Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelspolitik - Handelsregister - Handelsresande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
Handelsregister—Handelsresande
472
fullständigt avskaffade alla importförbud samt
det enda exportförbud, vilket återstod efter
1855, förbudet mot utförsel av malm.
Dessutom borttogs tullen på spannmål, mjöl,
kreatur, kött, fläsk, ost, grövre järnartiklar, de
flesta råvaror, maskiner, redskap och fartyg,
varjämte en mängd andra tullar nedsattes.
Vanl. brukar man anse, att frihandeln
genomfördes med franska handelstraktaten 1865,
genom vilken tullarna på franska
exportvaror nedsattes mot vissa lättnader för Sveriges
och Norges sjöfart på Frankrike. Denna
traktat stadgade uppfattningen om frihandelns
nytta. I Sverige liksom annorstädes
inträffade i senare delen av 1870-talet svåra
ekonomiska rubbningar, och den under de
föregående goda åren stegrade tillverkningen
fann ej nödig avsättning, utan ett prisfall
uppstod, som var ruinerande för både industri
och jordbruk. Då av motsvarande orsaker
Tyskland, Frankrike o. a. länder återgingo
till protektionismen, började denna vinna
anhängare även i Sverige. Det första förslaget
till en revision av tulltaxan i denna anda
gjordes 1878, och under hela 1880-talet var
striden om nya tullsatser den viktigaste
politiska frågan inom och utom riksdagen.
Slutligen segrade den protektionistiska
uppfattningen 1888, då en skyddsvänlig tulltaxa
antogs, så långt detta var möjligt på grund av
traktaten med Frankrike. Sedan denna från
fransk sida 1891 uppsagts, hade riksdagen
1892 fria händer att komplettera besluten av
1888 med en rad tullförhöjningar på
industriartiklar. Därmed var Sveriges tullsystem
protektionistiskt och förblev sådant även
sedan en år 1909 utarbetad ny tulltaxa trätt i
kraft med av handelstraktaten med Tyskland
1911 föranledda modifikationer. Det liberala
genombrottet i Sveriges politik medförde dock
en ny omsvängning i frihandelsvänlig
riktning, som likväl till följd av världskriget ej
kom till uttryck i praktiken förrän efter
fredsslutet. Visserligen vidtogos icke heller
då några tullnedsättningar, men tulltaxan
bibehölls, vad skyddstullarna beträffar,
oförändrad trots penningvärdets fall och de
avsevärda tullhöjningar andra länder vidtagit. De
svenska tullarna kunna därför numera
betraktas som mycket moderata, och Sverige intager
i detta avseende en ställning mellan de
protektionistiska staterna och de få länder, som ännu
tillämpa frihandelns grundsatser. Å andra
sidan gälla i Sverige, särskilt genom 1916
års lagstiftning, ganska restriktiva
bestämmelser i fråga om utlänningars rätt att driva
handel och annan verksamhet eller att
förvärva fast egendom. Chr. G.
Handelsregister, av offentlig myndighet
fört register, vari efter anmälan antecknas
vissa till affärslivet hörande förhållanden.
För svensk rätt meddelas bestämmelser
därom i lag 13 juli 1887; likartade
lagar tillkommo i Danmark 1889, i Norge 1890
och i Finland 1895. Enl. svensk lag föres
h. för Stockholm hos överståthållareämbetet,
för annan stad hos magistraten (där sådan
ej finnes, hos stadsstyrelsen) och för
landsbygden hos K. B. Vad som i registret
antecknas skall genom myndighetens försorg
kungöras i pressen. H., i och för sig ett
medel att bekantgöra vissa förhållanden och en
källa, där upplysning om dem kan vinnas,
har fått särskild betydelse genom ett
lagstadgande, att vad som införts i h. och
kungjorts i ortstidningen i regel skall anses ha
kommit till tredje mans kännedom. Envar, som
vill idka handel eller annan näring, med vars
utövande följer skyldighet att föra
handels-böcker (se Bokföring, sp. 699), är enl.
regel pliktig att till införande i h. anmäla
den firma (se d. o.), varunder han ämnar
bedriva sin rörelse. Om anmälan av
pro-k u r a se d. o. — I fråga om vissa arter av
bolag gäller, att de icke skola anmälas till
införande i h.; för dem finnas särskilda
register. För aktiebolag och solidariska
bankbolag föres sålunda hos Patent- och
registreringsverket
aktiebolagsregist-r e t, vari upptagas även bankaktiebolag
samt solidariska bankbolag.
Försäkringsbolag registreras i
försäkringsregis-t e r dels hos Försäkringsinspektionen, dels
ock hos länsstyrelserna. Hos de
sistnämnda föres även föreningsregister,
avsett för ekonomiska föreningar. — Jfr
Förening, Sjukkassa och
Understödsförening. (C. G. Bj.)
Handelsresande är enl. lag av 18 april 1914
den, som åtagit sig uppdrag att för en
köpmans räkning resa från ort till annan och
därvid genom upptagande av order till
huvudmannen eller slutande av försäljningsavtal
i dennes namn verka för avsättning av varor,
som icke medföras på resan. Lagen skiljer
mellan i huvudmannens tjänst anställd
h., fast resande, och icke anställd h.,
provisionsresande. Med avseende på
rättsförhållandet mellan h. och hans
huvudman gälla väsentligen olika regler för de båda
slagen h. I huvudmannens tjänst anställd
h:s skyldigheter och rättigheter mot
huvudmannen bestämmas genom ingånget avtal och
gällande handelsbruk. Icke anställd h:s
skyldigheter och rättigheter mot huvudmannen äro
i huvudsak desamma som en handelsagents (se
d. o.). Anställd eller icke anställd h. äger icke
utan huvudmannens bemyndigande sluta för
denne bindande försäljningsavtal. H. äger
icke utan huvudmannens bemyndigande
uppbära betalning för sålda varor eller efter
försäljningen medgiva anstånd med
betalningen, nedsättning i priset eller annan
ändring i avtalet. Se E. Gadde och B. Eklund,
»Lagen om kommission, handelsagentur och
h.» (2:a uppl. 1925). — Enl. k. f. 23 okt. 1908
skall utländsk och i vissa fall i utlandet
bosatt svensk h. för att äga rätt att utöva
verksamhet i Sverige lösa handelspass (se
d. o.). I förordningen stadgade avgifter (100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
