Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Götlunda (Örebro län) - Götmetall - Götrek, Per - Götstål - Göttingen - Göttinger Dichterbund - Göttingische Gelehrte Anzeigen - Göttweig el. Göttweih - Götz - Götz el. Götzen, Johann von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Götlunda—Götz
214
Torget och rådhuset i Göttingen.
Auditoriehyggnaden vid Göttingens universitet.
Götlunda, socken i Örebro län,
Glanshammars härad (se d. o.), i Närkes n. ö. hörn,
mellan Hjälmaren och Arbogaån; 159,44 kvkm,
2,930 inv. (1928). G.- el. Fellingsbroåsen
bildar i Hjälmaren Lungersudd. 4,717 har åker,
10,458 har skogs- och hagmark. Egendomar:
Sickelsjö, Frötuna och Kåsätter. Pastorat i
Strängnäs stift, Glanshammars kontrakt.
Götmetall, smidbart järn, som framställts
enl. någon av götjärnsmetoderna (se
Färsk-ning), antingen i form av mjukt järn eller
stål. Ofta kallas all g. »stål», varför t. ex.
termerna bessemerstål och martinstål vanl.
inbegripa såväl götstål som götjärn, beredda
enl. angivna två metoder. Jfr Göt. G. H-r.
Götrek, Per, kommunistisk skriftställare
(1799—1876); hette urspr. Godlund men
antog som student namnet G. Efter studier i
Uppsala kallade han sig magister och ägnade
sig åt
privatundervisning i språk,
bokhål-leri, snabbskrift m. m.,
från 1820-talet till 1851
huvudsakligen i
Stockholm, där han tillika
bedrev antikvarisk
bokhandel i förening
med lånbibliotek och
ett s. k.
skillingslot-teri. 1824—25 utgav
han den vittra tidskr.
Brage. G. utgav 1831
»Framtidens religion,
uppenbarad af Saint-Simon» (ny uppl. 1833
under titeln »Saint-Simons religionslära») men
övergick sedan till Cabet (se d. o.), av vars
skrifter han 1846 utgav ett urval,
»Upplysningar om kommunismen». Mot Fourier riktade
han 1847 sin märkligaste småskrift, »Om
proletariatet och dess befrielse genom den sanna
kommunismen». Vid denna tid samlades kring
G. en liten skara troende, huvudsakligen unga
arbetare, som praktiserat inom sina yrken i
Frankrike, och »kommunisten vid Järntorget»
har fördenskull i senaste tid framdragits
ur glömskan som ett slags föregångsman för
svensk ungsocialism och syndikalism.
Märkligare var han emellertid som stenograf, och
han utvecklade aktningsvärd verksamhet
inom sin tids folkbildningssträvanden, i både
Stockholm och Karlskrona (se Bildning
s-cirkel). — Litt.: I. Vennerström, »Svenska
utopister» (1913); F. Böök, »Svensk vardag»
(1922). E. F. K. S-n.
Götstål, se Göt, Götmetall och Stål.
Göttingen [gö’-], stad i preuss. prov.
Hannover, reg.-omr. Hildesheim, vid övre Leine; 41,493
inv. (1925). Runt inre staden går en med
lindar planterad vallpromenad. Vid torget ligger
rådhuset (senare hälften av 1300-talet). 1737
grundade Georg II i G. ett univ., Georgia
Augusta (3,086 stud, sommaren 1927). Till detta
äro anslutna bibliotek (700,127 bd, 7,978
handskrifter), tavel- och kopparstickssamling,
ob-servatorium, aerodynamisk försöksanstalt o. a.
institutioner, vetenskapssocietet m. fl. lärda
sällskap. G:s industri omfattar textilvaror,
fysikaliska och optiska instrument samt
livsmedel. Litt.: H. Dörries, »Die Städte im
Oberen Leinetal» (1925).
Göttinger Dichterbund [gö’tinor [-di’^tor-bont]-] {+di’^tor-
bont]+} stiftades 1772 i Göttingen av en krets
ynglingar, som beundrade Klopstock, hatade
»sedefördärvarna» Voltaire och Wieland samt
ivrade för dygd, tyskhet och frihet. Själen i
sammanslutningen var J. H. Voss, ledamöter
Hölty, grevarna Stolberg, K. F. Cramer, F. W.
Gotter, A. Leisewitz m. fl. 1778 var kretsen
skingrad. Den kallades stundom, efter en
dikt av Klopstock, Hainbund. Monogr.
av R. E. Prutz (1841).
Göttingische Gelehrte Anzeigen [göTiqiJa
gele’rto a’ntsåigon], månadsskrift, Tysklands
äldsta kritiskt-vetenskapliga tidskrift,
uppsattes 1739 av Societät der Wissenschaften i
Göttingen. Av dess redaktörer må nämnas A.
v. Haller, J. D. Michaelis och A. Heeren; den
innehåller omfattande granskningar av böcker
inom alla vetenskaper. Monogr. 1844 och 1887.
Göttweig [gö’tvåi^] el. G ö 11 w e i h,
bene-diktinkloster i Nedre Österrike, på högra
Donaustranden, 5 km s. om Krems; grundat
1072, härjat av eld 1580 och 1718, nyuppbyggt
i barockstil. Bibliotek med 70,000 bd och mer
än 1,100 handskrifter.
Götz [göts], annan stavning för G o e t z.
Götz [göts] el. G ö t z e n, Johann von,
greve, tysk krigare (1599—1645).
Uppfostra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
