkt
påverkats av det moderna sensationsreportaget,
har G. H. T. målmedvetet strävat i en annan
riktning med huvudvikten lagd vid
nyhetsförmedlingens pålitlighet och
artikelmaterialets kvalitet. För att tillgodose läsekretsens
krav på en vederhäftig och allsidig
orientering i litterära, konstnärliga, ekonomiska och
utrikespolitiska spörsmål har den till sig
knutit ett stort antal framstående in- och
utländska författare. Dess »tredje sida», som
dagligen fylles med bidrag av detta slag, har
på så sätt blivit ett forum för dryftandet av
aktuella spörsmål. Bland de författarnamn,
som mer eller mindre regelbundet där
återfunnits, må nämnas Ellen Key, Werner
Sö-derhjelm, Hans Larsson, G. Westin
Silverstolpe, Anton Blanck, Albert Nilsson, C.
Skottsberg, Axel Romdahl, Lucien Maury,
Hartley Withers, F. W. Hirst och Friederich
Stieve. Utom av denna omfattande
artikelavdelning, där även tidningens egna medarbetare
äro starkt företrädda, karakteriseras G. H. T.
främst av sitt starka intresse för konst och
litteratur samt för utrikespolitiska och
kommersiella spörsmål. Nyhetsförmedlingen från
utlandet har länge varit för svenska
förhållanden väl organiserad, och sedan lång tid
tillbaka har G. H. T. fasta korrespondenter i
London, Paris och Berlin. Efter engelskt mönster
finnes jämväl anställd en »citykorrespondent»
i London, vilken varje vecka telegrafiskt
översänder en ekonomisk veckorevy. En
nationalekonom av facket, f. n. prof. S. Brisman,
medarbetar regelbundet på »tredje sidan».
Bland mera bemärkta personligheter, som
under tidernas lopp medarbetat i G. H. T.,
märkas skalden C. M. Ekbohrn (1840-talet),
V. Rydberg, som var fast anställd 1855—76
och bl. a. redigerade dess utrikesavd. (flera av
hans mest kända arbeten offentliggjordes f.
ggn i G. H. T.), Karl Warburg (en lång följd
av år tidningens litteraturanmälare), Sigurd
Hansson, konst- och teaterkritikern August
Brunius, Ragnar Fehr m. fl. För närvarande
(1928) omhänderhas konst- och teaterkritiken
av Birger Bæckström (i Göteborg) och Agne
Beijer (i Stockholm), litteraturkritiken av
Henning Söderhjelm jämte ett stort antal
utomstående bokanmälare. Musikkritiker är
kompositören Knut Håkansson.
Med avseende på den tekniska utrustningen
står tidningen fullt i nivå med utvecklingen.
Sätteriet räknar f. n. 18 sättmaskiner,
stereotypavdelningen tre snabbstereotyperande
Winklerverk (en platta var fyrtionde sekund)
och tryckeriet tre rotationspressar (kapacitet
35,000—70,000 ex. i tim.). Den fast anställda
personalen uppgår till omkr. 500 pers. —
Tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
