Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handteckning - Handvingar - Handöl - Hane - Haneberg - Hanebo - Hanefiter - Hanegäll - Hanekind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Handvingar—Hanekind
488
Nedre Handölsfallet.
om sina mästares intentioner och arbetssätt.
Berömda samlingar av h. äro Louvresamlingen
i Paris, British museums samling i London,
samlingen i Florens, i Neues Museum i
Berlin, Albertinasamlingen i Wien o. s. v.
Nationalmuseum i Stockholm äger en ganska
betydande samling. Upk.*
Handvingar, dets. som fladdermöss (se d. o.).
Handöl, lappkapell och by i Åre socken,
Jämtlands län, nära Handölsälvens inflöde i
Indalsälvens källflod Ena älv, strax
ovanför sjön Ånn. Längs älven går på v. sidan
förbi Snasahögarna (1,462 m) den stig, som
från Trondhjem och Tydalen i Norge leder över
fjällen till H., minnesvärd genom Armfelts
olyckliga återtåg från Trondhjem vintern 1718
—19. Över omkr. 600 i H. begravna, karoliner
restes 1911 där en minnessten. — Handölsälven
bildar ovanför H. flera fall med en sammanlagd
höjd av 130 m (Handölsf allen; se även
bild på pl. till Flod). Vid dem ligger ett
sedan gammalt bearbetat tälj stensbrott.
Tälj-stensfyndigheterna jämte vattenfallen ägas
sedan 1910 av H : s nya täljstens- och
vattenkrafts-a.-b. (aktiekap. 375,000
kr.). Täljstenen finner nu huvudsaklig
användning i kaminer, spisar, grytor, tegel till
Tälj stensbrottet vid Handöl.
sulfatfabriker samt, malen till mjöl, i
pappersindustrien. Bolagets omsättning
utgör årl. omkr. 500,000 kr.
Hane. 1. (Hanne.) Djur av
hankön, särskilt hönstupp; enär denne
börjar gala vid första dager, kallas tidig
morgon hanegället.
2. (Krigsv.) Yttre del av gevärs- el.
pistollås, vilken, påverkad av
slagfjädern, genom stöt förorsakar skottets
avfvrande. Vid
bakladdningsmekanis-mernas införande ersattes h. i regel
av ett tändstift, som direkt
påverkades av slagfjädern. F. n. förekomma h.
endast på jaktgevär. Jfr
Handeldvapen. G. af W-dt.
Haneberg, före 1600-talet G r ä f
s(a)-b o d a, säteri i Näshulta socken, v.
Södermanland, vid Näshultasjöns s. v.
ända; 2,130 har, därav 248 har åker;
tax.-värde 423,500 kr. (1927). Nämnes 1319,
tillhörde under medeltiden bl. a. släkten Bölja,, på
1500- och 1600-talet släkten Rosenhane. Äges
Huvudbyggnaden på Hanebergs säteri.
sedan 1911 av släkten Cervin. Restaurerades
1912 av I. G. Clason.
Hanebo, socken i s. Hälsingland, Bollnäs
tingslag; 35 9,45 kvkm, 4,900 inv. (1928).
Sträcker sig från odlade bygder utmed Ljusnan,
Bergviken och Kilån i n. över höglänta
skogstrakter till Gästriklandsgränsen i s.
3,327 har åker, 24,924 har skogs- och
hagmark. Vid Kilafors (omkr. 1,400
inv.) och Sibo ångsågar. Ingår i
Se-gersta och H. pastorat i Ärkestiftet,
Ala kontrakt.
Haneflter, en av de fyra ortodoxa
skolorna inom den sunnitiska
mu-hammedanismen, stiftad av Abu
Ha-nifa (d. 767 el. 768).
Hanegäll, se Hane 1.
Hanekind, härad i Östergötland,
närmast s. om nedersta Svartån,
Roxen och Linköping; 271,78 kvkm,
7,395 inv. (1928). Socknar: Vist,
Lan-deryd, Skeda, Slaka, Kärna och Kaga.
Genomflytes från Stora Rengen i s.
av Stångån, som passerar sjön
Er-lången och jämte Kinda kanal (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
