Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haag, ’s-Gravenhage el. den Haag - Historia - Haagkonferenser - Haagkonserter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Haagkonferenser—Haagkonserter
218
fordom fängelse för statsförbrytare. Längre
mot s. v. stadshuset i renässansstil, urspr.
fullbordat 1565, flera ggr restaurerat och
tillbyggt; därintill Groote kerk (i gotisk stil,
uppförd på 1400- och 1500-talet), ö. härom
Nieuwe kerk (påbörjad 1649; gravplats för
Spinoza och bröderna De Witt). I de nyare
stadsdelarna märkas kungliga slottet, uppfört
1640, samt Fredspalatset, bekostat av A.
Car-negie och uppfört 1907—13; materiellt bidrag
lämnades från skilda länder (t. ex. granit
till grunden från Sverige och Norge). Bland
H:s konstsamlingar märkes främst det
berömda tavelgalleriet i Mauritshuis;
samlingarnas tyngdpunkt utgöres av holländska
1600-talsmästare (Hals, Rembrandt, Paulus
Potter m. fl.); dessutom Holbein d. y.,
Ve-lazquez, Murillo m. fl. Bland övriga
museer märkas Mesdagmuseet (1800-talskonst),
historiska museet (Gemeente museum), inrymt
i det 1636 uppförda gillehuset S:t
Sebastians-doelen (tavlor, fajanser från Delft), museet för
modern konst (holländsk och fransk konst),
Museum Meermanno-Westreenianum
(handskrifter, tidiga boktryekerialster),
Kröller-museet (huvudsaki. nyare nederländsk konst),
Brediusmuseet (tavelsamling, möbler m. m.,
deposition av A. Bredius, se d. o.),
Oranien-Nassaumuseet (tavlor och minnesmärken
rörande kungahusets historia), museet för antik
konst samt det privata galleriet Hofstede de
Groot (nederländska och flamska
1600-talsmästare). Vidare märkas kungl. bibi, (från
1700-talet; 1 mill. bd, dessutom handskrifter
och en betydande samling av mynt, medaljer
och kaméer), zoologiska trädgården samt
åtskilliga lärda sällskap. H:s förnämsta
monument är nationalmonumentet i Willemspark,
uppfört till minne av den nederländska
frihetens återställande 1813. I Haagsche bosch
ligger ’t Huis ten bosch, kungligt lustslott,
uppfört 1694—96. Vid Nordsjöns strand
ligger Scheveningen, fiskehamn och sedan
1815 badort, förbundet med inre staden genom
spårvägar, elektriska lokalbanor och elektrisk
järnväg; besökes årl. av omkr. 50,000
badgäster, mest holländare och tyskar. Som
industri- och handelsstad intager H. en relativt
blygsam plats; den förnämsta industrigrenen
är konsthantverket (möbler, guld- och
silvervaror, fajanser); betydande konsthandel. H.
är Nederländernas förmögnaste stad och
lämnar omkr. 17 % av landets samtliga intäkter.
Historia. H. var urspr. ett jaktslott, anlagt
omkr. 1250 och länge tillhörande grevarna av
Holland, blev 1593 generalstaternas säte, fick
först genom Louis Bonaparte, 1806—10,
stads-rättigheter och har sedan 1813 varit kungligt
nederländskt residens. Den europeiska
diplomatien har ofta stämt möte i H. Sålunda
av-slötos där det tolvåriga vapenstilleståndet
mellan Spanien och Nederländska republiken
1609, de mot Sverige riktade s. k.
Haagkon-serterna mellan England, Frankrike och
Holland 1659, trippelalliansen mellan England,
Holland och Sverige 1668, garantitraktaten
mellan Sverige och Holland 1681, konserten i
H. 1710 mellan England, Holland och tyske
kejsaren för att upprätthålla Nordtysklands
neutralitet under stora nordiska kriget,
freden mellan Spanien, Savojen och Österrike
1717 samt freden mellan Frankrike och
Holland 1795. I H. höllos även 1899 den första
och 1907 den andra internationella
fredskonferensen (jfr Haagkonferenser) samt
1922 en konferens för ekonomisk reglering av
förhållandet till Sovjetryssland. — H. är nu
säte för Fasta mellanfolkliga
domstolen (se d. o.) och en åt folkrättsstudier
ägnad Académie de droit international (se
Folkrättsakademi). Litt.: W. P. van
Stockum, »’s Gravenhage in den loop der
tij-den» (2 bd, 1889).
Haagkonferenser [häg-]. Härmed betecknas
ofta de båda s. k. fredskonferenserna i Haag
1899 och 1907, vid vilka de flesta regeringar
voro representerade genom officiella ombud.
Initiativet till den första konferensen togs
av tsar Nikolaus II, som föreslog makterna
att sända ombud till en konferens med
ändamål att söka begränsa rustningarna och finna
metoder för krigets förebyggande. Frågan om
rustningarnas begränsning föranledde under
första konferensen en längre debatt, men
resultatet blev endast en resolution, vari
regeringarna uppmanades att studera problemet.
Sin betydelse fingo dessa konferenser på
andra områden. Där utarbetades en allmän
konvention om fredligt biläggande av
internationella tvister, vilken alltjämt är i kraft.
Vidare antogos många konventioner och
deklarationer om »krigets lagar» och
neutralitets-rätten under krig. Konferenserna utgöra
därför viktiga led i arbetet på folkrättens
utbyggande. Några av de under konferenserna
utarbetade konventionsförslagen vunno dock
ej allmän anslutning från staternas sida och
förföllo därför, t. ex. förslaget om en
internationell prisdomstol. Vad angår
konventionen om fredligt biläggande av internationella
tvister — antagen 1899 och reviderad 1907
—, förbinder den icke signatärmakterna till
skiljedomsförfarande men innefattar en
allmän rekommendation av skiljedomsväsendet
och av internationella
undersökningskommissioner samt ger detaljerade regler om
skiljedomstols konstituerande och om proceduren.
Genom Haagkonventionerna tillkom sålunda
den s. k. Permanenta
skiljedomstolen i Haag (se d. o.), väl att skilja
från den s. k. Fasta mellanfolkliga
domstolen (se d. o.), som är en senare
skapelse. Se vidare Fredsrörelsen,
Lantkrigsrätt, Neutralitet och
Sjökrigsrätt. ö. U.
Haagkonserter [häg-], namn på några i Haag
1659 ingångna diplomatiska överenskommelser,
näml. 11 maj mellan Frankrike, England och
Holland om Roskildefreden som grundval för
en blivande fred mellan Sverige och Danmark,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
