Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamilton, Henning Ludvig Hugo - Hamilton (af Hageby), Hugo - Hamilton (af Hageby), Hugo Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Hamilton, H.—Hamilton, H. A.
390
G. W. H. Blev 1828 student i Uppsala, 1829
underlöjtnant vid Svea artillerireg:te, avlade
1831 kansliexamen,
tjänstgjorde 1837—43
som lärare först vid
Krigsakad. på
Karlberg. sedan vid
läroanstalten för
linjeofficerare i Stockholm
samt befordrades 1845
till kapten. Under
tiden tjänstgjorde han
som kammarherre hos
kronprinsessan
Josefina (1841—43),
sedermera hos prinsarna Karl
och Gustav och var under deras vistelse vid
Uppsala univ. (1843—-46) i själva verket deras
guvernör. 1847 utnämndes H. till major och
stabschef vid Livgardesbrigaden och 1850 till
överstelöjtnant. Vid riksdagen 1840—41 tog
han säte på riddarhuset, var 1840 och 1847
ordf, i bevillningsutskottet och gjorde sig så
bemärkt som den yngre konservatismens
talangfulle förfäktare, att han 1848 efter
lantmarskalken G. A. Sparres utnämning till
ju-stitiestatsminister förordnades till
lantmarskalk för den återstående delen av riksdagen.
H. blev 1851 förordnad och 1852 utnämnd till
landshövding i Östergötlands län samt var
1853—54 och 1856—58 åter lantmarskalk.
Som lantmarskalk vid sistnämnda riksdag och
tillika förtrogen rådgivare åt
kronprinsen-regenten (sedermera Karl XV) tog H. livligt
del vid bildandet av 1858 års ministär, vari
han 27 april 1858 inträdde som konsultativt
statsråd och jan. 1859 övertog Ecklesiastik
-dep. Från början ansågs han giva denna
ministär dess politiska färg men utträdde redan
2 nov. 1860. Han var eller ansågs ha varit
väl mycket medveten om Karl XV:s
oförsiktiga förhandslöften till Norge i
ståthållar-frågan, varför han avgick för att i någon
mån maskera konungens nederlag mot sina
svenska rådgivare. — 1861 blev H. envoyé i
Köpenhamn, vid en tidpunkt, då tvisten
mellan Danmark och Tyskland om
Slesvig-Hol-stein nalkades en avgörande kris. Då härvid
frågan om svensk-dansk allians blev
brännande, sökte H. skickligt och ihärdigt en
praktisk medelväg mellan de ivriga
förbunds-vännerna (särskilt Karl XV) och de
betänksamt återhållande inom svenska statsrådet.
Därvid engagerade han sig, antagligen i
förlitan på konungens stöd, alltför mycket för
alliansen. När denna strandat, begärde och
fick han, 19 febr. 1864, avsked från
ministerposten. Efter hemkomsten blev han vid
riksdagarna 1865—66 huvudledaren för motståndet
mot De Geers representationsförslag. Denna
opposition mot sin forna kollega De Geer
fullföljde han inom Första kammaren, vilken han
1867—81 tillhörde, 1877 som talman. 1872
blev han universitetskansler, var 1868, 1873
och 1878 medlem av kyrkomötet, invaldes
1856 i Sv. akad., vars sekr. han var 1874—81,
och 1860 i Vet.-akad. samt mottog under sina
senare år ett stort antal offentliga och
enskilda uppdrag. — H. var en glänsande
parlamentariker, genom mångsidig begåvning och
stor arbetsförmåga utmärkt användbar.
1881 avsade sig H. på en gång alla sina
förtroendeuppdrag och ledamotskap i akademier
och vittra samfund, återlämnade sina
ordens-dekorationer samt entledigades (4 april) från
befattningen som universitetskansler.
Anledningen var upptäckten av att han i sin
förtvivlade affärsställning begått
namnför-falskning och förskingringar till betydande
belopp. Han undgick rättsligt åtal, lämnade
fäderneslandet och bosatte sig i s. Frankrike,
där han avled. H. utvecklade även en
mångsidig litterär, vetenskaplig och dagspolitisk
verksamhet och författade bl. a. ett antal
akademiska minnesteckningar. Litt.: »Ur
Henning H:s brefsamling», utg. av G. Carlquisi
(2 bd, 1914). (C. H. H.J
Hamilton (af H a g e b y), Hugo, frih.,
krigare (1655—1724); jfr släktöversikt 1. Var
född på Irland, kom 1680 till Sverige och blev
1689 svensk frih. Han
blev 1703 överste för
Smålands
femmän-ningsinfanterireg:te,
kommendant i Malmö
1709, generalmajor
1710, överkommendant
i Göteborg 1711,
landshövding i
Västernorr-lands län 1716 samt
general och
general-fälttygmästare 1719.
Han deltog i slaget
vid Hälsingborg 1710
och försvarade 1719 Gävle mot ryssarna samt
var 1720 ånyo befälhavare i Norrland. Biogr.
av P. Sörensson (1915). (B. H-d.)
Hamilton (af Hageby), Hugo Adolf,
frih., generalpostdirektör (1802—71), son till
C. D. H. Blev fil. mag. i Uppsala 1824, var
1828—34 andre sekreterare i Kabinettet för
utrikes brevväxling
och blev som
kammarherre hos
kronprinsen (sedan Oskar
I) 1826—39 vän med
denne. H. var 1844—
48 förste direktör för
kungl. hovkapellet och
spektaklerna. Han
förbättrade teaterns
ekonomi genom
sparsamhet samt sökte
uppmuntra inhemsk
dramatik genom att
upp
taga svenska skådespel. H. blev 1845
överpost-direktör, fick 1850 generalpostdirektörs titel
och avgick s. å. Han nedlade på postverkets
utveckling ett betydande arbete. Från 1828
deltog H. i riksdagarna och arbetade för repre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
