Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halvorsen, Otto Bahr - Halvpermanent befästning - Halvpetit - Halvsiden - Halvskugga - Halvskyld el. Halvsläkting - Halvslag - Halvslut - Halvsläkt, Halvsläkting - Halv stång - Halvt bevis - Halvtimmer - Halvton - Halvtropp - Halvtyg - Halvwattslampa - Halv vind - Halvvingar - Halvvokaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Halvpermanent befästning—Halvvokaler
368
kräfta. H. ägde stor arbetskraft och åtnjöt
alla partiers aktning för sin
bottenärlighet. M. H.
Halvpermanent befästning, ett i st. f. ett
permanent verk (jfr Befästningskons t,
sp. 1103) anlagt svagare sådant, på vilket
vanl. blott en del fullbordats i fredstid,
medan det övriga bör kunna på kort tid utföras,
när krig hotar eller utbrutit. L. W:son M.*
Halvpetlt, boktr., se Diamant 2 och Stil.
Halvsiden, vävnad av silke jämte annat,
mindre värdefullt textilämne, vanl. bomull,
t. ex. sidenserge (med varp av silke och
inslag av bomullsgarn).
Halvskugga, se Skugga.
Halvskyld el. H a 1 v s 1 ä k t i n g, jur., den,
som är besläktad med annan så, att de
härstamma från gemensam fader men olika
mödrar eller från skilda fäder men samma
moder. Halvskyldskapen kan uppstå antingen
på grund av äktenskapliga förbindelser eller
genom utomäktenskaplig börd. H. äro således
halvsyskon och vidare avkomlingar av
halvsyskon dels sinsemellan, dels ock med
föräldrars och förfäders halvsyskon. H. intager
fa-miljerättsligt i allm. samma ställning som den
helskylde. Så gälla äktenskapshindren lika för
hel- och halvskylda. Halvsläkt har lika rätt
till arv som helsläkt, dock endast i den mån,
som den halvskyldes far eller mor skulle varit
arvsberättigad, och med de inskränkningar,
som utomäktenskapliga barns arvsrätt är
underkastad. K. H. B.*
Halvslag, sjöv.,
bind-ningsanordning, som
nyttjas för att fastgöra
ett tåg vid något
föremål (se bild).
Halvslut, mus.,
avslutning på dominanten. Se
Kadens.
Halvsläkt, Halvsläkting, jur., se
Halvskyld.
Halv stång, se Flagga, sp. 551, och Hissa.
Halvt bevis, jur. Där den legala
bevisteorien (se Bevis 2) tillämpas, kan lagen om
ett visst mått av bevis ha stadgat, att detta
blott får anses som halvt bevis och att
domaren sålunda ej får döma allenast på grund
därav. Så gör sv. rättegångsbalken kap. 17
§ 29 om ett vittne. I praxis anses detta dock
kunna kompletteras av andra omständigheter
i målet. T. E.
Halvtimmer, se Spant.
Halvton, mus., den minsta intervall, som
nyttjas i vårt tonsystem. Man skiljer mellan
dia t on i sk h. mellan två toner på olika
grader av linjesystemet (c—dess, e—f, h—c)
och kromatisk h. mellan två toner på
samma grad (c—ciss). (T. N.)
Halvtropp kallades i Sverige förr den lägsta
underavd. vid inf.-kompaniet. H. utgjorde ^4
av plutonen och hälften av troppen samt var
den minsta enheten för användning i spridd
ordning och i den inre tjänsten; den förekom
även vid de andra truppslagen. I de under
och efter världskriget fastställda
reglementena finnes ej längre h.; den minsta enheten
är numera gruppen (se d. o.).
Halvtyg, halvmalen pappersmassa av lump.
Halvwattslampa, se Elektrisk
belysning, sp. 628.
Halv vind, fartyg seglar för h., när vinden
blåser in vinkelrätt mot skeppssidan.
Halvvingar, Hemi’ptera el. Rhynchöta,
insektordning med ofullständig förvandling,
sugande och stickande mundelar i form av
en ledad snabel samt i regel två par vingar.
Den i vila under huvudet tillbakaböjda
sugsnabeln bildas till största delen av
underläppen i form av en lång och smal, i 3
—4 tvärleder avdelad ränna, vars öppning
täckes av den jämförelsevis korta överläppen.
Denna ränna omsluter liksom en slida två
par mycket fina stickborst, som motsvara
övriga insekters över- och underkäkar
(man-dibler och maxiller). Av vingarna, som dock
ej sällan alldeles saknas, äro antingen båda
paren ung. lika till storlek och form, mer
eller mindre hinnaktiga och under vilan
tak-formigt hoplagda över bakkroppen
(under-ordn. Homoptera), eller ock äro framvingarna
i sin främre del läderartade, medan bakre
delen i likhet med bakvingarna vanl. är
hinnaktig (underordn. Heteroptera). Härpå syftar
namnet halvvingar, som emellertid
allmänt brukas för hela ordningen. —
Bakkroppen är i hela sin bredd fastvuxen vid
mellan-kroppen. I dess främre del befinna sig hos
många h. ett par på bakbröstet utmynnande
körtlar, som avsöndra en ofta vedervärdigt
stinkande vätska, t. ex. hos de ökända b ä
r-f is a rna. — H. föröka sig i regel genom
ägg, och larverna likna de fullbildade utom
däri, att de sakna vingar. Förvandlingen
äger rum småningom, under upprepade
hud-ömsningar, varvid vinganlagen börja
framträda som korta stumpar. Hos en del, ss. hos
bladlössen, förekommer generationsväxling. —
Några h. äro rovdjur, som döda och utsuga
andra insekter. Andra äro parasiter, som
nära sig av varmblodiga djurs blod, så t. ex.
vägglöss (se V ä g g 1 u s). De flesta leva dock
av växtsafter, och många h. räknas bland
kulturväxternas svåraste fiender såväl i de
tempererade som i de tropiska regionerna. —
H:s grupp står mycket isolerad bland
nutidens insektordningar. H. uppträdde redan
under paleozoiska tiden. — H. indelas i tre
underordn.: skinnbaggar (Heter optera),
s t r i t a r (Homoptera) samt växtlöss
(Phytophthires). G. A-z.*
Halvvokaler kallas i den antika
grammatiken l, m, n, r och s såsom ett mellanting
mellan vokaler och konsonanter. I nyare
grammatikor upptagas som h. än alla
frika-tivor, än blott likvidorna l, m, n, r, vilka
oftare än andra konsonanter förekomma som
»sonanter» med vokalisk funktion (bilda
stavelse). För den moderna fonetiken är begrep-
Halvslag, a enkelt, b
dubbelt, c två halvslag om
egen part.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
