Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Habsburg (furstehus) - Haby kraftverk - Hachette, Louis Christophe François - Hacienda - Hacka - Hackbruk - Hackbräde el. Cymbal - Hackelse - Hackelsemaskin - Hackert, Jakob Philipp - Hackländer, Friedrich Wilhelm von - Hackman, ätt - Hackman & co. - Hackney el. Hack (häst) - Hackney (område) - Hackspettar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Haby kraftverk—Hackspettar
232
Österrike samt berövades genom lag av 3 april
1919 sina rättigheter och titlar där. De av
husets medlemmar, som fogat sig härefter,
bära numera namnet H.-L o t h r i n g e n.
Huvudman för denna dynasti är nu kejsar Karl
I:s (d. 1922) av Österrike äldste son, Frans
Josef Otto (f. 1912). — Litt.: E. v. Kahler,
»Das Geschlecht H.» (1919).
Haby kraftverk i örestens- el. Habyfallet i
Viskans biflod Slottsån, anlagt 1913—14, är
det största av de tre vattenkraftverk, som
förse Borås med elektrisk ström (se Borås,
sp. 914). Verket är utbyggt för 5,400 hkr.
Hachette [a/ä’!], Louis Christophe
Fr a ngoi s, fransk bokförläggare (1800—64).
Studerade först juridik men grundade 1826 en
bokförlagsaffär, mest för läroböcker.
Sedermera förläde han även naturvetenskapliga,
historiska och skönlitterära arbeten, även
utländska, vidare resehandböcker samt
åtskilliga speciallexika. H. verkade med
framgång för hävdandet av den litterära och
artistiska äganderätten. Förlaget (Librairie H. et
c:ie, 1919 aktiebolag) är ännu ett av de största
i Frankrike och utger bl. a. flera populära
tidskr., Je Sais Tout, Lectures pour Tous m. fl.
Hacienda [apiä’nda], sp., lantgods.
Hacka, redskap för nyodling och luckring.
Vanl. brukade slag av handhackor äro f 1
å-hackor och djuphackor, båda med ett
brett blad, klohackor, med 2—flera långa
klor, och korp- el. p i k h a c k o r, med grov
spets. För ytlig luckring mellan radsådda
växter och dessas gallring brukas dels små
handhackor, dels häst- och
skjuthackor (de förra för häst-, de senare för
handkraft); de båda sistnämnda uppbäras av
hjul. H. J. Dft.
Hackbruk, primitiv form av jordbruk utan
plog och dragare, varvid som redskap
nyttjas hackan eller en spetsig käpp. Vid denna
jordbruksform är kvinnan oftast
jordbruksarbetare. Plogbruket har först genom
europeiska utvandrare förts till Amerika,
Australien, Afrika s. om Sahara och vissa delar
av Asien. Allt jordbruk, som förut fanns på
dessa områden — och till stor del ännu finnes
kvar där —, måste kännetecknas som h. Rbg.
Hackbräde el. Cymbal (ty. Hackbrett, it.
cembalo, fr. tympanon, eng. dulcimer),
stränginstrument, som består av en trapetsformad
resonanslåda med
stålsträngar, vilka slås
med hammare. H., som
särskilt i Ungern fått
stor utbredning,
härstammar från Persien.
H. gav på 1700-talet
upphov till hammar-
klaveret. I vissa delar av Sverige (Dalarna,
Härjedalen, Jämtland) var h. folkinstrument
ännu för hundra år sedan. T. N.
Hackelse, med en hackelsemaskin
sönderdelat stråfoder (se Fodermedel), särskilt
halm. Genom denna beredning vinnes, att
Hackbräde.
stråfodret kan blandas med smakligare
fodermedel, så att det hela begärligare förtäres.
Hackelsemaskin, för skärning av stråfoder
till hackelse, utgjordes enklast av en öppen
träränna, hackelsekistan, varigenom
stråfodret frammatades för hand mot en vid
rännans framända fäst kniv, som fördes upp och
ned. Nutida h. ha dels
frammatningsanord-ningar (vanl. ett par matar valsar), mellan
vilka stråfodret frampressas genom
munstycket, dels ett roterande knivhjul framför
detta. H. drivas med handvev, trampa el.
motorkraft. H. J. Dft.
Ha’ckert, Jakob Philip p, tysk målare
(1737—1807). Uppehöll sig sedan 1768 i
Italien, målade ideala landskap, var Sergels
umgängesvän i Rom och överskattades av Goethe,
som skrev hans biografi 1811. Som ung
besökte H. Stockholm. Nationalmuseum äger av
H. två utsikter från Karlbergsparken. G-gN.
Ha’ckländer, Friedrich Wilhelm von,
tysk författare (1816—77), krigare, sedan civil
ämbetsman. Skrev ett stort antal delvis
humoristiska, delvis socialt tendentiösa
berättelser och romaner (i sv. övers. »Soldatlifvet i
fredstid», 1846 och 1886, »Handel och vandel»,
1874, m. fl.), som trots sin ytlighet voro
mycket populära. R-n B.
Hackman, finländsk adlig ätt. Johan
Fredrik H. inflyttade 1786 från Tyskland
till Viborg, där han grundade en firma, som
fortfarande består (se Hackman & c o.).
Företaget utvecklades av. sonen
kommerserådet Johan Fredrik H. (1801—79), adlad
1874, och sonsonen kommerserådet Wilhelm
H. (1842—1925), vilka verksamt togo del också
i det medborgerliga livet som lantdags- och
kommunalmän, som sakkunniga i ekonomiska
frågor och främjare av allmännyttiga
ändamål, särskilt i hemstaden Viborg.
Brorsöner till W. H. äro vetenskapsmännen
bröderna Alfred Leopold Fredrik H.
(f. 1864 14/io), intendent vid Arkeologiska
kommissionen i Finland och förf, till »Die ältere
Eisenzeit in Finnland», 1 (1905), Victor
Axel H. (f. 1866 27/<), statsgeolog vid
Geologiska kommissionen i Finland, samt
Walter Oskar H. (1868—1922),
folkdiktsfors-kare, utgivare av avd. »Sagor» i »Finlands
svenska folkdiktning» (1917—20). H. E. P-
Hackman & co. (jfr föreg. art), handelshus
i Viborg, Finland, grundat 1790. Idkar
trä-förädlingsverksamhet m. m. Äger Honkalahti
såg i Joutseno (produktion 22,000 stds),
sulfit-cellulosafabrik i S:t Johannes (produktion
30,000 ton) samt Sorsakoski finsmidesfabrik
i Leppävirta. Besitter betydande skogs- och
jordbrukslägenheter. O. Brn.
Hackney [hä’kni] el. Hack [häk], engelsk
rid- eller vagnshäst av ädel ras.
Hackney [hä’kni], förvaltningsområde
{metro polit an borough) i London, n. om Victoria
park; 228,500 inv. (1926).
Hackspettar, Plcidae, en fam. av ordn.
blå-kråkartade fåglar, Coraciiformes. De igen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
