Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haase, Hugo - Haataja, Kyösti - Hába, Alois - Habakuk - Habana, Havan(n)a, San Cristóbal de la
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Haataja—Habana
224
Gatubild, från Habana.
socialdemokratien, var 1897—1907 och 1912—
18 riksdagsled. för Königsberg och tillhörde
1919 tyska nationalförsamlingen. Inom partiet
vann han genom sin karaktärsstyrka och
kritiska talarbegåvning
snabbt växande
inflytande, valdes 1911 till
led. av partistyrelsen
och blev ordf, i
riksdagsgruppen efter
Be-bels död, 1913. Vid
världskrigets utbrott,
1914, arbetade H. för
att partiet skulle rösta
mot krigskrediterna,
men
riksdagsfraktio-nens överväldigande
flertal hyste motsatt
mening, och i enlighet med rådande stränga
partidisciplin framförde H. 4 aug. i riksdagen
partimajoritetens mening i ett med jubel
hälsat tal, vari han avgav en försäkran, att
socialdemokraterna »icke skulle överge det
tyska fosterlandet». Han förblev emellertid
personligen krigsmotståndare, förordade
redan i juni 1915 »borgfredens» upphörande
samt avgick dec. s. å. från ordförandeposten
i partiet. 24 mars 1916 yrkade H. å
minoritetens vägnar avslag på krigskrediterna. En
minoritetsgrupp på ett 20-tal riksdagsled.
följde honom ut ur partiet och bildade först
den s. k. Socialistiska arbetsgemenskapen
och sedermera 1917 Oavhängiga
socialistpartiet. Detta gick under H:s ledning allt
skarpare till angrepp mot regeringspolitiken och
majoritetssocialisterna (»socialpatrioterna»).
Hans »Reichstagsreden gegen die deutsche
Kriegspolitik» utgåvos samlade 1919. I
förberedelserna till revolutionen i nov. 1918 hade
H. betydande del, och i den av tre
representanter för vardera av de båda
socialdemo
kratiska grupperna bestående
folkombudsmannaministär, som
övertog styrelsen, voro Ebert
och H. ledare. H. övertog
ut-rikesärendenas skötsel. Han
motsatte sig den rådsdiktatur,
som påyrkades av de nu
framträdande spartakisterna, men
ville ej bekämpa den med våld
och utträdde därför med sina
bägge partikamrater 29 dec.
ur regeringen. H. blev
vänsteroppositionens ledare i
nationalförsamlingen och sökte
motverka sitt partis närmande till
spartakismen. Han blev 8 okt.
1919 dödligt sårad genom ett
revolverattentat av en
sinnesförvirrad f. d. militär, som på
H. ville hämnas några
personliga motgångar; H. dog en
månad senare. V. S-g.
Haataja [hä’-], K y ö s t i,
finländsk ämbetsman (f. 1881).
Blev referendariesekr. i Finlands senat 1915
och överdir. i lantmäteriöverstyrelsen 1917
samt jur. dr 1924 med en avh. om
arrendebegreppet. H. har varit lantdags- och
riksdagsman samt arbetat för andels- och
kolo-nisationsverksamhet som styrelseled. i
sällskapet Pellervo och Andelskassornas
central-kreditanstalt. H. E. P.
Häba, A 1 o i s, tjeckisk tonsättare (f. 1893),
elev av Noväk och Schreker. Har särskilt
verkat för kvartstonskalan och använt den i
alla sina senare kompositioner:
stråkkvartetter, symfonisk musik för orkester, svit för
klarinett och piano m. m. Har utgivit bl. a.
»Grundlagen der Tondifferenzierung und der
neuen Stilmöglichkeiten in der Musik» (1925)
och »Neue Harmonielehre» (1927). T. N.
Habakük, en av de s. k. mindre profeterna
i G. T. Hans lilla skrift torde tillhöra tiden
efter judarnas återkomst från Babel. S. H-r.
Habana [a©a’na], Hava n(n)a, urspr. San
Cristöbal de la H., huvudstad i
republiken Kuba, på Kubas n. kust, vid en vik av
Floridasundet; 580,797 inv. (1927), därav 22,3
% färgade; ärkebiskopssäte, huvudort i prov.
H. (8.221 kvkm, 948,622 inv.); Kubas och
Västindiens förnämsta industri-, handels- och
hamnstad. Äldsta delen, vid hamninloppet, har
trånga gator och ålderdomliga hus. Där märkas
katedralen (fullbordad 1724; jfr Columbus,
sp. 1266) och de gamla fästningsverken
Ca-stillo de la Punta (från 1659) och La Fuerza
(från 1538). Vid Calle del Presidente Zayas
och Calle de PI y Margall ligga H:s förnämsta
affärskvarter. Utanför de forna murarna
vidtager det moderna H. med breda, raka gator,
vackra parker och skuggiga avenyer; husen
äro i allm. låga och försedda med platta tak,
verandor och gallerfönster. Längs öppna havet
löper den ståtliga Avenida Antonio Maceo (el.
Malecön). Nära Parque Central, H:s centrum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
