Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haldane, Richard Burdon - Halden, Fredrikshald - Halditstjokko - Hale, George Ellery
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Halden—Hale, G. E.
294
Liksom Grey tillhörde H. den
»liberalimperialistiska» grupp, som samlade sig kring lord
Rosebery. Han ingick dec. 1905 som
krigsminister i Campbell-Bannermans ministär och
kvarstod som sådan
under Asquith till
juni 1912, då han blev
lordkansler; 1911 blev
han pär (viscount H.
of C 1 o a n). 1907
genomdrev H. i
parlamentet en
omfattande ny
arméorganisation, förnämligast
avsedd att skapa en
effektiv reserv- el.
territorialarmé. Han
sändes febr. 1912 till
Berlin på regeringens uppdrag för att söka
utröna huruvida överenskommelse vore
möjlig om inställande av den tysk-engelska
tävlingen i flottrustningar. Planen strandade
främst på tyske sjöministern Tirpitz’
motstånd. H:s Berlinbesök banade emellertid väg
för förhandlingar om avveckling av en del
tvistepunkter om tyska och brittiska
intressen i främmande världsdelar. H:s verksamhet
som krigsminister hade väsentligt bidragit att
öka brittiska arméns stridsberedskap, särskilt
möjligheten att snabbt överföra en
»expedi-tionskår» till kontinenten. Hans grundliga
kännedom om tysk litteratur och många
personliga förbindelser i Tyskland utsatte honom
efter världskrigets utbrott för häftiga och
kränkande angrepp, och vid
koalitionsministä-rens bildande juni 1915 fanns för honom där
ingen plats. Han närmade sig efter kriget
alltmer arbetarpartiet, var jan.—nov. 1924
lordkansler i ministären MacDonald och har
sedan tillhört arbetarpartiets fåtaliga
medlemsgrupp i överhuset, varjämte han är
medlem av riksöverdomstolen Judicial committee
of the Privy council. — H. har utgivit en rad
värdefulla filosofiska och politiska arbeten,
däribland »Life of Adam Smith» (1887), »The
pathway to reality» (2 bd, 1903—04), »The
reign of relativity» (1921) och »The philosophy
of humanism» (1922). Sin mission
till Berlin 1912 skildrar han i
memoarverket »Before the war»
(1920). H. har tills, m. J. Kemp
till eng. översatt Schopenhauers
»Die Welt als Wille und
Vorstel-lung» (3 bd, 1883—86). V. S-g.
Halden, intill 1927
Fredriks-hald, stad i s. ö. Norge, östfold
fylke, vid Tistas (Tistedalselvens)
utlopp i Idefjorden; 11,231 inv.
(1927). Ligger vackert på bägge
sidor om älven, nyare stadsdelar
på dalsluttningarna i n.; på
sydsidan, strax ö. om staden, på en
110 m hög bergplatå, fästet
Fredriksten (se d. o.). H.
har stor trävaruutförsel;
fabriks
drift i förstaden Tistedalen (inom H.) vid
Tistas utlopp ur Femsjön, över H. gå de
norska järnvägsförbindelserna söderut (över
Kornsjö och Mellerud) till Göteborg. A. B-n.
H. fick 1665 stadsprivilegier och befästes
starkt. Svenska trupper under Harald Stake
erövrade 4 febr. 1659 Sanöen framför
älvmynningen och Nordhalden men hejdades vid
bron över till Sörhalden. Lars Kaggs
eröv-ringsförsök i jan. och febr. 1660 avslogos. Till
följd av flera stora eldsvådor (1667, 1676 och
1703), som förstört även befästningarna, var
H. vid Karl XII:s infall i Norge 1716 täml.
försvarslöst. I hast uppfördes palissader,
bröstvärn m. m., och först efter hård strid kunde
Karl XII 4 juli s. å. intaga staden, som då
antändes av norrmännen själva, varigenom
svenskarna åter utdrevos (jfr
Colbjörn-s e n, sp. 1209). Under Fredrikstens belägring
1718 vände sig Karl XII ej på allvar mot
staden. Däremot led denna rätt mycket vid
fästningens beskjutning 1814. L. W:sonM.*
Ha’lditstjokko, fi. Ha’ltiotunturi, Finlands
högsta fjäll, på norska gränsen i n. Enontekis;
1,324 m ö. h.
Hale [héil], George Eller y,
nordamerikansk astronom (f. 1868). Var 1890—96
direktor för Kenwoodobservatoriet i Chicago
och 1897 prof, i astrofysik vid univ. där. Det
stora
Yerkes-observa-toriet (se d. o.)
uppfördes och utrustades
under H:s ledning 1892
—97, och H. blev dess
förste direktor. Då det
huvudsaki. för
solundersökningar avsedda
Mount
Wilsonobserva-toriet (se d. o.) i
Kalifornien grundlädes
1904, blev H. dess
ledare. Det har under
hans ledning
utveck
lats till en av världens bäst utrustade
astronomiska institutioner. En av sin samtids
främsta solforskare, har H. väsentligt
bidragit till kännedomen om solfenomenen. Den
Utsikt över Halden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
