Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammarskjöld, Knut Hjalmar Leonard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Hammarskjöld, K. Hj. L.
416
Hjalmar Hammarskjöld. Efter målning av E. Stenberg.
råd i v. Otters ministär och var från 5 dec.
chef för Justitiedep., tills ministären avgick 5
juli 1902, sedan riksdagen förkastat den av
H. kontrasignerade k. prop. om en
rösträtts-reform. Några dagar därefter utnämndes H.
till president i Göta hovrätt. H. var
ecklesiastikminister i Lundebergs ministär 2 aug.—7
nov. 1905 och därunder en av Sveriges fyra
delegerade vid underhandlingarna i Karlstad
aug.—sept. om unionens upplösning. Efter att
nov. 1905—nov. 1907 ha varit envoyé i
Köpenhamn utnämndes H. sistnämnda år till
landshövding i Uppsala län. Sedan Staaffs
ministär avgått till följd av den kris, som
kom till uttryck i bondetåget (se d. o.) och i
det s. k. borggårdstalet, och L. De Geer
misslyckats vid sitt försök att åstadkomma en
ministär, bildade H. 17 febr. 1914 en ministär,
vari han utom statsminister även, till 15
aug. 1914, var lantförsvarsminister. Om de
mycket betydande personliga insatser H. under
sin orofyllda ämbetstid gjorde vid
försvarsfrågans lösning, utformandet av Sveriges
neutralitetspolitik under världskriget enligt
programmet »svensk och ingenting annat än
svensk» och vid ordnandet av
folkhushållningen under världskriget se Sverige,
historia. Sedan ministären avgått 30 mars
1917, tillbragte H. en tid utanför den aktiva
politiken, tills han 1923 av högern insattes i
Första kammaren, vilken han sedan tillhört
som vilde. Av kyrkomötet har han 1925 och
1926 varit led. H. har därjämte utfört en
mängd särskilda uppdrag: han var bl. a. sekr.
i bolagskommittén 1886—90 och i 1895—
98 års unionskommitté (svensk sekr.) samt
led. bl. a. av den s. k. generalskommittén 1900.
H. utarbetade det förslag till införande av en
regeringsrätt (tr. 1907 under titeln »Om
inrättande af en administrativ högsta domstol
eller regeringsrätt»), som låg till grund för
den 1908 antagna k. prop. ang. lagråd och
regeringsrätt, samt utsågs 1924 till sakkunnig
för verkställande av revision av
kommunallagarna. Han var svensk delegerad vid den
internationella Pariskonferensen 1896 för
konstnärlig och litterär äganderätt och vid
Haag-konferenserna för internationell privaträtt
1900 och 1904, blev 1904 svensk led. av
Internationella skiljedomstolen i Haag och var
1907 förste delegerad vid den andra
fredskon-ferensen där. Till svensk led. av
skiljedomstolen ang. Grisbådarna (se d. o.) utsågs H.
1908 och valdes s. å. till ordf, i
skiljedomstolen rörande Casablancaaffären (se Marocko,
bist.). H. var svensk ordf, i skandinaviska
kommittén för utarbetande av lagförslag inom
obligationsrättens område 1910—14 och i
kommittén för underhandling om ny svensk-tysk
handels- och sjöfartstraktat 1910—11 samt
delegerad vid svensk-norsk-ryska
underhandlingarna om Spetsbergen 1910 och 1912. H.
blev 1913 ordf, i fransk-italienska
skiljedomstolen för frågor om fartygen »Carthage»
m. fl. (en konflikt om fartygsbeslag under
Tripoliskriget). Av Nationernas förbunds råd
utsågs H. 1924 till ordf, i förbundets
sakkunnigkommitté för den internationella
rättens kodifikation. Han är medlem av Institut
de droit international samt av kuratoriet för
Académie de droit international i Haag. Han
är även ordf, i svenska avd. av International
law association. Bland de många skiftande
uppdrag H. erhållit i hemlandet må ytterligare
nämnas, att han varit ordf, i Sveriges
enskilda järnvägars skiljedomstol 1911—16 och
är ordf, i styrelsen för Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa (sedan 1917) och i
Uppsala läns hushållningssällskap.
Som statsminister visade sig H. vara en
personlighet, som i flera drag ger intrycket
av en statsmannafigur från Sveriges
stormaktstid. H. har i sällsynt grad fått
mottaga vittnesbörd om förtroende hos vidsträckta
kretsar av Sveriges folk, liksom han även
varit föremål för talrika politiska
motståndares kritik och ovilja. Genom sitt
skarpsinne, intensiteten av sitt juridiska tänkande,
sina stora kunskaper och sin ovanliga
formella begåvning har H. förvärvat en av de
främsta rangplatserna bland den svenska
rättens män och en auktoritativ ställning bland
samtidens internationella rättslärda och
domare. H. blev 1893 jur. och 1927 fil. hedersdr
vid Uppsala univ., 1913 led. av Vet.-akad. och
1918 led. av Sv. akad., där han tog inträde
med ett minnestal över P. J. von Ehrenheim.
Av H:s övriga skrifter må nämnas »Om frakt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
