Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hajar - Hajdu - Hajdu-Böszörmény - Hajduk - Hajdut - Hajom - Hakarp - Hakatister - Hake - Hake (Ynglingasagen) - Hakebössa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Hajdu—Hakebössa
286
terna om deras farlighet vara något
överdrivna. Den omkr. 2 m långa gråhajen
(Galeus galeus) vistas i motsats till de större
formerna invid kusterna och fångas stundom
även vid Sveriges kust. Den lever av smärre
havsdjur, framför allt fisk. Hos de 1 m långa
hundhajarna (släktet Mustelus; se F i
s-k a r bild 13) äro tänderna små och platta och
lämpa sig för krossande av de musslor,
krabbor o. dyl., varav dessa h. leva.
Egendomligt omgestaltade äro hammarhajarna
(Sphyrnidae), vilka bilda en egen fam. med
endast ett släkte. Närmast likna de gråhajarna,
men kraniets sidopartier, särskilt
ögonkaps-larna, äro starkt förstorade, varigenom
huvud-det kommer att likna en hammare, på vars
plana ytor ögonen sitta. Hit hör
hammarhajen (Zygaena malleus), som finnes i nästan
alla varma hav och stundom också förirrar sig
till Atlantens europeiska kuster. Den blir
3—4 m lång och är en glupsk rovfisk, som även
anfaller människor. Från övriga h. skilja sig
pigghajarna (fam. Spinacidae) genom
frånvaron av analfena. De flesta, äro utrustade
med en tagg framför var och en av de båda
ryggfenorna. Pigghajen (Squalus
acan-thias; se Fiskar bild 13) förekommer
allmänt vid n. Atlantens kuster och är Sveriges
vanligaste haj. Den uppträder ofta i stora
stim och kan då, trots att den ej blir mer än
meterlång, anställa stor skada på sill o. a.
fisk. Köttet åts fordom men anses vara föga
välsmakande. Likväl saluföres stundom
pigghajen flådd och rensad under den falska
benämningen »havsål». Blåkäxan
(Etmopte-rus spinax), som förekommer i Medelhavet
och längs Europas västkust på djupare
vatten, fångas även vid kusten av Bohuslän.
Den är till färgen svart, blir 40—50 cm lång
och lever av fisk och kräftdjur Utan taggar
i ryggfenorna är håkäringen (Somniosus
microcephalus) från Ishavet och Nordatlanten.
Den har även anträffats i Skagerak och
Kattegatt. Vanl. är den 2—3 m lång men kan
nå en längd av ända till 7,5 m. Håkäringen
lever vanl. på djupt vatten och är en
ytterligt glupsk rovfisk, som slukar vad den kan
komma över, från sälar och fisk till
tagg-hudingar o. a. lägre djur. Den fångas för den
kolossala, fettrika leverns skull. T. P.
Hajdu [ha’jdo], komitat i Ungern, på vänstra
stranden av Theiss; 2,386 kvkm, 183,973 inv.
(1928). Huvudstad: Debrecen. Boskapsskötsel
och jordbruk (vete och tobak).
Hajdu-Böszörmény [ha’jdo bö’sörménj], stad
i ung. komitatet Hajdu, 18 km n. n. v. om
Debrecen; 30,757 inv. (1928). Odling av
meloner, tillverkning av halmhattar.
Ha’jdük, möjl. turk, lånord, namn på
medlem av friskaror, som i av Turkiet erövrade
länder i s. ö. Europa kämpade mot turkarna.
I Ungern tilldelades hajduker 1605 ff.
adelskap och ett visst område vid Theiss, senare
ingående i komitatet Haj du. Andra ungerska
h. togo tjänst som legosoldater, drabanter
eller lakejer (härav sv. h e’j du k, lakej,
hantlangare). På Balkanhalvön betyder h. både
stråtrövare och frihetshjälte; hajduker förde
ett i folkdiktningen förhärligat gerillakrig
mot de turkiska förtryckarna. (A. A-t.)
Hajdut (bulg. hajdu’tin, hajdu’k), rövare,
friskarehjälte, se Haj duk.
Hajom, socken i Älvsborgs län, Marks
härad, nära Hallandsgränsen; 39,74 kvkm, 851
inv. (1928). Genomflytes i odlad dal av
Surte-ån (till Viskan); kring dalen kala bergplatåer.
886 har åker, 2,742 har skogs- och hagmark.
Ingår i Berghems och H:s pastorat i
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.
Hakarp, socken i Jönköpings län, Tveta
härad, intill Vättern och Huskvarna; 37,10 kvkm,
1,807 inv. (1928). Är ett småbergigt
skogsområde på intill 310 m höjd ö. h., skäres i
s. av Huskvarnaåns natursköna dal och stupar
i v. brant mot den bördiga strandremsan
utmed Vättern. 1,024 har åker, 2,375 har
skogs-och hagmark. I H. Stensholm
(järnindustriort; 700 inv.). Ingår i Huskvarna och H:s
pastorat, Växjö stift, Tveta kontrakt.
HakatFster (efter begynnelsebokstäverna i
stiftarnas namn, Hansemann, Kennemann,
Tiedemann), medlemmarna av en 1894 stiftad
förening, sedan 1899 kallad Deutscher
Ost-markenverein, som särskilt arbetade för att
stärka tyskheten i provinsen Posen på
polackernas bekostnad. Rörelsen bidrog mycket
att skärpa motsättningen mellan tyskar och
polacker. 1914 hade föreningen 54,000 led.,
vilket antal 1925 nedgått till 35,000; efter
världskriget söker den uppehålla
förbindelserna mellan Tyskland och tyskar i Polen.
Hake. 1. (Krigsv.) a) Den yttre del av
slaglåset, som hade form av en krok och som
ingrep i hakspännet samt höll hanen upplyft
ung. 3,3 mm över tändhattstappen. Genom
hakstödet hindrades h. att falla för långt
tillbaka. H. borttogs på senare, med hane
försedda gevär och ersattes av ett halvspänn.
Jfr Hane. — b) En form av hakebössa
(se d. o.). — 2. Ett gammalt ytmått i de
forna östersjöprovinserna, urspr. ett så stort
jordområde (h a k e 1 a n d), som kunde skötas
av en bonde med ett par oxar, sedermera så
mycket jord, att en bonde (hakebonde)
där kunde ha sin bärgning. Dock bodde under
1500- och 1600-talet vanl. flera bönder på en h.
Hake, bror till Hagbard (se d. o.), hämnades
dennes död på konung Sigar. Ynglingasagan
berättar, att H. angrep konung Hugleik i
Uppsala, dräpte honom och hans söner samt
rådde över svearna i tre år. Slutligen
överfölls han av konung Yngves söner Erik och
Jorund och sårades dödligt. H. lät då lasta ett
skepp med de fallna, göra ett bål därpå och
lägga sig själv på bålet. För fulla segel styrde
det brinnande skeppet ut på havet. E. W-én.
Hakebössa, äldre eldvapen, försett med en
under pipan sittande lodrät tapp eller hake,
varmed vapnet fästes vid ett skaft
(»gevärs-stock») eller, under eldgivning, vid en bock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
