Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hampden, John - Hampel, József - Hampflocks - Hampfrö - Hampfrökakor - Hampolja - Hamppapper - Hamprökning - Hampshire (Hants, Southampton) - Hampstead - Hampton - Hampton court (palace)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Hampel—Hampton court
436
Hampton court från s. ö.
ling med en kunglig trupp under prins Rupert
vid Chalgrove field (18 juni 1643) blev H.
dödligt sårad och avled 24 juni s. å. Litt.: S. R.
Gardiner, »History of England ... 1603—1642»,
bd 6—10 (1883—84) och »History of the great
civil war, 1642—1649», bd 1 (1886). V. S-g.
Hampel, J ö z s e f, ungersk arkeolog (1849
—1913), prof, vid Budapests univ. och chef för
nationalmuseet där. H. publicerade ett stort
antal arbeten, särskilt om Ungerns bronsålder
och yngre järnålder samt äldre medeltid, bl. a.
»Antiquités préhistoriques de la Hongrie»
(1876—77), »Der Goldfund von
Nagy-Szent-Miklös, sog. ’Schatz des Attila’» (1886),
»Al-terthümer der Bronzezeit in Ungarn» (1887)
och »Alterthümer des frühen Mittelalters in
Ungarn» (3 bd, 1905). T. J. A.*
Hampflocks, bot., se Eupatorium.
Hampfrö, se Hampa.
Hampfrökakor, ett fodermedel, som erhålles
som biprodukt vid beredning av olja ur
hampfrö. H. likna till sin sammansättning
linfrö-kakor, med omkr. 23 % smältbar äggvita, men
ha till följd av hög halt (18 %) växttråd lägre
fodervärde (100 kg = 1 foderenhet) och passa
bäst för göddjur och dragdjur. Användas föga
i Sverige.
Hampolja, se Hampa.
Hamppapper, eg. papper av hamplump,
rep-slageriavfall o. dyl., vilket råmaterial ger ett
starkt dokumentpapper; i dagligt tal ofta
beteckning för enklare, icke vitt, skrivpapper
(»ham’papper»). Jfr Halmpa,pper. G. H-r.
Hamprökning, rökning av den narkotiska
hampörten (nämnd redan av Herodotos hos
skyterna), förekommer i Orienten, Persien,
Indien (bhang} och Kina ävensom i delar av
Negeraf rika. Se Haschisch. I s. Afrika
är dakka (jfr sulu daka, berusa) den populära
benämningen på h. samt på den härtill
brukliga hampan. Namnet växlar annars bland
olika negerfolk, ss. riamba i Angola och hos
baluba, insango hos suluerna och dacha i
Oka-wangoområdet. H. som njutningsmedel är
ganska utbredd bland Afrikas negrer, särskilt
bland kafferfolken, från vilka den trol. spritt
sig norrut. Men även direkt import från
Asien har ägt rum långt före portugisernas
ankomst, antagl. genom perser el. inder.
Förmodligen har hela bruket kommit från Asien.
— En sulupipa för h. består vanl. av ett horn
med huvud av täljsten. Huvudet fylles med
hampblad och hornet med vatten, genom
vilket röken inandas. Under rökningen sjunga
ofta suluerna el. anropa fädernas andar. Hos
baluba (se d. o.) blev h. en formlig kult. K.G.L.
Hampshire [hä^pJØo], förk. H a n t s, el.
Southampton, grevskap i s. England, vid
Kanalen, innanför ön Wight; 3,874 kvkm,
943,700 inv. (1926). Huvudstad: Winchester.
Grevskapets låga kust är starkt sönderskuren
av vikar, t. ex. Southampton water. Låga kullar
och fruktbara dalar växla; i n. intränga North
Downs, i s. ö. South Downs (se D o w n s). I
s. v. den 373 kvkm stora New forest. Den
viktigaste floden är Avon. Jordbruk (vete,
humle m. m.) och boskapsskötsel; honung är
en specialitet för H.
Hampstead [hä’m(p)stid],
förvaltningsområde (metropolitan borough) i n. v. London;
87,530 inv. (1926). Ligger vackert på en rad
kullar. Hampstead heath uppsökes gärna på
fridagar av Londonbor.
Hampton [hä’m(p)ton], stad och badort i
Virginia, U. S. A., på n. stranden av H å m
p-ton roads (nedre delen av James rivers
estuarium); 6,138 inv. (1920). På H. roads
utkämpades 9 mars 1862 striden mellan
»Mer-rimac» och »Monitor» (se Ericsson, sp. 960).
Hampton court [hä’mpton kå’t] el. H a m
p-ton court palace, slott i Middlesex,
England, vid Thames, s. v. om London, 1,6 km
från staden Hampton (10,677 inv. 1921).
Slottets v. parti byggdes av kardinal Wolsey
(1515 f f.; jfr Engelsk k o n s t, sp. 825);
det förärades av honom 1526 till Henrik VIII,
vilken tillbyggde en stor hall och ett kapell.
Det var sedan ett av de förnämsta residensen
för Englands monarker ända till Georg II:s tid
samt tillbyggdes åt ö. av sir Chr. Wren för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
