Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamilton (af Hageby), Hugo Adolf - Hamilton, Hugo Erik Gustaf - Hamilton (af Hageby), Hugo Johan - Hamilton, sir Ian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Hamilton, H. E. G.—Hamilton, I.
392
sentationsreformen. Han var 1867—70 led. av
Första kammaren. Varm konstvän, utförde H.
själv litografiska arbeten, bl. a. »Teckningar
ur Skandinaviens äldre historia» (1830—31,
28 pl.). Han ägde Bo i Närke samt var
skalden C. A. Nicanders vän och gynnare. M. Sdn.*
Hamilton, Hugo Erik Gustaf, greve,
politiker, ämbetsman (1849 21/8—1928 27/i),
brorson till G. A. K. H. och dotterson till
E. G. Geijer. Blev jur. kand, i Uppsala 1878,
var sekr. i
bevillningsutskottet 1883 och
1884 samt fick 1884 i
uppdrag att efter
studier utomlands
planlägga ett svenskt
ämbetsverk för
patentärenden. Han blev s.
å. chef för den då
upprättade Patentbyrån
samt 1895 överdir. och
chef för Patent- och
registreringsverket.
1900—18 var han
landshövding i Gävleborgs län och under denna
tid 4 dec. 1907—7 okt. 1911 civilminister i
ministären Lindman. H. var stadsfullmäktig
i Stockholm 1888—93 och 1897—1901, led.
av Andra kammaren för Stockholms stad 1891
—93 och 1897—1901 samt led. av Första
kammaren från 1908 till sin död (först för Gävle
stad, sedan urtima riksdagen 1919 för
Älvsborgs län). Från 1916 var han Första
kammarens talman. — H. började sin politiska
bana som utpräglat frihandelsvänlig liberal,
tillhörde i Andra kammaren liberalernas
slagfärdigaste talare, var led. av
bevillningsutskottet 1893 och 1899—1900 samt verkade
som medlem av särskilda utskott 1891, 1898
och 1901 energiskt för arbetares
olycksfalls-och ålderdomsförsäkring. Han motarbetade
härordningsförslagen 1891 och 1892 men var
mycket verksam för framgången av 1901 års
förslag. Som civilminister var H. initiativrik
och outtröttligt verksam bl. a. för tillkomsten
av 1910 års sjukkasselag och genom prop. om
fiskares olycksfallsförsäkring och postverkets
omorganisation (1908), ombyggnad av
Troll-hätte kanal (1909), anläggning av elektriska
kraftstationer vid Porjus (1910) och
Älvkarleby (1911). Inlandsbanans fortsättning (1911)
m. m. Betydelsefullt var hans energiska
ingripande vid 1909 års storstrejk. H. var
medlem av en mängd kommittéer, t. ex. om
arbetarförsäkring (1886—89, 1891—93 och 1898),
kommunal beskattning (1897—1900) och
universitetsexamina (1902—06, ordf.). Han var
ordf, i socialförsäkringsutskottet 1913 och led.
av försvarsutskottet sommarriksdagen 1914.
Under världskriget var han ordf, i statens
livsmedelskommission. Som talman ledde han
kammarens förhandlingar med kraft och
livlighet samt förvärvade sällspord auktoritet;
han ansågs även ha spelat en inflytelserik
roll vid de ministerkriser, som inträffade
un
der hans talmanstid. För anläggandet av
Ostkustbanan var han en outtröttlig
förespråkare. Det vilade över H:s hela
offentliga uppträdande en verklig glans, som högt
uppskattades även av politiska motståndare.
— H. utgav 1923 »Min farfars journal 1809—
1811» och (i Svensk Tidskr. 1924) »Talare och
talekonst», ett provstycke på de politiska
memoarer, med vilkas författande han
sysslade under sina sista år. Ths. (V.S-g.)
Hamilton (af Hageby), Hugo Johan,
frih., fältmarskalk (omkr. 1667—1748),
brorson till frih. Hugo H. (d. 1724). Blev 1692
löjtnant vid Livgardet, var i fransk och
holländsk krigstjänst,
blev 1700 överste för
Livdragonreg:tet, 1708
generalmajor och chef
för Östgöta
kavalleri-reg:te. Han deltog i
Karl XII:s fälttåg och
blev fången vid
Pere-volotjna 1709; först
1722 återkom han till
Sverige. H. blev s. å.
general, 1734
fältmarskalk och lämnade
krigstjänsten 1747.
Han var ordf, i kommissionen över
Lewen-haupt och Buddenbrock 1742—43. Biogr. av
H. E. Uddgren (1916). (B. H-d.)
Hamilton [hä’milton], sir lan, brittisk
general (f. 1853). Blev officer 1872, deltog i
af-ganska kriget 1878—80, i 1881 års boerkrig,
i Nilexpeditionen 1884—85 och kriget i Burma
1886—87 samt
befordrades 1891 till
överste. Han utmärkte sig
under expeditionen till
Chitral 1895 och förde
en brigad i
Tirah-expeditionen 1897—98.
Vid boerkrigets
utbrott var H. stabschef
vid Natalarmén och
utmärkte sig under
försvaret av
Lady-smith, anförde
därefter en beriden
infan
teridivision och blev nov. 1901
överbefälhavarens (Kitcheners) stabschef. 1903—04 var han
brittiska arméns generalkvartermästare. 1904
—05 bevistade han japanska arméns fälttåg i
Manchuriet. Sina iakttagelser under detta
fälttåg har H. skildrat i »A staff officer’s scrap
book» (2 dir, 1906—07), som på grund av sin
originella stil och träffande anmärkningar
vunnit stor spridning. Han befordrades under
boerkriget till generallöjtnant, adlades 1901
och var 1905—09 chef för brittiska arméns
södra fördelning. H. tog livligt del i
meningsutbytet om den allmänna värnpliktens
införande och skrev en bok, »Compulsory
service» (1910), riktad mot
värnpliktsanhäng-arna. 1910 blev han befälhavare över de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
