Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hagelstam, Otto Julius - Hagemann, Carl - Hagemann, Gustav Adolf - Hagen (Älvsborg) - Hagen (Preussen) - Hagen (Niebelungenlied) - Hagen, Ellen Helga Louise - Hagen, Friedrich Heinrich von der - Hagen, Johann Georg - Hagenau - Hagenbach, Karl Rudolph - Hagenbeck, Carl - Hagenia - Hagerup, Georg Francis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Hagemann—Hagerup, G. F.
260
under 1808 års krig. H. stannade i svensk
tjänst, blev 1810 kapten vid
sjömätningskå-ren och vid flottornas sammanslagning 1824
överste på
indrag-ningsstat. H. utgav
kartor över
skärgårds-krigsteatern (1814),
över Norge (1815), över
Sverige (1817—18),
över Sverige och Norge
(1820) samt över
Helsingfors (1836) m. fl.
Adlad 1818, var han
som riksdagsman 1828,
1834 och 1840 led. av
statsutskottet. Varmt
intresserad av skär-
gårdsförsvaret, tog han initiativ till Väddö
kanal; om brännvinslagstiftningen utgav han
flera broschyrer, som, spridda i mycket stora
upplagor, kraftigt bidrogo till
husbehovsbrän-ningens avskaffande. H:s änka, E. F. H., f.
Burenstam, donerade 1875 en fond på 70,000
kr., vilken bär bådas namn, till Stockholms
högskola. Fonden uppgick 1927 till 137,830
kr., och inkomsterna användas för högskolans
allmänna behov. R. T-dt.*
Hagemann, Carl, tysk regissör och
teater-ledare (f. 1871). H. har i Mannheim, Hamburg
och senast i Wiesbaden framträtt som en av
Tysklands mest betydande regissörer. Har
utgivit bl. a. »Regie» (6:e uppl. 1921), »Der
Mime» (6:e uppl. 1921) och »Spiele der Völker»
(1919), förträffliga verk av en kunnig
teaterteoretiker. G. K-g.
Hagemann, Gustav Adolf, dansk
kemisk tekniker och industriidkare (1842—
1916). H. blev polyteknisk kand. 1865 och
tog ledande del i en mängd betydande danska
industriföretag, bl. a. kryolit-, brom- och
sockerfabrikation. Han var 1880—97 dir. för
Danmarks sockerfabriker och 1898—1910 ordf,
i styrelsen för Burmeister & Wains
maskin-och skeppsbyggeri. 1902—12 var H. dir. för
polytekniska läroanstalten. Han upprättade
1908 studenthemmet Hagemanns
kollegium i Köpenhamn. P. E-t.
Hagen, se Älvsborg.
Hagen, stad i preuss. prov. Westfalen,
reg.-omr. Arnsberg, i Ennepes och Volmes
dalgångar vid dessa floders sammanflöde; 98,733
inv. (1925). Stål- och järnindustri, cigarr- och
papperstillverkning. Järnvägsknut.
Hagen, se Nibelungenlied.
Hagen, Ellen Helga Louise, fru (f.
1873 15/0), dotter till C. B. F. Wadström (se
d. o.). Genomgick Åhlinska skolan och
Tekniska skolan i Stockholm samt idkade under
en tid målning och konstslöjd. Intresserad av
sociala och politiska frågor, tog hon verksamt
del i den kvinnliga rösträttsrörelsen, deltog i
organiserandet av Landsföreningen för
kvinnans politiska rösträtt och var en bemärkt
medlem av dess centralstyrelse. I in- och
utlandet representerade hon på ett synnerligen
lyckligt sätt de svenska kvinnornas
rösträtts-strävanden. Fru H. har dessutom skrivit
broschyrer och tidningsuppsatser samt redigerat
veckotidningen Tidevarvet. I Frisinnade
landsföreningen och Frisinnade kvinnors
riksförbund har hon även verkat. Hon är sedan många
år alltjämt socialt verksam och därjämte en
mycket anlitad föredragshållare inom
föreläs-ningsföreningar landet runt. Hon ingick 1896
äktenskap med sedermera landshövding A. R.
Hagen (d. 1922).
Hagen, Friedrich Heinrich von
der, tysk germanist (1780—1856), prof, i
Berlin. Var den förste, som gjorde forntyskan
till universitetsstudium; utgav »Das Helden
-buch» (1820 ff.) m. fl. forntexter. Monogr. av
G. Assmann (1922). R-n B.
Hagen, Johann Georg, österrikisk
astronom (f. 1847), medlem av jesuitorden, 1888
direktor för Georgetown college observatory
i Washington och sedan 1906 direktor för
Va-tikanska observatoriet i Rom. Hans arbeten
omfatta främst undersökningar om
föränderliga stjärnor; viktigast är »Atlas stellarum
variabilium», ser. I—VI (1899—1908; suppl.
1922). H. har energiskt studerat de s. k.
mörka nebulosorna och på himlen upptäckt
ofantliga områden, vilka enl. hans mening
äro helt eller delvis täckta av mörk eller i
det närmaste mörk materia. De flesta
nebu-losaforskare ställa sig skeptiska mot många
av dessa antaganden. H. fick 1927 en
festskrift sig tillägnad. S. A-f.
Hägenåu, se Haguenau.
Hagenbach, Karl Rudolph, schweizisk
teolog (1801—74), prof, i Basel sedan
1828,-länge Schweiz’ förnämste representant för
den s. k. förmedlingsteologien. H. blev mest
känd genom »Vorlesungen über die
Kirchen-Geschichte von der apostolischen Zeit bis zum
19:ten Jahrhundert» (7 bd, 1869—72; »Den
kristna kyrkans historia från äldsta tider
till 19:e årh.», 1870—74; ny uppl. 1882—
88). E. Nwn.
Hagenbeck, Carl, tysk djurhandlare i
stort (1844—1913). Han övertog 1866 den i
Hamburg av fadern grundlagda djurhandeln
och utvecklade den högst ansenligt. Han
utsände stora expeditioner till olika världsdelar
för att massvis infånga vilda djur, vilka (från
1907) höllos i relativt friluftsliv i en
storartad acklimatiseringspark i Stellingen nära
Hamburg, varifrån zoologiska trädgårdar,
menagerier o. s. v. försågos med material. H.
har även hållit etnografiska utställningar
(lappläger med renar, eskimåer, nubier o. s. v.).
Han utgav 1908 »Von Tieren und Menschen».
Firmans verksamhet övertogs och uppehälles
på samma sätt av sönerna Heinrich och
L o r e n z H. Litt.: A. Sokolowsky, »C. H.
und sein Werk» (1928). (Lönnb.)
Hage’nia, bot., se K u s s o.
Hägerup, Georg Francis, norsk jurist
och statsman (1853 22/i—1921 8/2), son till H.
S. H. Blev student 1870, tog 1876 jur. examen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
