Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs och Bohus län - Husdjur - Mejerihantering - Saltsjöfiskets omfattning och avkastning - Industri - Administrativ indelning - Judiciell indelning - Göteborgs orkesterförening - Göteborgsposten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Göteborgs orkesterförening—Göteborgsposten
206
Husdjur (1919): 25,593 hästar, 77,311
nötkreatur, 42,143 får, 175 getter, 23,354 svin,
295,943 höns, 10,475 bisamhällen.
Mejerihantering (1925): 4 andels-, 2
gårds-och 10 uppköpsmejerier; tillverkat smör 118
ton, ost 11 ton.
Saltsjöfiskets omfattning och avkastning
(1925): Sillfiske 141,000 hl, 2.242,000 kr.,
makrillfiske 5,365,000 kg, 2,070,000 kr., trålfiske
2,850.000 kr., storsjöfiske 963,000 kr.,
hummerfiske 408,000 st., 416,000 kr., övriga fisken
5,294,000 kr. Sammanlagda avkastningen var
s. å. för G. 13,835,000 kr.
Industri (1925): 765 arbetsställen, 41,538
arb. (94 på 1,000 inv.; högsta siffra för
Sverige), salutillverkningsvärde 399,595,000 kr.
Jordmånen är i dalbottnarna bördig, och
jordbruket står högt. Skogen, som på
1800-talet svårt skövlats, täcker flerstädes ej
behovet, men plantering av skog pågår.
På G. kommer hälften av hela Sveriges
saltsjöfiske, främst sillfiske. Detta nådde i
Bohusläns skärgård sin höjdpunkt på 1890-talet,
1,923,000 hl per år (1891/95), och har därefter
nedgått till 141,000 hl (1925). Samtidigt har
sillfisket på öppet vatten, som idkas av fiskare
från s. Bohuslän, starkt ökats. Storsjöfiske,
efter långa, torsk m. m., idkas av fiskare från
Orust och Tjörn kring Shetlandsöarna;
makrill fiskas vid Doggerbank, Skagen och
Bohuskusten. Inomskärs fångas flundra,
hummer, nordhavsräka och framför allt skarpsill,
varpå n. Bohusläns ansjovisindustri grundar
sig. Fisket har starkt främjats av
hushållningssällskapet och staten, som bekostat moderna
fiskehamnar, fiskeriintendent m. m. Industrien
är främst förlagd till Göteborg och Mölndal.
I n. Bohuslän ligga betydande granitbrott och
stensliperier, i Uddevalla bomulls- och
tändsticksfabriker, i Munkedal pappersbruk, i
Lysekil m. fl. orter konservfabriker. De för
allmän trafik öppna järnvägarna inom G. ha
en längd av 337 km, därav 210 km statens
(Göteborg—Strömstad, delar av V. stambanan
och Västkustbanan), 102 km enskilda
normal-spåriga (Lysekils,
Göteborg—Tingstad—Sannegårdens, delar av Göteborg—Särö,
Göteborg—Borås, Bergslagernas och
Uddevalla—-Vänersborg—Herrljunga järnvägar) och 25
km smalspåriga järnvägar (Munkedals och
delar av Uddevalla—Lelångens och
Västergötland—Göteborgs järnvägar); till Göteborg
—Strömstads järnväg ansluta sig statens
järnvägars 4 automobillinjer. 419 km
lands-och 1,418 km bygdevägar. Mellan G:s
fisklägen, badorter m. m. upprätthålles en livlig
ång- och motorbåtstrafik. Förbindelserna utåt
gå främst över Göteborg. G:s hamnar
trafikerades 1925 av 56,375 fartyg (4,9 mill.
nettoton) i inrikes och 7,682 fartyg (5,1 mill.
nettoton) i utrikes fart. G. har folkhögskolor i
Grebbestad, på Tjörn och i Vendelsberg.
Lasarett finnas i Göteborg, Mölndal, Uddevalla,
Strömstad och Kungälv. G. ingår i Göteborgs
stift, Västra arméfördelningsområdet, bildar
en valkrets (6 representanter) till Första
kammaren och två valkretsar till Andra
kammaren, näml. Göteborgs stad (9 representanter)
och G:s landstingsområde (8 representanter).
Administrativ indelning (1928): Städer:
Göteborg, Mölndal (under landsrätt), Kungälv,
Marstrand, Lysekil, Uddevalla, Strömstad.
Härad: Sävedal, Askim, ö. Hising, V. Hising,
-Inlands Södre, Inlands Nordre, Inlands Torpe,
Inlands Fräkne, Orusts ö. härad, Orusts v.
härad, Tjörn, Lane, Stångenäs, Sotenäs, Tunge,
Sörbygden, Bullaren, Kville, Tanum, Vette.
87 landskommuner, 42 municipalsamhällen.
Fögderier: Göteborgs, Inlands, Orusts och
Tjörns, Sunnervikens, Norrvikens.
Judiciell indelning (1928): Askims, Hisings
och Sävedals domsaga; Inlands domsaga;
Orusts och Tjörns domsaga; Sunnervikens
domsaga; Norrvikens domsaga; Göteborg;
Kungälv; Marstrand; Lysekil; Uddevalla;
Strömstad. G. R-ll.
Göteborgs orkesterförening, stiftad 1905,
har till ändamål att underhålla en stående
orkester i Göteborg och att i sammanhang
därmed utöva konsertverksamhet. Dess
orkester består av ett 50-tal medl. Under
vintersäsongen ges två konserter i veckan.
Föreningen åtnjuter bidrag från Göteborgs stad
(60,000 kr.), E. Magnus’ musikfond och
Göteborgs orkesterkassa (stiftad 1860). 1905 fick
föreningen en god konsertlokal med 1,282
sittplatser; den nedbrann i grund 1928; fonden
för ett nytt konserthus uppgår f. n. till 1,7
mill. kr. Dirigenter ha varit bl. a. O.
Mo-rales, V. Stenhammar, Tor Aulin, Ture
Rangström och är f. n. Tor Mann. — Till
orkesterföreningens verksamhet hör sedan 1916 även
en orkesterskola. (T. N.)
Göteborgsposten, daglig morgontidning i
Göteborg. I dec. 1858 grundade
boktryckaren D. F. Bonnier den nuv. G. (äldre
tidningar med detta namn hade utgivits 1813—
32 och 1850—51). G:s första fasta
medarbetare voro med. kand. K. Lindberg, red. och
ansvarig utgivare, samt Aron Jonasson. Den
utkom urspr. två ggr i veckan men började
redan 1860 att utges dagligen. 1873 övergick
tidningen till ett aktiebolag samt fick fil. dr
F. Åkerblom (se d. o.) till ansvarig
utgivare och red. Tidningens uppställning med
särskilda iögonenfallande rubriker i notisavd.,
minneslista m. m. vann efterföljd inom en
stor del av svenska pressen. Tidningen intog
redan från början i de norska och
dansktyska frågorna en avgjort unionell och
skandinavisk hållning samt blev snart bemärkt
genom snabbt meddelande av in- och
utländska nyheter samt goda korrespondenter (bl. a.
Orvar Odd). I den inre politiken först
moderatliberal, intog tidningen under Åkerbloms
ledning en mera till höger lutande, bestämd
hållning mot Lantmannapartiet. Under
dennes tid hörde till tidningens medarb. bl. a.
Harald Hjärne (utrikesred. 1873—74), A. O.
Wallenberg och Rudolf Kjellén. Tidningen sål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
