Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamburg - Hamn - Bildningsanstalter - Litt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
Hamburg (Hamn—Bildningsanstalter)
378
neln (öppnad 1911; 450 m lång) till
Stein-wärder i frihamnsområdet.
H:s hamn omfattar den till H. hörande
Elbesträckan och därifrån utbyggda
sidobäc-ken och är till sin anläggning öppen
tidvat-tenshamn (Tidehafen), som 1866 fick sin första
moderna kajanläggning (Sandtorkai),
användbar vid varje tidvattensstånd. Tidigare
utgjordes H:s hamn av flodredden utanför
gamla staden jämte Alsterkanalerna, som
äro H:s ursprungliga hamnanläggning.
Genom senaste utvidgning sträcker sig hamnen,
vars huvuddel ligger på s. Elbesidan, på
andra sidan Köhlbrand över Waltershof,
Drade-nau och Finkenwärder. Hela hamnområdets
storlek utgör 40,41 kvkm, vattenareal 16,57
kvkm. Därav äro för frihamnsområdet
avskilda resp. 13,49 och 7,43 kvkm. Frihamnen
omges av tullgräns och delas av Köhlbrand
i två delar (se kartan). Dess övre gräns går
ovan nedersta Elbebron (öppnad 1926), som
tillika är gräns mellan den djupare yttre
hamndelen för oceanfartyg och den grundare
för flodfartyg. Denna senare står genom
kanaler i förbindelse med de likaledes grunda
yttre flodfartygsbassängerna, som genom
slussar mot tidvattnets strömningar äro anslutna
till oceanhamnarna. Medelskillnaden mellan
hög- och lågvatten utgör 2,2 m.
Strandlängden i hamnen är 169.3 km, därav 48,8 km kaj.
Hamnområdets längd (i strömfårans mitt) är
14,6 km, djup i nedre strömfåran 12 m vid
medelhögvatten. Vid de långa raderna av
dyk-dalber försiggå ung. 2/5 av all varulossning
och -lastning. Kajerna äro kantade av
varumagasin och lagerhus (Speicher), i långa rader
sammanpackade vid Sandtor- och
Brooktorha-fen liksom vid Moldau- och Saalehafen.
Mol-dauhafen är på 99 år utarrenderad till
Tjeckoslovakien. Järnvägarnas längd inom hamnen
är 366 km. Inom själva hamnen upptagas
stora områden av industrikvarter, inom
frihamnen allehanda råvaruförädling
(kaffe-rosterier, kvarnar m. m.) och industrigrenar,
som beröra skeppsbyggnad. Mest betydande
bland dessa företag äro skeppsvarven Blohm
& Voss mellan Kuhwärderhafen och Elbe samt
Vulkanwerft vid Rosshafen.
H:s ställning som världshamn beror av dess
läge, där Elbes oceanfart och flodfart
sammanträffa. Elbe och anslutande vattenvägar
förbinda H. med Berlin, Sachsen, Schlesien och
Böhmen. Genom Nord-östersjökanalen står
H. i förbindelse med Östersjöhamnarna. Sex
järnvägslinjer mynna i H.; tre av dessa förena
sig s. om Elbe, i Harburg-Wilhelmsburg, och
föra vidare över Elbebron till H., tre n. om
Elbe inlöpa direkt i H. 1926 inkommo i H:s
hamn 14,788 oceanångare om 17,423,000 netto
reg.-ton och 15,798 flodfartyg om 6,928,000 ton.
S. å. inkommo 10,670,000 ton gods över haven,
4,966,000 ton flodledes och 8,582.000 ton per
järnväg och utskeppades resp. 10,636,000 ton,
3,343,000 ton och 2,802,000 ton. — 1925
räknade H. en handelsflotta om 1,629 fartyg och
1,671,808 ton. S. å. utvandrade över H. 77,435
pers. H. äger omkr. 30 rederier. Störst är
H a m b u r g—A merika-linjen (sed. o.).
— Uandeln omspänner samtliga världsdelar
och länder och stödjer sig bl. a. på
handelshusens självständigt verksamma utgreni^gar
i olika handelscentra. Handeln omfattar
råvaruhandel och handel med olika produkter
därav, penning- och kredithandel, spedition
och handelsförmedling. — Industrien är högt
utvecklad och omfattar, förutom ovan nämnda
skeppsbyggerier (omkr. 60 varv), järn- och
metallfabriker, träberedningsfabriker,
finmekaniska verkstäder, färg- och lackfabriker,
kvarnar, fabriker för nautiska instrument,
livsmedelsfabriker m. m. Antalet
storindustriella företag var år 1925 503 med 89,643
där anställda personer.
Bland bildningsanstalter i H. står i främsta
rummet universitetet (4 fakulteter; 2.255
stud. 1927), vilket 1919 uppstått ur
Ham-burgisches Kolonialinstitut. I övrigt märkas
Museum für Völkerkunde, Kunsthalle,
Museum für Kunst und Gewerbe, Zoologisches
Staats-Institut und Zoologisches Museum (med
Tysklands näst största zool. samlingar,
särskilt havsdjur), Institut für Schiffs- und
Tro-penkrankheiten m. fl. Bland lärda samfund
märkes Hamburgische wissenschaftliche
Stift-ung, som grundades 1907 för forskningsresor
till främmande länder. I det närbelägna
Bergedorf ligger observatoriet och i
Stellingen Hagenbecks Tierpark. —
Tidningspressen. H:s äldsta politiska tidning är
Ham-burgischer Correspondent und Hamburgische
Börsenhalle, uppsatt 1731 under namnet
Staats- und Gelehrte Zeitung des
Hamburgi-schen Unparteiischen Correspondenten som
fortsättning på en sedan 1710 under
växlande namn utgiven tidning i Schiffbeck
invid Hamburg. Den är daglig sedan 1830 och
sedan 1862 förenad med handelstidningen
Hamburgische Börsenhalle (uppsatt 1805),
utkommer numera två ggr dagligen och är
tysknationell. Hamburger Nachrichten
uppsattes 1792, hade sin glansperiod på
1890-talet, då den var den avskedade Bismarcks
språkrör; utkommer två ggr dagligen och är
tysknationell. Hamburger Fremdenblatt,
uppsatt 1828, numera utkommande två ggr
dagligen, demokratisk, är H:s mest spridda
tidning, rik på lokalnyheter och tekniskt
högtstående (den införde djuptrycket i den tyska
dagspressen). Hamburger Echo,
socialdemokraternas organ, daglig, uppsattes 1887.
Litt.: E. Juhl, »H., Land und Leute» (1912);
O. Lauffer, »H.» (1913; i serien »Stätten der
Kultur»); »H. und seine Bauten» (1914); »H.
in seiner politischen, wirtschaftlichen und
kulturellen Bedeutung» (utg. av Deutsche
Aus-lands-Arbeitsgemeinschaft 1921); H.
Schwie-ker, »H. Eine landschaftskundliehe
Stadtun-tersuchung» (1925); L. Wendemuth och W.
Böttcher, »Der Hafen von H.» (1927); H.
Salz-mann, »Der Hamburger Hafen» (1927). E. L-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
