Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haarlem - Haarlemmermeer - Haartman, släkt - Haartman, Lars Gabriel von - Haartman, Victor Georg Gustaf Gabriel von - Gaase, Friedrich - Haase, Friedrich - Haase, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Haarlemmermeer—Haase
222
kanaler. Längs Oude gracht o. a. gator i inre
staden gavelhus från 1500- och 1600-talet.
Vid Groote märkt ligga den protestantiska
Groote kerk el. Sint Bavo (en korsformig
basilika från slutet av 1400-talet), Vleeschhal
(»slakthuset», nu provinsarkiv), uppförd i
nordisk renässans omkr. 1600 av Lieven de Key,
och stadshuset (från omkr. 1250, delvis
ombyggt 1620—30), en gång grevarnas av
Holland palats. Frans Halsmuseet, en av
Nederländernas värdefullaste konstsamlingar, är
inrymt i Oudemannenhuis (byggt omkr. 1600).
I s. ligger parken Haarlemmerhout. I stadens
närhet många villaförstäder. — H:s industri
omfattar bomullsspinnerier och -väverier,
stil-gjuteri m. m. Mest känt är H. för sin hela
den kringliggande landsbygden upptagande
odling av hyacinter, tulpaner o. a. lökväxter,
som säljas över hela Europa och Nordamerika.
— Betydande redan på 1200-talet, erövrades
H. 1573 efter en 7 månaders belägring av
spanjorerna, som där anställde ett
fruktansvärt blodbad. Sin största blomstring hade
staden på 1600-talet.
Haarlemmermeer [hä’rlemørmèr], förr sjö
i Nordholland, mellan Amsterdam, Haarlem
och Leiden (se bild vid art. G o y e n, J. J.
v a n). Torrlädes 1839—55. De nuv. åker- och
betesmarkerna, Haarlemmer polder,
upptaga 183 kvkm. Spridd bebyggelse om
tills. 25.868 pers. (1928).
Haartman [hä’rt-], finländsk släkt,
härstammande från kronofogden i Halikko Jakob
Bengtsson H. (d. 1697). Hans sonsöner
voro bröderna Jakob H. (1717—88), biskop
i Abo, och Johan H. (1725—87), prof, vid
Åbo akad., som utförde en banbrytande
läkar-gärning i Finland. Deras kusins son
Gabriel Erik H. (1757—1815) blev 1784 med.
prof, vid Åbo akad., 1811 ordf, i Collegium
medicum och led. av Finlands senat. Han
adlades 1810 med namnet von H., och hans
son Lars Gabriel von H. (se nedan)
upphöjdes 1849 i friherrligt stånd. Dennes bror
Carl Daniel von H. (1792—1877) blev
1833 prof, i kirurgi och barnförlossningskonst
vid Helsingfors univ. samt förordnades
samtidigt till generaldir. för medicinalverket (ord.
1836, avsked 1855). Brorson till honom var
V. G. G. G. von H. (se nedan). H. E. P.
Haartman [hä’rt], Lars Gabriel von,
frih., finländsk statsman (1789—1859); se
släktöversikten. H. var 1811—30 verksam i
Petersburg, först som expeditionssekr. och led.
av den s. k. finska kommittén och sedan som
ministerstatssekreterarens adjoint (från 1825).
Han blev 1830 led. av Finlands senat men
överflyttades 1831 till landshövdingsstolen i
Åbo. Han förordnades till fullmäktig vid
uppgörandet av en handelstraktat mellan
Ryss-land-Finland och Sverige-Norge (1837) samt
till ordf, i en kommitté för penningväsendets
ordnande. »Myntrealisationen» 1840,
genomförd i samband med ryska realisationen 1839,
var H:s verk; han hade 1840 återinträtt i
senaten som finanschef och blev 1841
därjämte dess vice ordf.
Under H:s kraftfulla ledning vidtogos många
betydelsefulla åtgärder för Finlands
ekonomiska liv. Budgeten
ordnades,
skatteväsendet förenklades, bl. a.
genom den s. k.
rän-tepersedelsomsättning-en, statsinkomsterna
ökades, näringarna
främjades bl. a.
genom förbättrade
kommunikationer (Saima
kanal m. m.). I sin
ledning av Finlands
styrelse var H. starkt
despotisk (kallad
»Hans Förskräcklighet»). Ehuru han ansåg
landets ställning kräva, att banden med
Ryssland befästes, råkade han i konflikt med den
1855 tillförordnade generalguvernören Berg,
som fann honom alltför byråkratiskt
egensinnig och obekväm. H. avgav i dec. 1856
ett diktamen till sitt försvar och med
kritik av de vaknande konstitutionella kraven
men föll i april 1858, sedan en kommission
under ledning av F. Langenskiöld blottat
svagheterna i hans förvaltning. H. var en
personlighet av stora mått, med stora förtjänster och
fel, av en rysk ämbetsman karakteriserad som
en Colbert i finanser, en Machiavelli i politik
och en Sixtus V i viljekraft. H. E.P.
Haartman |hä’rt-],
VictorGeorgGus-taf Gabriel von, finländsk ämbetsman
(1830—95); se släktöversikten. Blev 1865 dir.
i Finlands bank, 1870 led. av senaten och var
1871—82 biträdande chef för
finansexpeditionen. 1882—88 var han led. av kommittén för
finska ärenden i Petersburg. Vid lantdagarna
1888 och 1891 var han lantmarskalk samt
hävdade med kraft och ledande förmåga de
konstitutionella kraven mot den begynnande
för-ryskningspolitiken. H. E. P.
Haase [hä’zo], Friedrich, klassisk
filolog (1808—67), prof, i Breslau 1840. Mest
bekant för sina förträffliga anmärkningar till
Reisigs föreläsningar över latinsk
språkvetenskap.
Haase [hä’zo], Friedrich, tysk
skådespelare och teaterledare (1825—1911). Var 1846
—70 anställd i Weimar, Prag, Karlsruhe,
München, Petersburg och Berlin, ledde 1870
—76 stadsteatrarna i Leipzig samt
gästspelade i Tyskland och Amerika till 1898.
Bland H:s roller märkas Hamlet, Richard III
och Bolingbroke i »Ett glas vatten». H. var
sin generations store tyske skådespelare, full
av temperament, fantasi, humor och elegant
esprit, som konstnär och person en aristokrat
i bästa mening. G. K-g.
Haase [hä’zo], Hugo, tysk politiker av
judisk härkomst (1863 29/a—1919 7/h). Var
1890—1911 praktiserande advokat i
Königs-berg, tillhörde den radikala riktningen inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
