Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hackspettar - Hacksta - Hackvad - Hackås - Hadafylke - Hadamard, Jacques Salomon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Hacksta—Hadamard
234
kännas på sin långsträckta kropp och den
kraftiga, pyramidformiga, i spetsen
skarp-kantade och mejsellika näbben. Fotterna äro
korta, kraftiga, alla tårna sitta i samma
plan, så att två tår äro vända framåt, två (i
regel) bakåt; yttre framtån är vriden bakåt.
Alla tårna äro väpnade med starka klor.
Stjärtfjädrarna äro tillspetsade och mycket
styva. Då h. klättra, förflytta de sig
hoppande med båda fotterna och taga samtidigt
stöd med stjärten. Flykten sker alltid i
våglinjer och omfattar aldrig långa sträckor.
Födan består huvudsakligen av insekter jämte
larver och puppor; några förtära dessutom
även frön av skogsträd. För att finna sitt
byte hacka de med den vassa näbben hål i
trädstammarna och draga därpå ut rovet med
tungan. Denna är omgiven av en köttig skida
och kan sträckas ut mycket långt, vilket
möj-liggöres ay de ofantligt förlängda
tungbens-horuen, vilka löpa omkring nacken och sedan
framåt längs hjässan, åtminstone till ögonen.
Tungspetsen är förhornad och försedd med
hullingar. Ehuru h. i de allra flesta fall
endast hacka hål i skadade träd, finnas dock
exempel på att även fullt friska träd och
t. o. m. ledningsstolpar utsättas för angrepp,
särskilt av spillkråka och gröngöling. Den
skada, som de härigenom göra, uppväges dock
av att de förtära stora mängder av för skogen
skadliga insekter. H. äro stann- el.
strykfåglar. Äggen äro helvita och glänsande; de
läggas i av fåglarna själva upphuggna hål.
Ungarna kläckas nakna och blinda. H.
uppdelas i två underfam., äkta h. och g ö
k-tytor (se G ö k t y t a). Den förra omfattar
omkr. 440 arter, som äro spridda över hela
jorden med undantag av Australien. Följ,
arter finnas i Sverige:
Grönspettsläk-t e t, Picus, omfattar gröngölingen (P.
viridis) och gråspetten (P. canus). Den
förra är allmän i s. och mellersta Sverige i
lövskog och blandad löv- och barrskog. Den
igenkännes lätt på sin gröna fjäderdräkt och
den röda hjässan och nacken. Utom av de
insekter och larver den finner i träden lever
den också i stor utsträckning av myror.
Gråspetten liknar föreg., ehuru nacken är
gröngrå. Hanens hjässa är röd. Båda nå en
längd av 30 cm. Spillkråkan (Drycopus
martius) är störst av Sveriges h. och kan nå
en längd av ända till 1/2 m. Den är helsvart
med en röd fläck på huvudet, hos hanen
täckande hela hjässan, hos honan inskränkt till
nacken. Den förekommer i barrskog över
hela landet. Brokspettsläktet,
Dryo-bates, igenkännes på sin i svart och vitt
brokiga fjäderdräkt. Hit hör större
hackspetten (D. major) med svart bakrygg, en
stor vit fläck på skuldran och röd
under-gump och (hos hanen) hjässa. Den finnes i
barr- och lövskog över hela landet och når
storleken av en trast. Något större är v i
t-r y g g i g a hackspetten (D. leuconotus)
med vit bakrygg, mörkfläckade sidor och
ljus
röd undergump; hos hanen är hjässan röd.
Den anträffas, ehuru sparsamt, i
skogstrakter över hela landet. Mellanspetten (D.
medius) utmärkes av att hjässan och
under-gumpen äro blodröda. Den finnes i Sverige
blott i Skåne och Blekinge. Lilla
hackspetten (D. minor) är ej större än en
gråsparv. Den är på ryggen tvärbandad i svart
och vitt och har vit undergump. Den
förekommer över hela landet och häckar helst i
lövskog eller med lövträd uppblandad
barrskog. Hos tretåiga hackspetten
(Pi-coides tridactylus) saknas den egentliga
baktån. Till färgen är denna art svart- och
vitbrokig med en gul hjässfläck hos hanen. Den
saknas i s. Sverige men är i Lappland den
allmännaste hackspetten. Den är stor som en
trast. Strykfågel. T. P.
Hacksta, socken i Uppsala län, Trögds
härad, utmed Ekolsundsviken av Mälaren; 15,63
kvkm, 407 inv. (1928). Odlad slätt och spridda
bergkullar. 926 har åker, 424 har skogs- och
hagmark. Ingår i Villberga, H. och Löts
pastorat i Ärkestiftet, Trögds kontrakt.
Hackvad, socken i Närke, Grimstens härad,
n. v. om Hallsberg; 19,39 kvkm, 595 inv.
(1928). Är en bördig och tättbebyggd del av
Närkesslätten, genomdragen av skogiga
drum-lins (se d. o.). Den forna Skarbysjön i ö. H.
torrlädes 1862—64 och 1913—17. 1,410 har
åker, 445 har skogs- och hagmark. Egendom:
Bärsta. Ingår i Edsbergs och H:s pastorat,
Strängnäs stift, Edsbergs kontrakt.
Hackås, socken i Jämtland, Revsunds,
Brun-flo och Näs tingslag, ö. om Bergsviken av
Storsjön; 406,50 kvkm, 1,713 inv. (1928). På
sluttningarna mot Bergsviken tätt befolkad
odlingsbygd, i det inre, kring sjön Näckten,
huvudsaki. skogs- och bergsbygd. 1,276 har
åker, 30,481 har skogs- och hagmark. S. delen
av H. bildar kapellförsamlingen Gillhov (se
d. o.; 359 inv.). Ingår i Näs, Hackås och
Gill-hovs pastorat i Härnösands stift, Östersunds
kontrakt. — Kyrkan är Norrlands enda
bevarade medeltida med absidkor, från
1100-talet. I absiden målningar från 1200-talet.
Jfr V. Behm, »Näs och H. socknar» (1913),
Hadafylke, se Ha del and.
Hadamard [adamä’r], Jacques
Salomon, fransk matematiker (f. 1865), prof, först
i Bordeaux och sedan vid univ. i Paris, från
1909 prof, i mekanik vid College de France
och från 1912 i
analys vid École
polytech-nique. Han har riktat
funktionsteorien med
viktiga resultat genom
grundläggande
undersökningar av
potens-serier, varigenom de
av dem definierade
funktionernas
karakteristiska egenskaper
klarlagts. Särskilt är
det de s. k. hela
funk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
