Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadamard, Jacques Salomon - Hadding - Hadding, Assar Robert - Haddingjar - Haddington, Haddingtonshire - Haddj - Haddji Chalifa - Haddon, Alfred Cort - Hadeland - Hadeln - Haden, sir Seymour - Hadersleben - Haderslev - Haderslev amt - Haderslev stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Hadding—Haderslev stift
236
tionerna, som gjorts till föremål för
djupgående studier, vilka sedermera haft
betydelse för den i primtalsteorien förekommande
Riemannska ^-funktionen. Led. av sv.
Vet.-akad. 1920. T. B.
Hadding, dansk sagokonung, om vilken Saxo
berättar efter norska källor. H. upplevde som
krigare en mängd äventyr, dyrkade asarna
och offrade till Frej. Då han en gång satt till
bords, steg en kvinna upp genom golvet och
lovade föra honom till det land, där jorden är
grön även om vintern. De vandrade på en
underjordisk väg över en blomstrande, solbelyst
äng, över en älv, där svärd och spjut virvlade
i böljorna, förbi kämpande krigarskaror fram
till en hög mur. Hon slet där huvudet av en
tupp och kastade det över muren. Tuppen
fick strax liv igen, och man hörde honom
gala på andra sidan. — H. blev konung i
Danmark och slöt fostbrödraskap med svearnas
konung Hunding. Vid ett falskt rykte om H:s
död tillredde denne ett stort gravöl men
råkade falla i mjödkaret och drunknade. H.
hängde sig då själv i hela folkets åsyn.
— Underjordsvandringen erinrar om kristen
visionsdiktning och keltiska sagor om
odöd-lighetslandet men har även nordiska drag.
Litt.: A. Olrik, »Kilderne til Sakses
oldhisto-rie», 2 (1894). — Om namnets betydelse se
Haddingjar. E. W-én.
Hadding, Assar Robert, geolog och
mineralog (f. 1886 10/i), 1913 docent i Lund, 1910
assistent och 1925 biträdande lärare i geologi
och mineralogi. H. började med paleontologiska
och stratigrafiska undersökningar inom
Sveriges kambrosilur men har senare mera ägnat
sig åt mineralogi och petrografi. Han har
tillämpat röntgenografiska arbetsmetoder på
mineralogisk och kemisk analys av berg- och
jordarter, undersökt eruptiva bergarter samt
börjat en stor petrografisk undersökningsserie
över Sveriges sedimentära bergarter. K. A. G.
Haddingjar, ett brödrapar bland kämpen
Arngrims tolv söner. Hos Jordanes är Asdingi
namn på vandalernas kungaätt; redan den
grekiske historieskrivaren Dio omtalar
As-tingoi som en vandalisk stam omkr. 170 e. Kr.
H. betyder eg. »de långhåriga» (isl. haddr, långt
hår). Hos germanska kungaätter i forntiden
var det sed att bära håret oklippt. H.
betecknar alltså »män av förnäm börd». E. W-én.
Haddington [hä’dintdn], Haddingtonshire
[hä’diijtenJ’(i)a], se East Lothian.
Haddj, arab., vallfärd (till Mecka). — H. el.
Häddji (oftast mindre noggrant Hädji),
hederstitel bland turkar och perser för en,
som vallfärdat till Mecka. (P. L.)
Häddji Challfa, rättare än H a d j i C h
a-lifa (häddji, se Haddj; chalifa, kansliråd),
eg. M u s t af a bin Ab d all ah, turkisk
lärd (d. 1658). Hans förnämsta arbete är
»Kasf az-zunün», en encyklopedi, som redogör
för titlarna på mer än 15,000 arabiska,
persiska och turkiska böcker, utg. med
kommentar och lat. övers. 1835—58. (P. L.)
Haddon [hädn], Alfred Cort, engelsk
zoolog, antropolog och etnolog (f. 1855). Har
varit prof, i zoologi vid Royal college of
Science i Dublin 1880—1901, lärare bl. a. i
London 1904—09 samt är sedan 1909
föreläsare i etnologi i Cambridge. H. har utgivit
talrika skrifter i zoologi, antropologi och
etnologi, däribland »Headhunters» (1902), »Magic
and fetishism» (1906; sv. övers. 1916), »The
races of man» (1909; ny uppl. 1924), »History
of anthropology» (1909; ny uppl. 1924), »The
wanderings of peoples» (1912) och »The
prac-tical value of ethnology» (1921). Dbg.
Hadeland, de öppna, välodlade bygderna
kring s. ändan av Randsfjorden i Norge,
Op-land fylke. H. utgjorde tills, m. Toten, Land
och Ringerike under medeltiden ett fylke,
Hadafylke (invånare hadar). Nu bilda H.
och Land ett sorenskriveri. (M. H.)
Hädeln, marskland i preuss. prov.
Hannover, s. om Elbemynningen. H:s bönder
värnade under reformationen sin frihet med
vapen i hand.
Haden [héidn], sir Seymour, engelsk
grafiker (1818—1910); framstående kirurg i
London 1847—87. Som etsare utförde H. omkr.
250 högt skattade blad, mest landskap i
Rem-brandts art.
Hadersleben, ty. namn på Haderslev.
Haderslev. Nörregade, domkyrkan.
Haderslev, stad i s. Jylland, Haderslev amt,
vid det innersta av H. fjord; 14,326 inv.
(1925). Driver handel, sjöfart och industri;
har seminarier och flera skolor; Vor
Frue-kirke från 1200-talet, ombyggd på 1400-talet.
— H. var upder medeltiden av betydelse
genom Haderslevhus (efter 1544 ersatt
med det betydande Hansborg, bränt av
svenskarna 1644) och senare tidtals residensort
för de första konungarna av huset Oldenburg
samt huvudort för ett av de
slesvig-holstein-ska hertigdömena. Under
nationalitetsstri-derna på 1800-talet var H. ett fäste för danskt
sinnelag (jfr Dannevirke, sp. 484). Dess
tyska namn var Hadersleben.
Haderslev amt, i s. Jylland, vid Lilla Bält,
Danmark; 1,351,02 kvkm, 59,200 inv. (1925).
I H. ligga staden Haderslev, köpingen
Kri-stiansfeld och stationssamhällena Toftlund,
Rödding m. fl.
Haderslev stift, Danmark, omfattar Vejle
(utom Törrild herreds västra provsti),Haderslev
(utom Törninglehn provsti), Aabenraa och
Sönderborg amt; 259,730 inv. (1925).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
