Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halifax, Charles Montagu - Halifax, sir Charles Wood - Halifax, sir George Savile - Halikarnassos - Halikko - Halila - Halimeda - Halimus - Halkyone - Hall (sal)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
Halifax, Ch. W.—Hall
300
tagande av ett förmånligt statslån, början till
den engelska statsskulden, samt genom
upprättandet av Englands bank (1694).
Statskassans tillfälliga brist på klingande mynt
avhjälpte han 1695 genom att utfärda
skatt-kammarobligationer (exchequer bilis), f. ggn
detta gjordes i England. H. var ivrig whig
och skicklig debattör men fick genom fåfänga
och högdragenhet många fiender. V. S-g.
Halifax [hä’lifäks], sir Charles W o o d,
l:e viscount H., engelsk politiker (1800—85).
Var 1826—66 (liberal) led. av underhuset,
ärvde 1846 sin fars baronetvärdighet och blev
1866 pär (viscount H.). Han var 1835—39
amiralitetssekr. i Melbournes och 1846—52
skattkammarkansler i Russells ministär,
därpå president i Board of control i Aberdeens
koalitionsministär, sjöminister under
Palmer-ston 1855—58 och statssekr. för Indien i
dennes andra ministär 1859—66. På sistnämnda
post inlade han stor förtjänst om arméns och
domstolarnas reorganisation i Indien. I
Glad-stones första ministär var han juli 1870—febr.
1874 sigillbevarare. Arbetsflit och praktisk
begåvning gåvo honom rätt stort inflytande
i de många ministärer han tillhörde. — Hans
son Charles Bindley Wood, 2:e
viscount H. (f. 1839), har gjort sig mest känd
som högkyrklig överhustalare. Om hans son
vicekonungen över Indien E. F. L. W o o d,
lord I r w i n, se I r w i n. V. S-g.
Halifax [hä’lifäksj, sir George Savile,
l:e markis av, engelsk politiker (1633—95).
Tillhörde en ansedd Yorkshiresläkt, satt 1660
i »convention parliament», upphöjdes dec.
1667 till baron Savile och viscount H. samt
slöt sig i överhuset till trimmers el.
medel-vägsmännen, vilkas förnämsta förmåga han
var. Han bekämpade de närmaste åren ivrigt
Karl II:s överdrivet franskvänliga politik och
medverkade 1673 energiskt till testaktens
antagande. Efter Danbys fall kom H. åter i
gunst hos Karl II, som 1679 gjorde honom
till earl och 1682 till markis av H. I rådet,
vilket H. tillhörde 1672—76 och 1679—85 (som
sigillbevarare 1682—85), råkade han snart i
oenighet med Shaftesbury ang. frågan om den
katolske prins Jakobs uteslutande från
tronföljden (exklusionsbillen) och medverkade
genom sitt glänsande tal 15 nov. 1680 till
ex-klusionsbillens förkastande i överhuset.
Underhuset begärde förgäves hans »skiljande
för alltid från konungens person och råd».
I okt. 1685 avlägsnades H. av Jakob II ur
rådet, emedan han gjort invändningar mot
konungens överträdelser av testakten. H.
ogillade planerna på väpnad inblandning från
prins Vilhelm av Oranien och uppträdde efter
dennes landstigning som medlare mellan
honom och konungen. Först då Jakob II flytt,
slöt sig H. till Vilhelm. Han utsågs till
sigillbevarare men lämnade redan i febr. 1690
kabinettet samt uppträdde sedan vid flera
tillfällen i överhuset med ganska bitter kritik
av regeringens politik. — H. utgav flera
poli
tiska skrifter, t. ex. den anonyma
flygskriften »On the character of a trimmer» (1684
eller 1685). Litt.: Miss H. C. Foxcroft, »The
life and letters of sir George Savile, l:st
marquis of H.» (2 bd, 1898). (V. S-g.)
Halikarna’ssos, forngrekisk stad i Karien,
på Mindre Asiens s. v. kust, nu B u d r u m.
Urspr. en dorisk koloni, blev den snart
joniserad. Till H. förläde de kariska furstarna
i början av 400-talet f. Kr. sitt residens;
märkligast av dem var Mausollos, över vilken
ett stort gravmonument uppfördes i H. (se
Grekisk konst, sp. 1011, och Mausoleum).
HaTikko, kommun och församling i Abo
och Björneborgs län, Finland, vid H. å och
havsvik; 301 kvkm, 6,892 inv. (1926).
Näm-nes som socken redan på 1330-talet; kyrka
av gråsten från 1440, senare ombyggd. O. Brn.
HaTila, statligt lungsotssanatorium i
Nykyrka socken, Viborgs län, Finland.
Halimèda, bot., se Grönalger, sp. 1177
och bild 8.
HaTimus, bot., se S al tmål la.
Halky’one (lat. Alcy’one), grek, myt.,
förvandlades jämte sin make, Keyx, till en
sjöfågel. En period av vindstilla, som brukar
inträffa i dec., sades av grekerna vara given av
gudarna för att H. skulle kunna ruva sina
ägg. Därav uttrycket halkyoniska
dagar för vindstilla eller i allm. en lugn och
sorgfri tillvaro. (M. Pn N-n.)
Hall (ty. Halle, eng. hall [häl]), stor sal (i
tempel eller slott o. s. v.); stort, halvt öppet
rum med fristående pelare eller arkader till
stöd för taket (öppna hallar framför t. ex.
rådhus kallades förhall); förr även
byggnad för manufaktur- och fabriksvarors
besiktning och stämpling (därav hallordning,
hall-stämpling o. s. v.); byggnad för försäljning
av varor, i synnerhet födoämnen (saluhall,
t. ex. Hålles centrales i Paris); den för
bantågens expedierande avsedda, övertäckta
delen av en bangård (banhall); öppen byggnad
för dryckesservering; byggnad för festligt
utförande av musikverk o. s. v.; i moderna villor
ett förrum, som utgör central förbindelseled
mellan övriga rum, vanl. har öppen
huvudtrappa till övre våningen samt nyttjas som
vardags- el. mottagningsrum. — Det i sv.
ortnamn ingående hall kommer av fsv. hall,
stenhäll, flat klippa.
I medeltidens monumentala
profananläggningar betecknade h. en ofta praktfullt
dekorerad byggnad för banketter, fester,
herremöten o. s. v., i det kontinentala Europa vanl.
tvåskeppig, i England däremot oftast
treskep-pig. Den kontinentala h. har påtagliga
beröringspunkter med klosterarkitekturen och
synes sammanhänga med orientalisk
profanarkitektur. En västgotisk kungahall är
bevarad i kyrkan Santa Marfa de Naranco i
n. v. Spanien, och Karl den stores palats
i Aachen ingår till stora delar i stadens
nuv. rådhus. Som ex. på kvarstående
medeltida hallbyggnader kunna nämnas biskops-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
