Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halm - Halm, Karl - Halmahera (Djilolo) - Halmpapper - Halmstad (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Halm, K.—Halmstad
348
Halmslag Vatten i % Organ, substans i % Aska i % Smältbart 100 kg
motsvara foderenhet
Äggvita i % Fett i »/o Kolhydrat i % Växttråd i %
Ärter 13,5 80,5 6,0 3,4 0,1 18,5 13,7 28,5
Vicker ... 13,3 81,4 5,3 3,2 0,8 20,0 16,4 28,9
Havre 14,3 80,2 5,5 1,0 0,6 19,0 19,0 23,5
Korn 14,3 80,3 5,4 0,6 0,5 19,0 21,0 25,o
Råg 14,3 81,6 0,4 0,4 13,0 22,0 21,0
Vete 14,3 80,2 5,5 0,5 0,4 13,3 20,4 19^3
räknas h. blott som fyllnadsfoder, ägnat att
ge foderransonen den för djuret lämpliga
volymen, men god b. kan ensam räcka till
underhållsfoder för nötkreatur, ss. för
dragoxar, som ej gå i arbete. Jfr även Strö. —
H. är ett viktigt råmaterial för papp- ocb
papperstillverkning, nyttjas även vid
taktäckning m. m. H. J. Dft.
Halm, Karl, tysk klassisk filolog (1809—
82)., prof, i München 1856. Utgav utmärkta
uppl. av Cicero, Tacitus m. fl.
Halmahèra (D j i 1 oT o), den största ön
bland Moluckerna, Nederl. Ostindien; 17,998
kvkm, 63,200 inv. (1920). Administrativt
ingår H. i prov. Ternate. ön liknar till sin
form Celebes. Från centrum utgå fyra
halvöar. ön genomdrages av tätt skogklädda
bergskedjor, längs v. kusten vulkaniska; ännu
verksam är Gam Konora (1,500 m ö. h.).
Viktigaste produkter: ris, sago, kokosnötter,
pärlemor, trepang och dammarharts; något
pärl-fiske i Kaoeviken. Inbyggarna äro alfurer.
Halmpapper, eg. papper av halm; även
enklare gult (icke vitt) skrivpapper. Se Papper.
Halmstad, stapelstad i Hallands län (jfr
karta vid sp. 344), vid Nissans utlopp i
Kattegatt, säte för länsstyrelsen,
förläggningsort för Hallands reg.; 2,490 har, därav 2,403
har land, 23,206 inv. (1928). Är länets största
och förnämsta stad samt industriella
huvudort, därjämte viktigt trafikcentrum (ändpunkt
för H.—Nässjö och H.—Bolmens järnvägar;
station på Västkustbanan) och exporthamn.
H:s äldsta stadsdel, som ligger på Nissans
v. strand, är alltjämt stadens centrum; be-
Bild 1.
Halmstads vapen.
I blått fält en bjälke av
silver, belagd med trenne
med gyllene kronor
krönta, röda hjärtan.
gränsas i v. av Karl XI:s väg, som anlagts
på de forna fästningsvallarnas och
vattengravens plats. I denna stadsdel ligga de
förnämsta offentliga
byggnaderna (se kartan)
samt, främst vid
Storgatan och Stora torg,
de viktigaste
affärs-kvarteren. H:s nyare
stadsdelar utgöras av
de fyra efter
väderstrecken uppkallade
förstäderna. Västra
och Norra förstäderna
voro förr
arbetarkvarter; i n. ligger även
förstaden Kärleken.
Den mindre Södra
förstaden är sjömans- el.
fiskarbefolkningens
stadsdel, östra
förstaden, den nyaste
och största av
stads
delarna, ligger ö. om Nissan och omfattar
även det 1 jan. 1928 inkorporerade forna
municipalsamhället Nyhem. Till östra
förstaden äro H:s förnämsta
industrianläggningar och centralstationen förlagda;
stadsdelen har ett regelbundet gatunät, ståtliga
hus, breda gator och avenyer. I H. finnas
flera äldre märkliga byggnader. Vid Nissan
märkes slottet, uppfört omkr. 1600 i
försvarsändamål (holländsk renässansstil) och,
alltsedan Halland blev svenskt, säte för
landshövdingen och länsstyrelsen. Intill slottet ligger
rådhuset och vid Stora torg stadens vackra,
åt S:t Nikolaus helgade medeltidskyrka (jfr
Halland, sp. 311). På Stora torg står
Milles’ fontän »Europa och tjuren». Av de
forna fästningsverken återstår blott Norreport
vid Storgatans n. ända; dess vaktrum är sedan
1887 halländskt kulturhistoriskt museum.
Intill Norreport utbreder sig parken Norre Katt
(Tivoli) på de gamla fästningsverkens plats.
Längst i n. v. reser sig Galgberget, tidigare
en naken grushöjd, använd som
avrättningsplats, nu barrskogsplanterad; friluftsmuseum
(Hallandsgården). Vid bergets fot ligga läns-
Bild 2. Halmstad under senare hälften av 1600-talet. Kopparstick i »Suecia antiqua et bodierna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
