Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halle an der Saale - Halle, Thore Gustaf - Hallé, sir Charles - Halleberg - Halleck, Henry Wager - Halleffekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
Halle, Th. G.—Halleffekt
320
Marktplatz, Halle an der Saale.
A. H.) och fabrikskvarteren. Staden har med
modernare stadsdelar vuxit längs Saale
(Gie-bichenstein, med en gammal borgruin, m. fl.).
Av gammalt en livlig handelsstad till följd
av sitt gynnsamma broläge vid Saale och
salt-fyndigheterna i trakten, utvecklade sig H.
först under 1800-talet till en storstad genom
den då framväxande industrien, möjliggjord
genom brunkolslagren i omgivningen. Den
omfattar metall- och maskinindustri,
sockerraffinaderi, stärkelse-, pappers-, trävaru- o. a.
industri; boktryckerier. H:s hamn anlöptes
1925 av 1,071 fartyg, som befordrade 122,800
ton gods. — H:s namn är keltiskt och betyder
salt. Som stad nämnes H. f. ggn 1064, men
redan 806 omtalas borgen H a 11 a. H. var
under 1200- och 1300-talet medlem av
hanse-förbundet (se H a n s a) men förlorade 1478
sin självständighet och kom under
ärkebiskoparna av Magdeburg. Efter trettioåriga
kriget, som medförde svår ödeläggelse för H.,
kom staden till Brandenburg. Litt.:
Schultze-Galléra, »Geschichte der Stadt H.», I (1925).
Halle, Thore Gustaf, geolog, botanist
(f. 1884 25/9), fil. dr i Uppsala 1911, docent i
paleobotanik vid Stockholms högskola 1911,
assistent 1914 samt från 1918 prof, och
föreståndare vid Riksmuseets paleobot. avd. H.
har företagit vidsträckta forsknings- och
studieresor, bl. a. 1907—09 till Falklandsöarna,
Chile, Argentina och Brasilien (C. Skottsbergs
expedition) samt 1916—17 till Kina för
undersökning av de kolförande sedimentära
formationerna där. H. har
publicerat ett stort
antal skrifter,
huvudsakligen av
paleobo-taniskt och geologiskt
innehåll. Viktigast är
monografien
»Palaeo-zoic plants from
Central Shansi» (1927),
vari floran i de
kolförande sedimenten i
n. Kina utförligt
behandlas ur såväl
botanisk som geologisk
synpunkt. I en rad tidigare arbeten har H.
beskrivit intressanta mesozoiska växttyper
och floror dels från Skånes kolförande
bildningar, dels från Antarktis (»The mesozoic
flora of Graham land», 1913) och
Sydamerika. I smärre uppsatser ha vissa svenska
kalktuffer och deras flora behandlats. Ett
viktigt bidrag till kännedomen om de äldsta
landväxterna utgör arbetet »Lower devonian
plants from Röragen in Norway» (1916).
Bland H:s mera rent geologiska avh. märkes
främst »On the geological structure and
his-tory of the Falkland islands» (1911). R. Fl.
Hallé, sir Charles, tysk-engelsk pianist
och tonsättare (1819—95). Utbildade sig i
Paris och begav sig på Mendelssohns inrådan till
England, där han verkade som pianist och
konsertledare. H. var även mycket ansedd
pianolärare och ägnade sig med särskilt intresse
åt kammarmusiken. 1888 gifte han sig med
violinisten Vilhelmina Neruda. Verkade
nitiskt för svensk musik. T. N.
Hälleberg, se Halle- och Hunneberg.
Halleck [häTik], Henry Wager,
nordamerikansk general (1815—72). Deltog 1846
i mexikanska kriget, blev 1853
ingenjörkapten, tog 1854 avsked och blev advokat i
San Francisco. Vid
inbördeskrigets utbrott
1861 blev H.
generalmajor i unionsarmén
och fick mars 1862
befälet över unionens
stridskrafter i västern.
Han tvang maj s. å.
de konfedererade att
utrymma Corinth och
blev i juli
överbefälhavare för
nordstaternas alla arméer. Man
förebrådde senare H.
bl. a. för att alltför mycket splittra
stridskrafterna, och i mars 1864 ersattes han som
överbefälhavare av Grant. Till april 1865
var han därefter chef för generalstaben i
Washington. G. W-k.*
Halleffekt [hål-], ett fysikaliskt fenomen,
upptäckt 1879 av E. H. Hall, bestående i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
