Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handskrift, Manuskript - Hands off! - Handspak - Hands up! - Handsvett - Handsworth - Handsöl - Handteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Hands off!—Handteckning
486
h. Bland övriga asiatiska folk förekomma de
äldsta manuskripten i Syrien (300- och
400-talet e. Kr.). De äldsta hebreiska h. härröra
från 800-talet. Armeniska, arabiska och
persiska h. kunna ej uppvisa synnerligen hög
ålder, och de turkiska äro ännu yngre.
Med avseende på materialet fördelas de
bevarade västerländska h. i pergaments- och
pappershandskrifter. Papper tillverkades först
i Orienten på 200-talet e. Kr. och fördes
sedermera genom araberna, som lärt konsten av
kineserna, till Europa. Från 1100-talet var
det känt i Västerlandet och utträngde efter
denna tid alltmer pergamentet. I äldre tider
räknades h:s omfång efter lägg, senare efter
blad (lat. fo’lia) och slutligen efter sidor
(lat. päginae). Oftast utgjordes läggen av
kvaterner (4 dubbelblad, 8 blad el. 16
sidor), men därjämte förekommo även tern
(6 blad el. 12 sidor), kvintern (10 blad el.
20 sidor) och s e x t e r n (12 blad el. 24 sidor).
De flesta pergaments- och
pappershandskrifter ha upplinjerade marger (lodräta) och
rader (vågräta), utgörande antingen inristade
(blinda) eller medelst blystift eller bläck
uppdragna linjer. Under medeltiden nedlades
ofta mycken möda på att skänka h. en
präktig konstnärlig utstyrsel. Man färgade
pergamentet med purpur, skrev med guld- och
silverbläck, inramade sidorna med dekorativa
marginaler och illustrerade texten med
miniatyrer. Ryktbara centra för bokmåleriet voro
t. ex. klostren Reichenau (vid Bodensjön) och
S:t Gallen, Canterbury, Fulda o. s. v. Under
den senare delen av medeltiden utgjorde
bokmåleriet ett särskilt yrke, vars medl. voro
sammanslutna i skrån och utövade sin konst
rent affärsmässigt. Främst med avseende på
bokkonst stodo under denna tid Frankrike
(Paris) och Flandern, där särskilt de
burgun-diska hertigarnas hov utgjorde en
samlingsplats för ryktbara miniatyrister (Simon
Mar-mion. Philippe de Mazerolles m. fl.). — Med
boktryckarkonstens utveckling började
bokmåleriet ga tillbaka och upphörde alldeles
under senare delen av 1500-talet.
Litt.: L. Deslisle, »Le cabinet des
manu-scrits», 1—3, jämte planschband (1868—81); W.
Wattenbach. »Das Schriftwesen im Mittelalter»
(3:e uppl. 1896); L. Traube, »Vorlesungen und
Abhandlungen», 1—3 (1909—11) ; E. M.
Thompson, »An introduction to greek and latin
palæography» (1912); J. A. Herbert,
»Illumi-nated manuscripts» (2:a uppl. 1912); W.
Schu-bart, »Das Buch bei den Griechen und
Rö-mern» (2:a uppl. 1921). (O. W-n.)
Hands off! [händz ä’f], eng., bort med
händerna! rör inte!; ofta brukat bildligt.
Handspak, mindre hävstång, nyttjas ombord
till brå- och gångspels kringvindande, s. k.
spelspak, samt till baxning (flyttning)
av kanoner m. m.
Hands up! [händz a’p], eng., upp m d
händerna!. hotfull befallning till någon för att
få honom ur stånd att försvara sig.
Jlandsvett, en abnormt riklig
svettavsönd-ring från handen, förekommer särskilt från
flathanden. Högre grader, då svetten i
verkliga droppar rinner från händerna, kunna
utgöra ett verkligt lidande för patienten och
hindra honom i det sociala umgänget. H.
brukar på grund av den större snygghet, som i
allm. utvecklas vid vården av händerna, ej
bli så illaluktande eller rent av
inflamma-tionsretande på huden som fotsvetten.
Behandlingen består i noggrann renlighet,
tvättningar med sprit (eau de Cologne) flera
ggr om dagen, tvättning med
formalinlös-ningar, i svårare fall inpudring och
salveför-band. En lokal behandling får ofta endast
temporär framgång, emedan h. ofta är ett
symtom av en nervös omstämning av den
sjukes organism (vegetativ neuros), vilken
måste i sin helhet behandlas. I. H.
Handsworth [hä’ndzwäp], fabriksförstad till
Birmingham (se d. o.).
Handsöl (plur. av fsv. hand-sal, eg. gåva i
handen, släkt med sälja), den första
försäljningen (i en ny affär, på en försäljningsdag).
Handteckning, på fri hand, d. v. s. ej
medelst linjal, passare eller annat instrument,
åstadkommen teckning, särskilt när den är
utförd i konstnärligt syfte, till skillnad från
den för praktiskt eller vetenskapligt ändamål
medelst instrument framställda ritningen
(konstruktions-, perspektiv-, byggnads-,
möbel-, maskinritning o. s. v.). H. utföres med
stift, penna eller pensel på papper eller
pergament. Tia det förra slaget höra blyerts- och
silverstift-, kol- och kritteckningarna (fr.- å
trois crayons, med svart, röd och vit krita;
å deux crayons, med svart och vit krita). —
Pennteckningar framställas i bläck (tusch
o. dyl.) med rör-, fjäder- eller stålpenna.
Pensel nyttjas för de svartgrå tusch- eller
de bruna sepia- och bisterteckningarna,
även-så tör den svaga färgläggning (lavering),
som på en del teckningar plägar förekomma.
Oftast äro därvid konturerna utförda med
stift eller penna. De högsta dagrarna
åstadkommas genom s. k. utsparning av papperets
vita färg men även genom påläggning av vit
krita eller mer eller mindre täckande vit färg
— i synnerhet då papperet är något
mörkare —, stundom även av guld.
Kritteck-ningen närmar sig pastellen, den färglagda
teckningen akvarellen eller gouachen. — H.
äro antingen självständiga, fullt utarbetade
konstverk, eller också äro de förarbeten för
konstverk i annan teknik. Man skiljer i detta
senare avseende mellan c r o q u i s, det första,
hastigt utförda, vanl. täml. orediga och
vårdslösa utkastet, skiss, som visar det
tilläm-nade konstverket i dess huvuddrag och med
angivande av väsentligare detaljer, och
studie, en efter naturen eller ur fantasien
tecknad detalj, t. ex. en figur eller figurdel,
draperi, interiör, möbel, trädparti el. dyl., avsedd
att ingå som beståndsdel i en tillämnad
komposition. H. kunna därför ge upplysningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
