Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgssystem - Göteborgs-Tidningen - Göteborg—Särö järnväg (G. S. J.) - Götene - Göter - Göteryd - Göteve - Göthe, Anders Georg - Göthe, Erik Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Göteborgs-Tidningen—Göthe, E. G.
210
alkoholdrycker åt särskilt för ändamålet
bildade bolag, som förpliktat sig att avstå
nettovinsten till det allmänna. Bolagen hade
urspr. till ändamål att bedriva
brännvinsut-skänkning på arbetarrestauranger men ha
sedermera även bildats för att handha andra
grenar av alkoholförsäljning. Det första
bolaget grundades i Falun (1850) och fick
snart efterföljare i Gävle, Kalmar, Jönköping
m. fl. städer. I Göteborg överlät man 1865
krogrättigheterna på ett bolag, bildat i
syfte att »icke för vinnings skull utan av
välvilja för den arbetande klassen» handha
utskänkningen av brännvin. 1873 infördes
systemets ledande princip i
brännvinsförsälj-ningsförordningen och stadgades, att
nettovinsten på brännvinsbolagens rörelse skulle
fördelas mellan vederbörande städer,
landsting och hushållningssällskap samt deras
räkenskaper och förvaltning granskas av
revisorer, tillsatta av det allmänna. De goda
verkningarna av utskänkningsreformen i
Göteborg tillförsäkrade 1874 därvarande bolag
koncession jämväl på utminutering av
brännvin och skaffade bolaget efter hand
efterföljare i ett flertal städer (i Stockholm 1876).
Utan opposition godkände även riksdagen
1885 en proposition, varigenom städer med
brännvinsbolag tillförsäkrades större andel av
brännvinsmedlen än de städer, som överlåtit
försäljningen åt enskilda. Redan 1888
innehades som en följd bl. a. härav 93 % av
samtliga brännvinsförsäljningsrättigheter i städer
och köpingar av bolag. På själva landsbygden
däremot kunde först 1907 dylika rättigheter
upplåtas åt bolag. S. å. blev bolagsformen
obligatorisk i städerna; på landsbygden blev
den då fakultativt medgiven beträffande
utskänkningen och obligatorisk beträffande
utminuteringen. Redan 1902 hade landstingen
och hushållningssällskapen fått rätt att utse
två av de fem led. i bolagsstyrelserna. Än
större betydelse vann G.-principens
tillämpning genom 1913 års riksdagsbeslut om
vinstmedlens indragning till statsverket (jfr
Spritdryckslagstiftning). Det
allmännas representanter fingo nu majoritet i
bolagsstyrelsen. Om ansvarsfrihet för
bolagen skulle Kontrollstyrelsen (sed. o.)
besluta. Om införandet av individuell
kontroll på utminuteringen av rusdrycker i
huvudsaklig överensstämmelse med ett av dr Ivan
Bratt framställt förslag se
Spritdryckslagstiftning, Stockholmssyste-m e t och Systembolag.
Ät G:s princip gavs sedermera en mera
konsekvent tillämpning i 1917 års förslag till
rusdrycksförsäljningsförordning. Även
vinförsäljningen lades då under bolagen, och dessa
förpliktades att själva handha all
utminutering. På de senaste åren har G:s princip även
vunnit insteg på maltdrycksutskänkningens
område och varit vägledande vid utformandet
av den gällande organisationen av
partihandeln med rusdrycker (se
Spritcentra
len). — G. infördes redan tidigt i Norge
(1871) och Finland (1870-talet) och har
jämväl, ehuru mera sporadiskt, vunnit insteg i
några andra länder, t. ex. England och
Tyskland. H. G-n.
Göteborgs-Tidningen, se Göteborgs
Handels- och Sjöfartstidning.
Göteborg—Särö järnväg (sign. G. S. J.),
spårvidd 1,435 m, 24,4 km lång, utan
anslutning till andra järnvägar, förbinder Särö,
havsbadort i Halland, med Göteborg;
öppnades 1904. F. P.
Götene, socken i Skaraborgs län, Kinne
härad, strax ö. om Kinnekulle; 11,78 kvkm,
1,106 inv. (1928). Odlad slätt, i ö. något
skog-bevuxen. 812 har åker, 286 har skogs- och
hagmark. Ingår i G., Holmestads, Vättlösa
och Ledsjö pastorat i Skara stift, Kinna
kontrakt. — IG. ligger municipalsamhället G
ö-t e n e, 93 har, 763 inv., station vid
Västergötland—Göteborgs järnväg, handels- och
industriort med snickerifabrik och mekanisk
verkstad. Tax.-värde å fast egendom 1,457,300
kr. (1926), bev.-tax. inkomst 516,600 kr.
Göter, ledamöter av Götiska förbundet el.
anhängare av dettas program.
Göteryd, socken i Kronobergs län,
Sun-nerbo härad, kring Helgeån, vid
Skånegränsen; 162,46 kvkm, 2,519 inv. (1928). Jämn
skogs- och mossmark; spridd odlingsbygd.
1,380 har åker, 11,651 har skogs- och
hagmark. Vid Delary (se d. o.) sulfatfabrik.
G. är en av Sveriges på hällkistor rikaste
socknar. Pastorat i Växjö stift, Sunnerbo kontr.
Göteve, socken i Skaraborgs län, Vilske
härad, s. v. om Falköping; 22,53 kvkm, 474
inv. (1928). Tillhör Falbygden (se d. o.). 1,229
har åker, 575 har skogs- och hagmark. Ingår
i Floby, G., Trävattna och Hällestads
pastorat i Skara stift, Vånga kontrakt.
Göthe [jota], Anders Georg,
konsthistoriker, museiman (f. 1846 5/10). Blev 1875
fil. dr, s. å. andre amanuens vid
Nationalmuseum, 1881 föreståndare för museets
måleri-och skulptursamlingar samt var 1912—16
intendent där. G. var 1895—1918 föreläsare i
konsthistoria vid Konstakad. Han har utgivit
ett flertal omsorgsfullt utarbetade,
beskrivande kataloger över statens och enskilda
tavelsamlingar, monografien »Johan Tobias
Sergel, hans lefnad och verksamhet» (1898),
»Sergelska bref» (1900) samt praktverket
»Johan Tobias Sergels skulpturverk» (1921).
Göthe [jota], Erik Gustaf, skulptör
(1779—1838). G. studerade vid Konstakad.
skulptur för Sergel samt arkitektur;
vistades i Rom 1803—10. Äter i Sverige, fann
han sig skäligen överflödig; med Byström,
som vid denna tid befann sig i rik
utveckling, kunde han ej upptaga tävlan. G:s
arbete visade större ansatser än resultat och
stannade ofta vid abstrakt form och uttryck.
Han utförde i marmor »Svea» (för
konseljsalen på Rosersberg), »Bacchus», »Hebe»,
»Liggande backant», gruppen »Venus med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
