Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halévy, Joseph - Halévy, Léon - Halévy, Ludovic - Halfa - Half-crown - Halfdan - Half-holiday - Haliaëtus - Haliartos - Haliburton, Thomas Chandler - Halichoerus - Halicore - Halictus - Halicz - Halifax (York) - Halifax (Nova Scotia) - Halifax, Charles Montagu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Halévy, L.—Halifax, Ch. M.
298
i vilket gal betydde »stor»; det vore endast
ett annat sätt att i skrift uttrycka detta ord).
H. sysslade även med bibelkritiska frågor och
utgav sedan 1893 Revue Sémitique. (P. L.)
Halévy [alevi’], L é o n, författare (1802—
83), bror till F. H., vars biogr. han utgav
1862. H. skrev utom dikter, noveller och
dramer (de flesta bearbetningar och
översättningar) »Resumé de 1’histoire des juifs» (1825
—28) och »Histoire résumée de la littérature
frangaise» (1838).
Halévy [alevi’], Ludovic, fransk
författare (1834—1908), son till Léon H. Hans
berömmelse vilar på de många operettexter, som
han tills, m. Henri Meilhac (se d. o.) skrev till
Offenbachs musik. De
viktigaste av Meilhacs
och H:s offenbachiader
— det fulländade
uttrycket för andra
kejsardömets respektlösa
maskeradlynne — äro
»La belle Hélène»
(1865; »Den sköna
Helena», s. å.),
»Barbe-bleue» (1866; »Riddar
Blåskägg»), »La vie
pa-risienne» (1867;
»Pa-riserlif», s. å.), »La
grande duchesse de Gérolstein» (1867;
»Storhertiginnan af Gerolstein», 1868) och »Les
bri-gands» (1870; »Frihetsbröderna», s. å.). Tills,
m. Meilhac författade han även texten till
flera populära operor, ss. »Carmen» (1875;
musik av Bizet) och »Le petit duc» (1878;
»Lilla hertigen»; musik av Lecocq), samt
vådeviller och komedier, bland vilka
»Frou-frou» (1869; sv. övers. 1870) nått enastående
popularitet. Därefter upplöstes det dittills så
fast knutna medarbetarskapet. H., som i
firman representerat den finare spiritualiteten,
skrev briljanta sedeskildringar i novellform
från det småborgerliga Paris, bl. a. den
klassiska cykeln »M. et M:me Cardinal» (1873),
»Les petites Cardinal» (1880) och »La famille
Cardinal» (1883; »Herrskapet Cardinal», 1891)
samt »L’abbé Constantin» (1882; sv. övers.
1885). Led. av Franska akad. 1884. (Kj. S-g.)
Halfa, se Espartogräs.
Half-crown [häf-kråun], eng., »halvkrona»,
engelskt silvermynt=21/2 shilling. Jfr Crown.
Halfdan, se Halvdan.
Half-holiday [hä’f-hå’lidél], eng., halv fridag
i skolor (t. ex. onsdag och lördag); dag, då
butiker, kontor o. dyl. stängas kl. 1 e. m.
Haliäétus, se Havsörn.
Halia’rtos, forngrekisk stad i Beotien, vid s.
stranden av sjön Kopais, känd genom
Lysand-ros’ nederlag mot tebanerna och död 395 f. Kr.
Haliburton [hä’libätn], Thomas C h a n
d-1 e r, engelsk författare (1796—1865), en tid
bosatt i Kanada. G. var den förste, som
satiriskt behandlade yankeekaraktären (i »The
clockmaker, or ... Samuel Slick», 1837—40).
Monogr. av V. L. Chittik (1925). R-n B.
Halichoerus [-ké’rus], zool., se S ä 1 d j u r.
Hali’core, zool., se Sjökor.
HalFctus, zool., se Bifamiljen.
Halicz [haTitJ], stad i po. vojevodskapet
Stanislawöw (östgalizien), vid Dnjestr och
järnväg, 95 km s. s. ö. om Lemberg; 3,442 inv.
(1921). På en höjd nära H. ruiner av slottet
H., där de forna furstarna av H. (eller av
Galizien, som riket senare kallades)
reside-rade. Jfr G a 1 i z i e n, sp. 322. Under
världskriget blev staden omväxlande tagen av
ryssarna och återtagen av de österrikisk-ungerska
arméerna (se Polsk-ryska fronten).
H. var efter krigets slut föremål för
stridigheter mellan Polen och Ukrainska republiken.
Halifax [hä’lifäks], stad och stadsgrevskap
i eng. grevsk. York (West Riding), vid Hebble
(ett tillflöde till Ouses biflod Calder), 22 km
v. s. v. om Leeds; 96,130 inv. (1926). Stor
textilindustri (kamgarns- o. a. yllevävnader,
mattor, bomullsvävnader och trikåvaror).
Halifax [häTifäks], huvudstad i kanad.
prov. Nova Scotia, vid sidan av Montreal
Kanadas viktigaste Atlanthamn, på halvön
mellan North West arm och Halifax harbour;
58,372 inv. (1921). H. är starkt befäst.
Ovanför staden reser sig citadellet (78 m ö. h.). S. ö.
om citadellhöjden och mellan denna och
hamnen ligga många offentliga byggnader. Vid
Hollis street, en av de livligaste affärsgatorna,
ligger provinsparlamentshuset. I H. finnes
Dalhousie university, grundat 1818 (4
fakulteter; 748 stud. 1926—27). H. är säte för en
rom.-kat. ärkebiskop och en anglikansk
biskop. Hamnen är den bästa vinterhamnen på
Kanadas östkust och mottager de största
fartyg oberoende av tidvattnet. H. anlöptes 1925
av 2,950 oceangående fartyg om 6,553,697 ton.
Svenska Amerikalinjens fartyg anlöpa ofta H.
1926 landstego 20,490 immigranter i H.
Exporten omfattar torkad fisk, hummer, virke,
äpplen, jordbruks- och mejeriprodukter,
val-och sältran samt skinn och uppgick 1925
—2.6 till 36,915,000 dolk; importen omfattar
fabriksvaror från England, råämnen från U.
S. A. och socker från Västindien och uppgick
s. å. till 14,437,000 doll. H. är östlig
ändpunkt för Kanadas järnvägssystem och en
viktig kolstation för britt, flottan. Industrien
omfattar skeppsbyggeri, järngjuteri,
sockerraffinaderi, tillverkning av jordbruksredskap
m. m.; givande fiske. Nordatlantiska telegraf
-kablar äro utlagda till H. från Penzance,
Ber-muda och Fayal. — H. anlades 1749 av
nybyggare från Massachusetts och fick sitt namn
efter dåv. handelsministern, G. M. Dunk, 2:e
earl av Halifax (1716—71).
Halifax [häTifäks], Charles Montagu,
l:e earl av, brittisk politiker (1661—1715).
Blev 1689 led. av underhuset, 1692
skattkam-marlord, 1694 skattkammarkansler samt var
1697—99 och 1714—15 förste
skattkammar-lord. 1700 blev han pär (baron H.) och
upphöjdes 1714 av Georg I till earl av H. Han
vann tidigt rykte som finansman genom
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
