Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haagkonserter - Haagkonventioner - Haagreglerna - Haakon - Haalogaland - Haapalainen, Eero - Haapanen, Toivo - Haapaniemi - Haaparanta - Haapsalu - Haarek, den gamle - Haarklou, Johannes - Haarlem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Haagkonventioner—Haarlem
220
Groote kerk i Haarlem.
14 juli mellau England och Holland om svenskt
återlämnande till Danmark av Trondhjems
län m. m. samt 25 juli om bekräftelse av de
båda föregående konserterna (jfr Konsert).
Haagkonventioner [häg-]. Med denna
beteckning åsyftas vanl. de internationella
överenskommelser i vissa folkrättsliga ämnen,
som utarbetades vid de båda konferenserna
i Haag 1899 och 1907. Se
Haagkonfe-r e n s e r. Stundom åsyftas vissa i Haag
avslutade konventioner rörande
internationell privaträtt (se d. o.).
Haagreglerna [häg-], av International law
association utarbetade, på kongresser i Haag
1921 och London 1922 antagna regler till
uniformering av redarnas ansvar för godset.
De erbjuda likhet med den amerikanska
Harter act (se d. o.) o. a. lagar med denna som
förebild, fritaga redarna från ansvar för skada
genom underordnades fel vid fartygets
»navigation» och »management» (s. k. nautiska
fel) men fastslå samtidigt såväl redarnas
ansvar för skada genom andra fel från de
underordnades sida som redarnas skyldighet att
visa »due diligence» med hänsyn till fartygets
sjövärdighet samt godsets lastning, stuvning,
bevakning och lossning. Reglerna äro avsedda
att införas genom frivillig överenskommelse
mellan intresserade parter och ha vunnit
åtskilligt insteg. I England ha de i stort
intagits i 1924 års Carriage of goods by sea act.
Jfr K o n o s s e m e n t. K. H. A.
Haakon [hå-], se Håkon.
Haalogaland [hå-], se Hålogaland.
Haapalainen [hä’p-], Eero, finländsk
revolutionär (f. 1880). Student 1901, framträdde
H. redan vid novemberstrejken 1905. Som
ordf, i Finlands arbetares verkställande
kommitté undertecknade han revolutionsuppropet
26 jan. 1918, blev folkkommissarie för
inrikes-ärenden och överbefälhavare för röda gardet
utan att dock handha den militära ledningen.
H. undkom till Ryssland. H. E. P.
Haapanen [hä’p-], T o i v o, finländsk
mu
sikforskare (f. 1889), docent i
musikvetenskap vid
Helsingfors univ. 1925. Har bl. a.
utgivit två värdefulla
bibliografiska verk om medeltida
handskrifts- och neumfragment i
Helsingfors univ.-bibi. (1922,
1924). T. N.
Haapaniemi [hä’p-],
krigsskola, inrättad av G. M.
Sprengtporten 1781 i
Ranta-salmi socken, Finland; den
verkade som sådan till 1808.
Skolan fortsattes av den till
Fredrikshamn förlagda Finska
kadettkåren (1821—1903). Se
E. S. Tigerstedt, »H.
krigsskola, dess lärare och elever»
(1910). O. Brn.
Haaparanta [hä’p ], fi.,
Haparanda.
Haapsalu [hä’p-], se Hapsal.
Haarek [hå’-] den gamle, dansk konung
(reg. omkr. 814—854), stundom oriktigt kallad
Erik. Han fördrevs efter sin faders, Godfreds,
död 810 men återkom med hjälp från Sverige
814. H. ödeläde Hamburgs ärkebiskopssäte
845 men tillät Ansgarius att bygga den första
kyrkan i Danmark och gav honom
rekommendationsbrev för hans andra resa till Sverige.
Hans son Haarek den unge regerade
omkr. 854—870. E. Ebg. (P. E-t.)
Haarklou [hårklö], Johannes, norsk
tonsättare (1847—1926). Känd som skicklig
kontrapunktiker genom oratoriet »Skapelsen»
(1891), operorna »Fra gamle dage» (1894) och
»Væringerne i Miklagaard» (1901) m. fl., två
symfonier, marscher, kantater m. m. T. N.
Haarlem [hä’r-], huvudstad i nederl. prov.
Nordholland, vid Spaarne, 18 km v. om
Amsterdam; 113,304 inv. (1928). Järnvägsknut.
Säte för en rom.-kat. och en gammalkat.
biskop. Staden omges av parkanläggningar och
välskötta trädgårdar samt genomskäres av
Vleeschhal i Haarlem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
