Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamasa - Hamat - Hamberg, Axel - Hamberg, Hugo Emanuel - Hamberg, Knut Theodor - Hamberg, Nils Peter - Hambo, Hambopolska - Hambopolkett - Hamborn - Hambræus, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
Hamat —Hambræus
372
846). H. omfattar tio böcker, innehållande
hjältesånger, klagosånger, kärleksvisor m. m.
Utg. med latinsk övers, av G. W. Freytag
(»Hamasae carmina», 1828—47); ty. övers, av
F. Rückert (1846). K. V. Z.*
Hamat, stad, se H a m a.
Haniberg, Axel, geograf, mineralog och
hydrograf (f. 1863 17/i), son till N. P. H.
Han blev 1893 docent i mineralogi och
kri-stallografi vid Stockholms högskola,
förordnades där 1901 att
föreläsa i fysisk
geografi och historisk
geologi, blev s. å. fil.
dr i Uppsala på avh.
»Geologiska och
fysiska undersökningar
i Sarekfjällen» samt
utnämndes 1907 där
till prof, i geografi;
emeritus 1928. — H:s
vetenskapliga
verksamhet är synnerligen
mångskiftande.
Hu
vudvikten ligger inom fysisk geografi och
mineralogi. Han har deltagit i
polarexpeditioner, väsentligen som hydrograf: 1883
i A. E. Nordenskiölds, expedition till
Grönland och 1898 i A. G. Nathorsts expedition
till Spetsbergen och Kung Karls land. —
1895 påbörjade H. med biträde av flera
andra forskare en omfattande
naturvetenskaplig undersökning av Kvickjockfjällen.
Resultaten utgivas under titeln
»Naturwissen-schaftliche Untersuchungen des Sarekgebietes
in Schwedisch-Lappland» (1907 ff.). II. har här
själv utfört kartläggning, väsentligen med
foto-grammetriska metoder, samt gjort
undersökningar och bearbetat material ang. geologiska,
hydrografiska och meteorologiska
förhållanden samt särskilt om snön och glaciärerna.
Sedan 1897 har H. tagit del i internationella
glaciärkommissionens arbete (1914—16 dess
president). För sina arbeten inom olika
vetenskapsgrenar har H. konstruerat många
sinnrika instrument samt förändrat och
modifierat andra. Led. av Vet.-akad. 1905. K. A. G.
Haniberg, Hugo Emanuel, meteorolog
(1847—1923). Blev fil. dr 1872, amanuens vid
meteorologiska observatoriet i Uppsala s. å.
och docent 1874. Som Sederholmsk stipendiat
juni 1876—maj 1877 studerade han
anordningarna och
verksamheten vid de
förnämsta meteorologiska
instituten och
observa-torierna i Europa och
Förenta staterna. Han
blev 1878 amanuens
vid Statens
meteorologiska centralanstalt
och var 1902—13 prof,
och föreståndare för
denna. Led. av
Vet.-akad. 1905. Hans
be
tydande utvidgning och grundliga
bearbetning av förnämligast nämnda anstalts
observationer ha givit kännedomen om Sveriges
klimatiska förhållanden en fast grundval. En
första sammanfattning av iakttagelserna
utgav han 1881—1913 i tidskriften
Månads-öfversigt af Väderleken i Sverige.
Specialbearbetningar med rikhaltiga tabeller och
kartor över temperatur, nederbörd,
molnighet, solsken, åska och lufttryck utgav han
i Vet.-akad:s Handl. och som bihang till
Meteorologiska Iakttagelser i Sverige (1898—
1922) samt i ett flertal populära uppsatser.
H. undersökte särskilt terrängens och
skogarnas inflytande på klimatet. H. konstruerade
för meteorologiska stationer åtskilliga
instrument och apparater. N. E-m. (B. R.)
Hamberg, Knut Theodor, missionär
(1819—54), bror till N. P. H. Verkade efter
studier vid missionsinstitutet i Basel som
missionär i Kina 1846—54. H. upptog och
lyckades rädda åtm. något av det arbete, som
Gützlaff (se d. o.) igångsatt. H., som stod i
Baselsällskapets tjänst, kan sägas ha
introducerat den tyska missionen i Kina. Han
skrev bl. a. »The chinese rebel-chief
Hung-Siu-Tsuen and the origin of the insurrection in
China» (1855). (G. Lbrg.)
Hamberg, Nils Peter, kemist (1815—
1902). Avlade apotekarexamen 1838, blev
1849 kir. mag. och med. dr. Han var lärare i
kemi vid Farmaceutiska institutet 1861—73
och rättskemist 1875
—83. Led. av
Vet.-akad. 1878. H. var
led. av den kommitté,
som utarbetade 7:e
uppl. av Pharmacopæa
Suecica. De viktigaste
av H:s vetenskapliga
uppsatser utgöras dels
av analyser av en
mängd svenska
mineralkällors vatten samt
av badgyttjan i
Marstrand, dels av
under
sökningar rörande giftigheten hos flyktiga
arsenikföreningar, av flyktiga ämnen i
brännvin och hos stenmurklan o. s. v. S. J-n.*
Hambo, Hambopolska, se Polska.
Hambopolkett, se P o 1 k a.
Hamborn, stad i Rhenprovinsen, reg.-omr.
Düsseldorf, på högra Rhenstranden, n. om
Emscher, åt s. sammanväxt med Duisburg;
bildades 1911 genom sammanslagning av
flera kommuner; 125.653 inv. (1925).
Järn-och stålindustri; stenkolsgruvor och
zinkhyttor. Säte för August-Thyssen-Hütte (grundad
1871) och Gewerkschaft
Friedrich-Thyssen-Hütte, sedan 1926 Vereinigte Stahlwerke A.-G.
Vid Emschers utlopp (Alsum) och längre
nedför Rhenstranden (Schwelgern) stora
hamnanläggningar. 1925 anlöptes H. av 10.868
fartyg; därifrån befordrades 4,715,200 ton gods.
Hambræus, Jonas, svensk lärd (1588—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
