Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haig, Douglas - Hail - Hail Columbia - Hailes, sir David Dalrymple - Hailuoto - Haimonsbarnen - Hain, Ludwig Friedrich Theodor - Hai-nan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Hail—Hai-nan
276
riet och tog verksamt del i krigsminister
HaJ-danes arbete för nygestaltning av det brittiska
härväsendet. 1909 blev han chef för indiska
arméns generalstab och 1912 kommenderande
general i Aldershot. Vid världskrigets utbrott
blev han chef för l:a armékåren, som särskilt
under första slaget vid Yperen var utsatt för
stark påfrestning. Nov. 1914 utnämndes han
till general. Då brittiska fältarmén i början
av 1915 uppdelades i två arméer, fick H.
befälet över l:a armén, som under hans ledning
utkämpade striderna vid Neuve-Chapelle och
Loos. Dec. 1915 efterträdde H. fältmarskalk
French som högste befälhavare över de
brittiska stridskrafterna i Frankrike och behöll
detta befäl till krigets slut. Han utnämndes
jan. 1917 till fältmarskalk och blev efter
krigets slut på många sätt hedrad; bl. a.
fick han pärsvärdighet, earl H. of Bemersyde
(ätten Haigs stamgods i Skottland), och en
statsgratifikation på 100,000 pd st. Efter
kriget ägnade sig H. outtröttligt åt arbetet
för främjandet av de forna soldaternas
välfärd. Han lyckades därvid åstadkomma en
effektiv samorganisation av de många
hjälp-föreningarna med detta syfte.
Som överbefälhavare över de brittiska
stridskrafterna i Frankrike under världskriget
gällde det för H. icke blott att planera för
frontstriderna utan ock att bakom fronten
organisera och öva de av Kitchener hopbragta
skarorna och de territorialtrupper, vilka måste
träda i den nästan förbrukade reguljära
arméns ställe. Som brittisk överbefälhavare
utsattes H. för stark påfrestning genom ofta
gjorda franska framställningar om
förlängning av brittiska fronten och den livligt
diskuterade frågan om det gemensamma befälet.
Han var nog i princip anhängare av ett
enhetligt befäl men reagerade ganska starkt mot
obehöriga påtryckningar från franskt håll.
Då förhållandena under början av 1918 blevo
alltmer kritiska, var det även med H:s fulla
tillslutning, som det enhetliga befälet
genomfördes. Även om H. ej förstod att i
tillräcklig grad begagna sig av överraskningen såsom
en faktor för vinnande av framgång och
därför ej framstår som en fältherre av det
lysande slaget, visste han dock att tillkämpa
sig framgångar genom kloka beräkningar och
seg uthållighet. — H. utgav »Cavalry studies»
(1907). Hans verksamhet i världskriget
behandlas i J. H. Boraston, »Sir Douglas Haig’s
despatches, dec. 1915—april 1919» (1919), samt
i G. A. B. Dewar och Boraston, »Sir Douglas
Haig’s command» (1922). Jfr även Liddell
Hart, »Reputations» (1928). M. B-dt.
Hail, stad i mellersta-Arabien, i landskapet
Djebel Schammar, s. om öknen Stora Nefud.
Oasstad med omkr. 10,000 inv.; var förr
huvudstad i emiratet Djebel Schammar.
Hail Columbia [héi’l kola’mbio], amerikansk
nationalsång, komponerad 1789, då
Washington blev president. Till denna melodi skrev
J. J. Hopkinson 1798 texten. T. N.
Hailes [héilz], sir David D a 1 r y m p 1 e,
lord H., skotsk rättslärd och historiker (1726
—92), bror till geografen Alexander Dalrymple
(se d. o.). Blev 1748 advokat i Edinburgh,
1776 domare vid Court of session med titeln
baron H. och s. å. lorddomare vid Skottlands
Criminal court. H. var presbyterian och
utgav ett 40-tal arbeten, de flesta om den äldsta
kristna kyrkan och Skottlands äldsta historia.
Mest betydande är »Annuals of Scotland 1056
—1370». Nämnas må även hans grundliga
kritik av Gibbon (1786). V. S-g.
Hailuoto [ha’jloåtå], finskt namn på Karlö
(se d. o.).
Häi’monsbarnen (ty. Haimonskinder) kallas
i den franska medeltidsepiken greve Haimons
av Dordogne fyra söner, Reynauld av
Mont-auban, Adélard, Richard och Guichard, vilka
i mer än sju år till följd av Karl den stores
förföljelser måste dölja sig i Ardennerskogen.
Deras öden skildras utförligt i en till den
karolingiska sagokretsen hörande fransk dikt
från slutet av 1100-talet (utg. 1862 av
Miche-lant), behandlades sedan i en fransk
prosaroman och i en folkbok, »Les quatre fils
Aymon» (1493). En övers, av denna ligger till
grund för en tysk folkbok i två versioner,
utg. i »Bibliothek des litterarischen Vereins
in Stuttgart» (bd 174, 1885, och 206, 1895).
Monogr. av L. Jordan (1905). (O. W-n.)
Hain, L ud w i g Friedrich Theodor,
tysk bibliograf (1781—1836). Var 1812—20
anställd som huvudred, för Brockhaus’
konversationslexikon och bodde sedan som
privatlärd i München, uppehållande sig genom
skriftställen. H. gjorde sig mest känd genom sitt
stora, mycket använda verk »Repertorium
bibliographicum» (4 dir, 1826—38; suppl. av
Copinger, Burger m. fl.), som omfattar 16,299
n:r, alla tr. före år 1500 (se Inkunabler).
Materialet grundar sig huvudsakligen på
Münchenbibliotekets rika paleotypsamling. —
Litt.: E. von Rath, »Zur Biographie L. H:s»
(i »Bok- och bibliotekshist. studier tillägnade
Isak Collijn», 1925). R. G.*
Hai-nan, Kinas största ö, mellan
Sydkine-siska havet och Tonkinviken, skild från
Lei-chouhalvön av Hai-nansundet, tillhör
administrativt prov. Kuang-tung; 34,100 kvkm.
Mitt på ön reser sig granitmassivet
Wu-chi-shan med toppar upp mot 2,000 m ö. h.
Härifrån flyta floder ned till havet, de största
mot n. Klimatet är tropiskt. Dalarna och
kusterna i allmänhet äro bördiga och
lämpade för jordbruk. Riset skördas tre ggr årl.
Stora skogar med många värdefulla trädslag
i det inre och söderut. Guld och andra
mineral förekomma; havssalt. Fisket riktar sig
även på pärlor och koraller. Export av svin,
socker, betelnötter, virke, ägg, honung m. m.
Huvudstad är Kiung-chou vid Kiung-chou-ho,
5 km från mynningen och hamnstaden
Hoi-hau, öppna för främmande handel sedan 1876;
städerna ha tills. 59,000 inv. (1924). öns
invånare äro invandrade kineser i kustlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
