Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halonen, Pekka - Halorrhagidaceae - Haloscias - Halphen, Georges Henri - Hals - Hals, Dirk - Hals, Frans, d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Halorrhagidaceae—Hals, F., d. ä.
356
konst) och »Timmerflottning» (beställd av
staten för Internationella arbetsbyrån i
Genève). H. E. P.
Halorrhagidaceae, växtfam. inom ser.
Myr-tiflorae bland koi ipetalerna, närmast släkt
med fam. Oenotheraceae. Omkr. 100 arter,
örter (sällan halvbuskar) med mycket olika
utseende, i allm. med oansenliga blommor.
De flesta växa i s. halvklotets varmt
tempererade länder; i Europa finnes blott släktet
Myriophyllum. Se även G u n n e r a. G. M-e.
Halo’scias, bot., se Ligusticum.
Halphen [alfä’j, Georges Henri, fransk
matematiker (1844—89), lärare vid École
poly-technique i Paris. Hans produktion ägnades
främst åt geometrien, särskilt algebraiska
kurvors egenskaper och klassificering. H:s
»Mémoire sur la classification des courbes
gauches algébraiques» (i Journal de 1’École
Polytechnique 1882) är av väsentlig betydelse.
Vidare lämnade han viktiga bidrag till
kännedomen om lineära differentialekvationer. I
»Traité des fonctions elliptiques» (3 bd, 1886—
89) sökte H. sammanfatta nämnda teori till
praktiskt bruk för den tillämpade
matematiken, särskilt astronomien. T. B.
Hals. 1. (Anat, och zool.) Den kroppsdel,
som förbinder huvudet med bålen. Den är än
i det yttre starkt markerad, ss. hos flertalet
däggdjur, fåglar och kräldjur (utom ormar),
än ej utformad som en särskild kroppsdel (hos
fiskar). Om människans h. se vidare
Människan. — H:s sjukdomar hos människan kunna
lämpligen indelas i 1) halsens yttre sjukdomar
(se d. o.); 2) svalgets sjukdomar; 3)
struphuvudets och luftstrupens sjukdomar samt
4) matstrupens sjukdomar. Jfr under
Halssjukdomar gjorda hänvisningar. (V. Nsl.)
2. (Byggnk.) Kolonnhals, se K a p i t ä 1.
3. (Sjöv.) Det tåg, varmed ett segels nedre,
främre hörn, halshornet, fasthålles på
sin plats, t. ex. »fockehals». — Halsa, att
anhala halsarna. ö-g.
4. (Mus.) Gripbrädet på knäpp- och
stråkinstrument. På de förra äro tonerna utmärkta
genom tvärband av sensträng eller metall. H.
slutar upptill i en skruvlåda (skruvblad). T. N.
Hals, Dirk, holländsk målare (1591—1656),
yngre bror till I. H. d. ä., lärjunge av sin
broder, verksam i Haarlem. Målade små
kabinettsstycken med ämnen ur det samtida
sällskapslivet, i synnerhet sådant det sorglöst
och lättsinnigt levdes av officerare o. a. unga
junkrar med vin, spel och kvinnoglam.
Mästaren överför i sitt lilla format den geniala
teknik man beundrar i broderns porträtt och
skyttebilder. H:s bilder äro rätt vanliga i
museer och privatsamlingar. A. L. R.
Hals, Frans, d. ä., holländsk målare
(omkr. 1580—1666), bror till Dirk H. Efter
vad samtidas skildringar och bevarade
urkunder ge vid handen, hade H. ett livligt
temperament och var oregelbunden i sitt
levnadssätt. På ålderdomen åtnjöt han ett årligt
understöd av staden Haarlem. Det
omedel
bara och livfulla i hans väsen kom i fullaste
mått hans konst till godo. Han är kanske
den tekniskt dristigaste och säkraste målaren
i konstens historia. Penseln synes i hans
målningar följa den snabba och ögonblickliga
iakttagelsen, men skickligheten övergår aldrig
till tom virtuositet. Om H:s
ungdomsutveckling är föga bekant; han säges ha haft
Haarlemmålaren Karel van Mander till lärare.
Redan i de första verk man känner av honom
framträder han som mästare. I museet i
Haarlem finnas åtta stora skytte- och
regent-stycken av H., daterade mellan 1616 och 1664,
vilka åskådliggöra mästarens utveckling. H.
fullkomnade den art av gruppbilder med
skytte-gillesofficerare, som vanl. återgav dem
samlade till festmåltid, i det att han gestaltade
samvaron till ett levande dramatiskt spel. De
haarlemska skyttestyckena äro »Jorisdoelens
officerare 1616», »Jorisdoelens officerare 1627»,
»Adriansdoelens officerare 1627»,
»Jorisdoelens officerare och underofficerare 1639». H.
utförde även en bild av ett amsterdamskt
skyttekompani (1637; nu i Rijksmuseum i
Amsterdam). Bilden av Elisabetshospitalets
styresmän (»regenter») från 1641 är genom
sin fasta, klara komposition och sin nyktra
färghållning en föregångare till Rembrandts
»Staalmeesters» (Klädesmäklarskråets
styrelse). H:s kolorit och teknik utvecklas från
en viss tyngd och bundenhet i skyttetavlan
från 1616 till lätthet och överlägsen frihet i
de båda tavlorna från 1627.
Färgen dämpas med åren till den bistra
och sparsamma skala med svart och vitt som
förhärskande, vilken man finner i bilderna
av det haarlemska fattighusets manliga och
kvinnliga föreståndare från 1664. Dessa dukar
präglas av den summariska, till synes
vårdslösa och dock träffsäkra bredd i behandlingen,
som är utmärkande för H:s ålderdomsstil. H:s
alstring av porträttbilder är betydande och
företrädes i de flesta större museer och
privatsamlingar av holländskt måleri i
Europa och Amerika. Porträtt av Caxtesius är
reproducerat vid art. C a r t e s i u s, sp. 656. Det
smittande goda humöret i de haarlemska
skyt-tebilderna återfinnes i de med dessa samtida
porträtten. Den brutala energien och det
måleriska mästerskapet i
fattighusregenternas-tavla röjas även i de porträtt, som H. målat
mot slutet av sitt liv. Den saftiga
situations-skildringen finnes även i de bilder H. givit av
folktyper från krogar och torg, öch förmågan
att ge muntra ögonblicksbilder firar triumfer
i de genremässiga barnporträtten. H. har
varit av både direkt och indirekt betydelse för
det holländska genremåleriets utveckling
såsom lärare för en rad av konstnärer och genom,
de impulser hans konst givit. H. företrädes i
Nationalmuseum i Stockholm av
»Fiolspelaren», på Stockholms slott av två porträtt, i
Göteborgs konstmuseum av ett kvinnoporträtt
och en flöjtspelande gosse. — Litt.: W. V. Bode,.
»Studien zur Geschichte der holländischen Ma -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
