Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hai-nan - Hainaut - Hainbund - Hainburg - Hainisch, Michael - Haïphong, Haifong - Haïti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
Hainaut—Haiti
278
och bland bergen den
ursprungliga befolkningen, li (se d. o.).
Jordbävningar och tyfoner äro
vanliga.
Hainaut [änå’], flarn.
Hene-gouw, ty. Hennegau, provins i
Belgien, vid franska gränsen;
3,722 kvkm, 1,260,836 inv. (1927),
mest valloner. Huvudstad: Mons.
H. är en av Belgiens
fruktbaraste och rikaste provinser,
ge-nomfluten av Schelde, Dender
och Sambre, till största delen
ett slättland. Jordbruket står
högt; vete, sockerbetor, havre,
cikoria, tobak och medicinalväxter odlas.
Boskapsskötsel. I randen till Ardennerna finnas
tre stora kolfält: i Borinage, kring Mons och
kring Charleroi. Järnmalm, marmor m. m.
brytas. Masugnar, stålvaru- och
maskinfabriker, glasindustri (kring Charleroi); kring
Tournai textilindustri. E. L-r.
Historia. På 800-talet blev H. ett grevskap
och tillföll 1051 genom giftermål Balduin VI
av Flandern (se d. o., sp. 563), som greve av
H. kallad Balduin I (d. 1070). Vid dennes
död kom blott H. till sonen Balduin II
(d. 1098). Genom gifte mellan Balduin
V (d. 1195; i Flandern kallad Balduin VIII
och regent där till 1194) och Margareta av
Flandern förenades länderna åter. Deras son
Balduin VI av H. (Balduin IX i Flandern)
blev latinsk kejsare under namnet Balduin I
(se d. o.; d. 1205). Efter hans dotter
Margaretas död 1280 kom H. till dennas son i l:a
giftet Jean d’A v e s n e s (d. 1304), som även
blev greve av Holland. Hans sondotter äktade
1324 kejsar Ludvig Bayraren, från vars ätt
H. 1433 kom till Filip den gode av Burgund.
Med burgundiska arvet övergick H. till huset
Habsburg, men en sydlig del tillföll 1678
Frankrike. Det övriga ingår i nuv. belgiska
provinsen H. — Litt.: H. Pirenne, »Histoire
de Belgique», bd I ff. (bd I—II, 3:e uppl. 1909
—22, gå till 1477). B. H-d.
Häi’nbund [-bont], seGöttinger D i c
h-t e r b u n d.
Hainburg [hai’nbork], stad i Nedre
Österrike, på Donaus högra strand, nära gränsen
mot Tjeckoslovakien; 7,551 inv. (1923).
Utgrävda romerska fornlämningar av det gamla
Carnuntum (se d. o.); borgruiner, trol. efter
det i Nibelungenlied omtalade Heimburc, ett
gränsfäste mot hunnerna. Stor tobaksfabrik.
HaTnisch, M i c h a e 1, president i
republiken Österrike, skriftställare (f. 1858).
Studerade nationalekonomi i Berlin under A.
Wagner och G. Schmoller, blev efter vunnen
jur. doktorsgrad österrikisk ämbetsman men
måste 1890 avgå till följd av en
ögonsjukdom samt ägnade sig sedan åt
lanthushållning på sin gård i Steiermark och åt
socialt arbete. Han grundade tills, m.
socialdemokraten E. Pernerstorfer Gesellschaft der
Fabier, ett österrikiskt motstycke till Fabian
Ai.de. de.Y.ruVqvvALo .M:s = Momes = ierö, S:a = Sierra
society. H. valdes 19 dec. 1920 till president
i förbundsrepubliken Österrike (detta
ämbetes förste innehavare efter författningens
antagande s. å.). Han
har värdigt och utan
att inblanda sig i
partipolitik fyllt denna
posts representativa
funktioner. Bland H:s
skrifter må nämnas
»Die Entstehung des
Kapitalzinses» (1907)
och »Die innere
Kolonisation in
Deutsch-österreich» (i Der
österreichische
Volks-wirt 1920). V. S-g.
Haiphong, H a i f o n g, stad i Tonkin,
Franska Indokina, i Song-kois deltaland, 35 km
från Tonkinviken; 83,312 inv. (1921). H. är
fransk flottstation och Franska Indokinas
näst största handelshamn. 1924 anlöptes H.
av 1,019 fartyg om 1,338,213 ton. Järnväg
till Hanoi—Yün-nan. Livlig transitohandel.
Betydande bomullsindustri; skeppsbyggeri,
cement- och tvåltillverkning.
Haiti. 1. ö i Västindien, den näst största
av Stora Antillerna; 76,505 kvkm (med
kringliggande småöar), omkr. 3 mill. inv.; är
politiskt uppdelad i republiken Haiti och
Dominikanska republiken. H. skiljes i v. från Kuba
och Jamaica av Jamaicakanalen (Windward
passage), i ö. från Portorico av
Monapassa-gen. Från v. intränger en bred vik, stundom
kallad Port au Prince- el. Gonaveviken, som
omsluter ön Gonave och avskiljer en nordlig
och en sydlig halvö, avslutade av Cap å Foux,
resp. Kap Tiburon. Från H:s ö. del, den s. k.
Seibohalvön, avskiljes Samanähalvön genom
Samanäviken. H. genomdrages i ö.-v.
riktning av i stort sett parallella bergskedjor och
dalsänkor. Från Cap ä Foux i n. v. till Kap
Engano i ö. sträcker sig den rikt förgrenade,
svårtillgängliga Centralkordilleran el.
Cordil-lera de Cibao; över en av dess sidokedjor höjer
sig Loma Tina, H:s och Västindiens högsta
topp, till 3,140 m ö. h. N. kusten följes från
Samanäviken av Sierra de Monte Cristi (1,220
m), som över ön Tortuga (La Tortue) synes
fortsätta i Sierra Maestra på Kuba. Den s. v.
HAITI
Skala 1:10 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
