Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamburg - Historia - Hamburg—Amerika-linjen - Hamburger, Hartog Jakob - Hamburger-banko - Hamburger Echo, Hamburger Fremdenblatt, Hamburger Nachrichten, Hamburgischer Correspondent - Hamburgsund - Hamburgvitt - Hamdi bej - Hamdismal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Hamburg-Amerika-linjen—Hamdismal
380
Historia. H. har växt upp kring en av Karl
den store omkr. 810 till skydd mot slaverna
anlagd borg och blev 831 ärkebiskopssäte (se
vidare Ansgarius och Bremen, ärkestift).
Under 1100-talet stod staden under beskydd
av de holsteinska grevarna av huset
Schauen-burg (1188 grundade Adolf III Neustadt), 1201
—25 lydde H. under Danmark, vars konungar
sedermera som hertigar av Holstein gjorde
anspråk på överhöghet, ett krav, som de
definitivt uppgåvo först 1708. Genom
riksdagsbeslut i Augsburg 1510 blev H. fri riksstad
men hade under hela medeltiden haft nära
nog full självstyrelse med sedan 1189 egen
rättskipning och sedan 1190 eget råd. H.
ingick 1241 ett försvarsförbund med Lybeck,
vilket utvidgades 1255 och 1259 utsträcktes
även till Bremen; dessa tre städer blevo
kärnan i hanseförbundet (se Han sa).
Reformationen infördes genom den s. k.
långa recessen 1529. Under senare hälften av
1500- och början av 1600-talet förde en talrik
invandring av holländare (särskilt från
Ant-werpen), flyktande spanska och portugisiska
judar samt även engelska köpmän nytt
kapital och ökad driftighet till staden; från omkr.
1618 till 1869 hade Sverige där eget
postkontor. Mellan storborgarna och
hantverkarna fördes inre strider, som 1665—1712
ledde till flera gatukravaller och främmande
intervention. De minskade väl omsättningen
något, men högkonjunktur inträdde under
sjuåriga kriget (1756—63), då II. tjänade väldiga
summor på spannmålshandel, och framför allt
under nordamerikanska frihetskriget (1775—
83), då dess handel spändes över världshaven.
Napoleonskrigen däremot medförde svåra,
hem-sökelser, särskilt kontinentalsystemet och
in-förlivningen med Frankrike 1810—14. Under
1800-talet hade staden att genomgå en
fruktansvärd brand 5—8 maj 1842 och en
koleraepidemi 1892. H. inträdde 1815 som fri
riksstad i Tyska förbundet, 1866 i Nord tyska
förbundet och 1871 i Tyska riket. Efter långt
motstånd anslöt det sig 1888 till Tyska
tullföreningen, sedan ett hamnområde avskilts
till frihamn utanför Tyska rikets tullgräns.
Efter världskriget, som lamslog H:s
utrikeshandel, följde revolutionära strider, vilka
ledde till den köpmansaristokratiska
senats-styrelsens demokratisering genom 1921 års
författning. — Litt.: H. Mittag, »Zur
Struktur des Haushalts der Stadt H. im
Mittelal-ter» (1914); A. Wohlwill, »Neuere Geschichte
der Freien und Hansestadt H.» (1914); W.
Lampl, »Die Revolution in Gross-H.» (1921);
E. Baasch, »Geschichte H:s 1814—1918» (2 bd,
1924—25). Å.S-n.
Hamburg—Amerika-linjen (ty.
Hamburg-Amerikanische Packetfahrt Actien-Gesellschaft,
förk. H a p a g), tyskt rederiföretag, grundat
1847 för trafik mellan Hamburg och New
York. Bolaget började med tre mindre
segelfartyg, övergick 1856 till ångfartygsdrift och
utvecklades småningom, framför allt under A.
Ballin (se d. o.), till världens största
rederiföretag. Före världskriget bestod dess flotta
av 209 fartyg om 1,407,300 bruttoton,
däribland jätteångarna »Vaterland» (54,282
bruttoton) och »Imperator» (51,969 bruttoton),
men enl. bestämmelserna i Versaillesfreden
utlämnades största delen till ententen. Efter
världskriget har flottan, som juli 1919
utgjordes av 38 fartyg om 125,900 bruttoton,
reorganiserats och ökats till 114 fartyg om
671.850 bruttoton (juli 1927). H., som
överenskommit om samsegling under 20 år med
amerikanska Harrimankoncernen (United
ame-rican lines incorporated), driver huvudsaki.
reguljär trafik på linjen Hamburg—New York
och Sydamerikas östkust samt, i förening med
andra tyska rederier, dylik fart på Västindien,
Centralamerika och Östasien. Med denna linje
sammanslogos 1926 Austral—Kosmoslinjerna,
och samtidigt inköptes aktierna i Hugo
Stin-neslinjerna m. fl. Ax. L.
Hamburger, Hartog Jakob, holländsk
fysiolog (f. 1859), prof. 1901 i Groningen.
Utförde redan 1883 en undersökning av
blodkroppars förhållande gentemot saltlösningar
av olika koncentration och har i många avh.
berört andra frågor av fysikalisk-kemisk natur,
t. ex. osmotiskt tryck och blodkropparnas
per-meabilitet. H. har varit banbrytande i fråga
om användning av fysikalisk-kemiska metoder
vid studiet av fysiologiska problem. Bland
hans skrifter märkes »Osmotischer Druck
und lonenlehre» (1902—04). G. J-n.*
Hamburger-banko, en räkneenhet, i vilken
Hamburgs bank förde sina räkningar 1774—
1872 men varav intet motsvarande mynt
präglades där. 1 mark banko (16 schilling)
motsvarade normalt 1 kr. 35 öre (värdet var dock
mycket växlande).
Hamburger Echo, Hamburger
Fremden-blatt, Hamburger Nachrichten,
Hamburgi-scher Correspondent, tidningar i Hamburg
(se d. o., sp. 378).
Hamburgsund, sund i Bohuslän, s. v. om
Fjällbacka, mellan Stora Hamburgsön och
fastlandet. Där ligger fiskläget och badorten H.
Hamburgvitt, se Blyföreningar, sp. 580.
Hamdi bej, turkisk museiman, målare (1842
—1910), son till Edhem pascha (se d. o.).
Studerade juridik i Paris, var 1868—70 guvernör
i vilajetet Bagdad och utgav 1873 ett arbete
om Turkiets folkdräkter. H. var på 1870-talet
generalsekr. i utrikesministeriet och
borgmästare i Pera samt blev 1882 dir. för det
1881 skapade Ottomanska museet i Stambul,
som H. utvecklat till ett av Europas
förnämsta. H. grundläde 1882 en konstskola
efter västeuropeiskt mönster. T. J. A.*
Hamdismal, en av de ålderdomligaste bland
hjältesångerna i Eddan, skildrar hur Hamder
och Sorle, söner till Sigurd Favnesbane och
Gudrun, av sin moder eggas att hämnas sin
syster Svanhild, vars make, goternas konung
Jormunrekr, låtit vilda hästar trampa henne
till döds, emedan han misstänkte henne för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
