Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs museum - Göteborgs och Bohus län - Folkmängd - Befolkningens fördelning efter yrken - Landarealen, fördelad efter ägovidd - Brukningsdelar - Skörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Göteborgs och Bohus län
204
av enskildas gåvor med tillskott av
skattemedel i Slottsskogen uppförda, i juni 1916
grundlagda och 8 juli 1923 öppnade
Naturhistoriska museet (bild 2), vars
arkitekt är E. Torulf. Kostnader för bygge,
flyttning och installation uppgå till över 1,6 mill.
kr. Byggnaden omfattar följ, lokaler: en stor
utställningslänga, som i övre våningen
inrymmer en överljussal för däggdjur; ett längs
däggdjurssalen löpande galleri för fåglar, en
övre hall och i nedre våningen ett galleri för
lägre ryggradsdjur och ryggradslösa djur samt
magasin för huvudsamlingarna; en byggnad
för (av O. Gylling utförda) dioramor, i vars
nedre botten den mineralogiska avd. är
inrymd; en särskild byggnad för val- och
val-skelettsamlingen; på salens läktare är den
anatomiska samlingen utställd; en flygel med
föreläsningssal i övre våningen samt
entomologiska huvudsamlingar i den nedre; en
flygel för tjänsterum, arbetslokaler m. m. Avd.
har föreståtts av A. W. Malm (till 1882), A.
Stuxberg (1882—1902) och E. Lönnberg (1903
—04). Nuv. intendent är L. A. Jägerskiöld.
I Mineralogiska avd. omfattar en
systematisk mineralogisk samling, sviter av de
vid några av viktigare svenska gruvfält
förekommande malmerna jämte gångmineral, en
samling av de viktigaste bergartstyperna, en
historisk-geologisk samling, smärre
paleonto-logiska samlingar ävensom specialsamlingar
från de svenska arktiska expeditionerna och
prof. O. Nordenskjölds expedition till
Patagonien och Eldslandet. Intendenter ha varit
E. Berglund (1885—87), J. Lovén (1887—93)
och F. Eichstädt (1893—1910). O.
Norden-skjöld hade tillsyn över avd. 1910—28.
Konstmuseet, vars byggnad vid
Götaplatsen (se Göteborg, bild 19) uppfördes
1921—23 efter ritningar av arkitekterna
Arvid Bjerke och Sigfrid Ericson, öppnades för
allmänheten efter fullbordad installering av
samlingarna 14 mars 1925. För uppförande
av byggnaden stodo följ, medel till förfogande:
ur Dahlgrenska byggnadsfonden 147,608 kr.,
ur den av J. C:son Kjellberg till minne av
hans föräldrar stiftade fonden 553,849 kr., ur
Fürstenbergska byggnadsfonden 369,066 kr.,
W. Lundqvists byggnadsdonation 118,700 kr.,
ur Renströmska donationsfonden 200,000 kr.,
bidrag av jubileumsutställningen 1923 200,000
kr., anslag av Göteborgs stadsfullmäktige till
installationen 21,000 kr. K o n s t a v d., vars
samlingar av målningar, skulpturer, grafik
och handteckningar inrymmas i Konstmuseet,
utgör efter Nationalmuseum i Stockholm den
förnämsta offentliga konstsamlingen i Sverige
och står, särskilt vad 1800- och 1900-talets
konst beträffar, vid sidan av de statliga
centralmuseerna i de fyra nordiska länderna.
Betydelsefull är icke minst den goda
representationen av grannländernas måleri.
Samlingarnas början var anspråkslös, men sedan genom
en donation 1878 av makarna B. E. och A. L.
Dahlgren medel erhållits för regelbundna
in
köp, förkovrades de hastigt och kommo att
spela en betydelsefull roll i det svenska
konstlivet. Med konstsamlingarna införlivades 1904
det av makarna P. Fürstenberg och G.
Für-stenberg, f. Magnus, testamenterade
Fürstenbergska galleriet, som
innehåller ett representativt urval av i synnerhet
nordisk konst från 1880- och 1890-talet.
Under de senaste årtiondena ha samlingarna
utvecklats i snabb takt även inom förut ej
tillgodosedda områden, ss. yngre och äldre
grafisk konst, handteckningar samt äldre Svenskt
och utländskt måleri. Bland donatorer må
vidare nämnas skeppsredare W. Lundqvist och
dir. Gustaf Werner. Intendenter: C. D. af
Wirsén (1877—78), B. Lindholm (1878—1906)
och A. L. Romdahl (sedan 1906).
Förvaltning och ekonomi. Styrelsen består
av 9 medl., av vilka Göteborgs
stadsfullmäktige utse 5 (jämte 2 suppleanter), Göteborgs
vet.- och vitt.-samh. 2 och de 7 sålunda valda
ytterligare 2. Inseendet över förvaltningen och
ordningen inom museet utövades till 1922 av
en ombudsman (1861—64 V. von Gegerfelt,
1864—89 M. Lagerberg, 1889—1922 C.
Lagerberg). Förvaltningen omhänderhas nu
närmast av en vicevärd för varje
museibygg-nad. Vid museet finnas fem
intendentsbefatt-ningar samt vid sidan av dem tre nämnder,
kulturhistoriska, naturhistoriska och
konstnämnderna, till vilka intendenterna kunna
hänskjuta viktigare frågor rörande resp. avd.
För konstinköpen finnes en särskild kommitté
med vederbörande intendent som ordf.
Gemensamma ärenden handläggas av
intendents-rådet. Museets inkomster utgöras av ett
årligt anslag ur Göteborgs stadskassa, f. n.
(1928) 285,235 kr., bytesmedel 1,500 kr.,
inträdesavgifter m. m. omkr. 4,000 kr. samt
räntor av förutnämnda fonder omkr. 36,000 kr.
Göteborgs och Bohus län omfattar
landskapet Bohuslän samt av Västergötland städerna
Göteborg och Mölndal samt Sävedals, Askims
och Ö. Hisings härad; 5,047,16 kvkm, 446,238
inv. (1928). Residensstad: Göteborg.
Folkmängd: Är 1751 76,537, 1800 116,674,
1850 187,583, 1900 337,175.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920):
Jordbruk med binäringar (även fiske) 20,9 %,
industri 37,8 %, handel och samfärdsel 23,7 %,
allmän tjänst och fria yrken 5,1 %, husligt
arbete 3,6 %, f. d. yrkesutövare m. fl. 8.9 %.
Landarealen, fördelad efter ägovidd-.
Trädgård 1,529 har (0,3 %), åker och annan odlad
jord 99,262 har (20,3 %), naturlig äng 10,148
har (2,1 %), skogbärande mark 214,782 har
(43.9 %), övrig mark 163,838 har (33,4 %).
Brukningsdelar: Antal 16,798 st., varav
3,709 brukas av arrendatorer. 16,260 st. ha
0,26—20 har odlad jord (medeltal 5,9 har).
Skörd (medeltal 1921/25): 5,489 ton vete,
13,632 ton råg, 3,075 ton korn, 46,763 ton
havre, 6,503 ton blandsäd, 4,139 ton
baljväxter, 60.890 ton potatis, 17 ton sockerbetor,
41,107 ton foderrotfrukter, 105,090 ton hö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
