Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göthe, Erik Gustaf - Göthe, Johan Fredrik von - Göthe, J. W. von - Göthe, Samuel - Göthit el. Nadeleisenerz - Göthlin, Gustaf Fredrik - Göthlin, Gösta Valdemar - Götiska förbundet - Götiska skolan - Götisk stil - Götjärn - Götlunda (Skaraborgs län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Göthe, J. F. v.—Götlunda
212
Amor», porträttbyster samt, i Petersburg,
dit han reste 1822, en sittande staty av
Katarina II. På beställning av Karl XIV Johan
modellerade han Karl XIII:s staty i
Kungsträdgården i Stockholm (avtäckt 1821; de fyra
lejonen — av Fogelberg — tillkommo 1824).
Inom arkitekturens område faller hans sista
verk, ritningen till Riddarholmskyrkans
tornspira (av gjutjärn). G-g N.
Göthe [jota], Johan Fredrik von,
friherre, se Eosander.
Göthe [gö’to], J. W. von, se Goethe.
Göthe [jota], Samuel, diplomat (1637—
1712); hette före adlandet, 1698, Eosander (se
d. o.). G. var handskrivare hos residenten von
Lilienthal i Moskva 1665, följde de svenska
legaterna till mötet vid Pliusaströmmen 1666
och tjänstgjorde sedan åter i Moskva, bl. a.
som translator. Han blev referendariesekr.
för ryska ärenden i kansliet 1677 och var
som referendarie i beskickning till Moskva
1680. G. blev rådman i Stockholm 1681,
hovrättsassessor 1693 samt var en av de tre
kommissarier, som sändes i beskickning till
Ryssland 1698—1700. (B. H-d.)
Göthit [götrt] (uppkallad efter skalden
Goethe) el. Nadeleisenerz, rombiskt (se
Kristallsyste m), brunt mineral av
järn-oxidmonohydratet Fe2Os • H20, bildande
stråliga aggregat. Fe2O3 . H2O är en polymorf
substans, och det likaledes bruna mineralet 1
e-pidokrokit el. r u b i n g 1 i m m e r, som
uppträder i bladiga aggregat, är en annan,
ävenledes rombisk modifikation av densamma.
Se vidare L i m o n i t. G. är endast svagt,
lepidokrokit däremot starkt pleokroitisk
under mikroskopet. N. Zn.
Göthlln, Gustaf Fredrik, fysiolog (f.
1874 2O/io), med. dr i Uppsala 1907, s. å.
laborator och 1918 prof, i fysiologi där. G. har
bl. a. undersökt de kemiska villkoren för det
överlevande hjärtats aktivitet (1899). Han
har vidare i åtskilliga arbeten behandlat
frågor om ledningens natur i nervsubstansen.
G. har ock studerat färgblindhetens
ärft-lighetsförhållanden samt bestämt läget och
utsträckningen av den rent gula zonen i
spektrum. Tills, m. C. G. Boström och Hj.
öhrvall har han i egenskap av sakkunnig
avgivit betänkande och förslag till ändrade
bestämmelser vid undersökningar rörande
färgblindhet (1916). G. har ock lämnat bidrag till
ögonrörelsernas och till ämnesomsättningens
fysiologi. Ljd.
Göthlln, Gösta Valdemar, läkare (f.
187 7 27/6), med. lic. vid Karolinska institutet
1905. Var 1906—10 prosektor vid Allmänna och
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och är
sedan 1910 sundhetsinspektör i Göteborg. 1919
—23 var han därjämte sundhetsinspektör vid
statens järnvägar. G. tog 1919 initiativ till
bildandet av Föreningen för allmän hälsovård,
vars sekr. han var till 1923. Han har
författat uppmärksammade skrifter rörande
bostadsfrågor, tuberkulos m. m. A. W-dt.
Götiska förbundet, ett sällskap i Stockholm,
bildat 1811 av några unga män, som varit
kamrater i Uppsala, de allra flesta
värmlänningar. De kallade sig som förbundsbröder
med götiska namn. Själen var Jakob
Adler-beth, på vars förslag förbundets syfte angavs
som »upplifvandet af de Gamle Göthers
fri-hets-anda, mannamod och redliga sinne».
Bland de elva stiftarna var endast Erik
Gustaf Geijer av litterär betydelse.
Småningom invaldes likväl författare och
konstnärer som Arvid August Afzelius, Leonard
Fredrik Rääf, Esaias Tegnér, Per Henrik
Ling, Johan Niklas Byström, Karl Adolf
Agardh och Johan Gustaf Sandberg. 93 pers,
invaldes, de sista 1829. »Stämmorna»
(sammankomsterna) voro första året 16, andra 13,
sedan sjönk siffran till 5 och 3; därvid höllos
föredrag och tal samt överläggningar, varpå
följde ett gille med en del ordensbruk av
»götisk» karaktär: man drack ur horn o. s. v.
Redan på 1820-talet väcktes fråga om
förbundets upplösning, emedan stämmorna voro
fåtaligt besökta, och 1833 beslöts, att
verksamheten skulle vila och årsavgifterna
upphöra. En formell upplösning kom ej till stånd,
så länge Adlerbeth levde. Men efter hans död,
1844, följde upplösningen redan 10 nov. s. å.
Den av förbundet på Geijers förslag utgivna
tidskr. Iduna, vars l:a häfte, h. o. h. skrivet
av honom, utkom i juli 1811 (10 h. utkommo
t. o. m. 1824; 1845 utgavs sluthäfte med
historik och register), är förbundets kulturinsats.
Av innehållet märkas först och främst
nordiska dikter och filosofiskt historiska och
litterära avh. av E. G. Geijer, vidare dikter av
Tegnér, särskilt de 1820 o. 1822 offentliggjorda
sångerna av »Frithiofs saga», bidrag av
Afzelius, Adlerbeth, Atterbom, Ling och Nicander.
G. gjorde även insats i svensk konst genom
att 1817 anordna en pristävlan för konstnärer,
»som ur den nordiska mytologien hämtade
ämnen för sina framställningar», och denna
följdes snart av förnyade tävlingar och även
av en h. o. h. genom G. i tävlan med
Konst-akad. anordnad konstutställning (1818).
Förbundet bildade aldrig någon enhet i politiskt
eller litterärt avseende. Se R. Hjärne, »G.
och dess hufvudmän» (1878). R-nB.
Götiska skolan. Under denna beteckning
har man stundom sammanfört vissa svenska
nyromantiker (Geijer, Ling, Afzelius, Tegnér
m. fl.). De ägde dock intet gemensamt
program och bildade ingen skola.
Götisk stil, oegentlig benämning på g o t i k.
Götjärn, se Götmetall.
Götlunda, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad; 45,29 kvkm, 1,368 inv. (1928), därav 50
tillhörande Flistads kommun. G. sträcker sig
från Tidan i n. och V. stambanan i v. över
odlad slätt och skog in på Degermossen i s. ö.
2,173 har åker, 1,689 har skogs- och hagmark.
Vid Tidan Lunne elektricitetsverk. Ingår i G.
och Flistads pastorat i Skara stift, S. Vadsbo
kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
