Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallaren - Hallart (Allard), Ludwig Nicolaus von - Hallaryd - Hallaröd - Hallbeck, Karl Svante - Hallberg, Bengt Vilhelm - Hallberg, Mauritz Edvard Fredrik - Hallblad, Erik - Halldin, Johan Gustaf - Halle an der Saale
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
Hallart—Halle
318
57 m ö. h. På 1630-talet höjdes H. genom en
damm vid Kölfors, varvid ytan ökades till
20,3 kvkm och vattnet avleddes mot s. till
Sala damm. Omkr. 1900 återleddes H. till
Dalälven, och 35,28 kvkm torrlädes.
Hallart (A Ilar d), Ludwig Nicolaus
von, frih., krigare (1659—1727). Utbildade
sig särskilt som fortifikationsofficer, tyckes
ha deltagit i Österrikes krig mot turkarna
och fransmännen på 1680- och 1690-talet och
avancerade sedermera i sachsisk tjänst till
generallöjtnant och generalinspektör över
fästningarna. På tsar Peters begäran kom han
från det belägrade Riga 22 sept. (g. st.) 1700
till ryska lägret utanför Narva och ledde där
belägringsarbetena. I Narvaslaget (20 nov.)
gav sig H. fången åt svenskarna, fördes till
Sverige men utväxlades 1705. Han trädde då
i rysk tjänst, deltog i fälttågen mot svenska
huvudarmén 1705—09, var med vid Rigas
belägring 1710, vid Prut 1711 och i fälttågen
mot Stenbock 1712—13. — H. skildrade
belägringen av och slaget vid Narva i relationer
till konung August (tryckta, på ty. och sv.,
i Stockholm 1700—01) och i en dagbok (utg.
i Reval 1894 av Fr. Bienemann; en utskrift
finnes i sv. Riksarkivet). Hans under 1711 års
fälttåg förda diarium finnes tryckt i
»Karolinska krigares dagböcker», IX (1913). En av
H. författad historia över stora nordiska
kriget förvaras i ryska riksarkivet. J. Th. W.*
Hallaryd, socken i Kronobergs län,
Sun-nerbo härad, invid Skånegränsen, kring
Helge-ån och örsjön; 110,52 kvkm, 1,434 inv. (1928).
Huvudsaki. skog och mosse. 1,125 har åker,
7,911 har skogs- och hagmark. Pastorat i
Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.
Hallaröd, socken i Malmöhus län, Onsjö
härad, n. n. ö. om Eslöv; 29,92 kvkm, 572 inv.
(1928). Småbackig skogs- och odlingsbygd,
enstaka basaltkupper. 1,048 har åker, 1,827
har skogs- och hagmark. Ingår i N. Rörums
och H:s pastorat i Lunds stift, Frosta kontr.
Hallbeck, Karl Svante, tecknare (1826
—97). Studerade vid konstakad. i
Köpenhamn, blev i Sverige fr. o. m. 1851 en mycket
anlitad illustratör, särskilt i Ny Ill. Tidning
(som tillkom på hans initiativ) och i Sv.
Familj-journalen; var även akvarellist och
lito-graf. H. överflyttade 1887 till Nordamerika.
Hallberg, Bengt Vilhelm, musiker
(1824—83), organist i Landskrona 1850. H.
företog utländska resor för att uppsöka
hymnmelodier från medeltiden samt utgav en
koralbok (1882), en del preludier, skolsånger m. m.
Han var även tonsättare, men blott några
smärre stycken utgåvos. T. N.
Hallberg, MauritzEdvardFredrik,
finländsk affärsman och donator (1851—1924).
överflyttade som barn från Sverige till
Finland och grundade jämte sin svåger Hj. Schildt
firman Schildt & Hallberg. Han intog en
bemärkt plats i Finlands ekonomiska liv, var
lantdagsman i borgarståndet 1882, 1888—1906
och i enkammarlantdagen 1910 samt ordf, i
bankfullmäktige 1905—07. H. understödde den
vetenskapliga forskningen, bl. a. genom en
donation på 750,000 fmk till Svenska
litteratursällskapet, samt utgav själv »Minnespenningar
öfver enskilda personer födda eller verksamma
i Finland» (2 bd, i Sv. Litt.-sällsk:s Skrifter,
1906 och 1923) och »Några anteckningar om
Åbomynten» (1919). H. blev 1923 fil. hedersdr
vid Helsingfors univ. H. E. P.
Hallblad, Erik, målare och
tavelrestaura-tor (1720—1814). H., som var elev av O.
Are-nius, övergick alltmer från porträttmåleri till
restaurering av målningar. I detta fick han
stor skicklighet och kunde överflytta
målningar från trä, koppar, duk o. a. material
till (ny) duk samt renovera målningsskiktet.
Han anlitades för restaureringsuppdrag även
från utlandet. —rn.*
Halldin, Johan Gustaf, skriftställare
(1737—1825). Blev 1763 kopist och 1765
kanslist i utrikesexpeditionen samt ägnade
sig sedermera åt författarskap och utgivande
av tidskrifter. Allmänt känd blev han genom
den högmålsprocess för majestätsbrott, som
vållades av hans uppsats 1779 i
Stockholmsposten (under sign. P u b 1 i c o 1 a) mot
regeringens kronobränneripolitik, vilken han
förklarade döda rättskänslan i folkets hjärtan
och minska kärleken till konungen. H.
dömdes förlustig liv, ära och gods men benådades
fullständigt av konungen. Gustav III:s
uppmaning till H. att direkt frambära sanningen
för tronen följde denne sedermera ofta. Som
publicist skrev han i Sanning och Nöje samt
utgav tidningen Aftonbladet (1784) och
»Samling af skrifter i åtskilliga ämnen» (1798).
Han var svärmisk anhängare av Swedenborg
och satt 1813—14 på kronohospitalet i Malmö.
Mot betalning torde han i pressen ha tjänat
olika politiska intressen. K. W-g.*
Halle an der Saale, stad i preuss. prov.
Sachsen, reg.-omr. Merseburg, vid Saale;
192,447 inv. (1925). Viktig järnvägs- och
lufttrafikknut. Vid Saale ligga domen, en
tre-skeppig tornlös hallkyrka (ombyggd på
1520-talet) och, stötande till denna,
Magdeburgärke-biskoparnas forna palats, nu geol. och
mineralogiskt institut. N. om domen ruinerna efter
Moritzburg (uppfört omkr. 1500). Runt
Markt-platz ligga rådhuset (började byggas på
1300-talet), stadshuset och den sengotiska
Marien-kirche (från 1500-talets förra hälft) med fyra
torn. På Marktplatz reser sig det 84 m höga
Roter Turm, färdigbyggt 1506. Denna äldsta
stad, kring Marktplatz, omges av promenader.
Invid dem universitetet; ö. därom upptaga
universitetsinstitutionerna en hel stadsdel.
Universitetet stiftades 1694; därmed förenades
1817 Wittenbergs univ.; 2,174 stud, sommaren
1927. I H. finnas många lärda sällskap,
däribland den 1652 stiftade Kaiserliche
Leopoldi-nische deutsche Akademie der Naturforscher,
Tysklands äldsta vetenskapliga sällskap. S.
om den gamla staden ligga Franckeska
stiftelsernas stora anläggningar (se F r a n c k e,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
