Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallwyl (slott) - Hallwyl, ätt - Hallwyl, Wilhelmina von - Hallwylska palatset - Hallåman - Halm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Hallwyl—Halm
346
Slottet Hallwyl från s. ö.
av en äldre, primitiv borganläggning. Den
nuv. borgen, vars huvudpartier tillhöra
1200-och 1300-talet, är restaurerad under ledning
av Anders Roland. De till många tiotusental
uppgående fynden vid grävningarna äro
utställda i det v. Hallwylska släktmuseet i
schweiziska nationalmuseet i Zürich. Arkivet
(omkr. 4,000 handlingar från omkr. 1170—
1860) ordnades 1903 ff. Slottet, som sedan
1100-talet varit i släkten v. Hallwyls
besittning, tillhör sedan 1925 en särskild stiftelse,
Die üallwilstiftung, i vars styrelse släktens
huvudman är ordförande.
Hallwyl [halvl’1], urgammal ätt i Schweiz,
vilken från 1300-talet varit tysk riksgrevlig,
urkundligt känd sedan 1113. Dess mest
betydande tid infaller under medeltidens slut.
Under 1300-talet förvärvades dels eget
grevskap, Fahrwangen, beläget i närheten av
ättens stamslott, dels ärftlig marskalkstitel,
som fördes av släktens huvudman intill
1700-talets mitt. En ättling av släkten, W a 11 h e r
von Hallwyl (1839—1921), kom genom
giftermål 1865 med Wilhelmina Kempe till
Sverige, där han senare övertog det av
svärfadern, W. H. Kempe, skapade Ljusne-Voxna
bruk och gjorde sig känd bl. a. som frikostig
mecenat för vetenskapliga arbeten. Han
donerade jämte sin maka 1920 till svenska
staten Hallwylska palatset (se d. o.).
Hallwyl, Wilhelmina von, f. Kempe,
grevinna, konstsamlare, mecenat (f. 1844 Vio),
dotter till bruksägaren Wilhelm Heinrich
(Henrik) Kempe; 1865 g. m. greve Walther
von H. (se ovan). Omkr. 1880 började hon
den verksamhet, som resulterade i det 1920
till svenska staten donerade Hallwylska
palatset och dess samlingar, vilkas omfattande
katalog är redigerad under hennes ledning
(se Hallwylska palatset). Hon har
även tagit initiativ till restaureringen av
slottet Hallwyl i Schweiz och till Die
Ilallwil-stiftung. Grevinnan von H. har lämnat
frikostiga understöd till svenskt kulturellt och
filantropiskt arbete, däribland till Gotlands
forn-vänner i Visby 500,000 kr., till Kulturhist.
museet i Lund m. m. Jfr Hallwyl här
ovan och Hallwylska palatset.
Hallwylska palatset vid Hamngatan i
Stockholm uppfördes av Wilhelmina och Walther
von Hallwyl (se ovan) 1894—99 efter
rit
ningar av I. G. Clason, delvis i spansk stil.
Inredningen utmärkes av gedigenhet och
hantverksskicklighet. För den konstnärliga
utsmyckningen ha anlitats Julius Kronberg
(plafonder), Nils Asplund (målade dekorationer
m. m.), Ellen Roosval, f. von Hallwyl
(skulptur), Gusten Lindberg (skulptur) m. fl.
Palatset är avsett att för framtiden visa bilden
av ett stockholmskt patricierhem omkr. 1900,
med praktvåning, bostads- och gästrum,
möbler, mattor, gardiner, husgerådssaker, kläder
m. m., ävenså konstsamlingarna i samma
uppställning dessa fått i Hallwylska hemmet.
Samlingarnas viktigaste delar äro: 1)
tavelgalleriet, 2) Kinasamlingen, 3) samlingen av
europeiskt porslin, 4) silver- och
pretiosasam-lingen samt 5) vapensamlingen, över husets
Hallwylska palatset, Stockholm.
samtliga inventarier utgives en omfattande,
praktfullt utstyrd katalog med avbildning och
beskrivning av varje föremål. Palatset och
samlingarna, jämte en kontant summa för deras
underhåll, donerades 1920 till staten för att
för framtiden förvaltas som offentlig egendom.
Hallåman, den person, som i rundradio
påkallar lyssnarnas uppmärksamhet, meddelar
programmet m. m.
Halm, strå av sädesväxter, stjälk av ärter,
vicker, bönor, potatis m. fl. odlade växter.
H. nyttjas till utfodring och strö för
kreaturen samt till flera tekniska ändamål. Som
foder ges h. hel eller skuren till hackelse. H:s
höga halt av växttråd och hårda beskaffenhet
göra, att näringsinnehållet mindre väl
till-godogöres, bäst av idisslarna, ej så bra av
hästen, sämst av svinen. Tabellen sp. 347
visar näringsvärdet hos olika slags h.
Högst skattas ärt-, vicker- och havrehalm,
lägst, på grund av sin hårda beskaffenhet,
vetehalm. På grund av sitt låga fodervärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
