Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hangö - Hangöbefästningarna - Hangöudd - Han-hai - Hanhals - Hanif - Hank - Hanka, Václav - Hankau - Hankey, sir Maurice - Han-kiang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Hangöbefästningarna—Han-kiang
494
Hangö hamn.
Finland; 3 kvkm, 6,828 inv. (1927), mest
svenskar. Anlädes på grund av kung. 1874.
Havs-badort och Finlands främsta vinterhamn.
Inloppet är isfritt under en stor del av
vintern, och även vid sträng köld upprätthålles
trafiken med tillhjälp av isbrytare. Huvudort
för Finlands smörexport. Hamnen har
utbyggts av staten; kaj längd omkr. 1,300 m.
— 2. Landsförsamling i Nylands län,
Finland, utgör med staden H. ett pastorat men
hör kommunalt till Bromarv; 57 kvkm, 2,744
inv. (1927), mest svenskar. — 3. Fyr
utanför Hangöudd på Russarö holme, inrättad
1815. O.Brn.
Hangöbefästningarna. Redan på 1600-talet
hade vid Hangö utförts mindre befästningar,
men först sedan en rysk eskader 1788 efter
slaget vid Högland lagt sig vid Hangö redd
och försvårat förbindelsen med Sverige, insåg
man nödvändigheten att befästa denna
viktiga punkt. Efter 1789 utfördes även en del
verk och batterier på fastlandet och
kringliggande öar. Befästningarna voro vid
krigsutbrottet 1808 ganska bristfälliga, varför
general af Klercker gav besättningen order att
bege sig till Sveaborg. Buxhævden besatte
utan motstånd Hangö, varefter befästningarna
iståndsattes. De förstördes under 1854—55
års krig, men vackra ruiner kvarstå. Senare
under ryska tiden anlades nya befästningar,
vilka ingingo i det hela Finska viken
omfattande befästningssystem, som kallades
Peter den stores fästning. Några av de
befästningar ryssarna uppfört ingå nu i Finlands
fasta försvar. (L. af P.)
Hangöudd, Finlands sydligaste udde,
avslutar en lång och smal, i Finska viken
utskjutande halvö. Yttersta spetsen ligger på
59° 48’30" n. br. Jfr Hangö 3. O.Brn.
Han-hai, kin., »torrt hav», det stora
av-loppslösa, av sandöknar och stäpper fyllda
bäcken, som intar n. delen av Centralasien
samt omfattar Tarimbäckenet och Gobi.
Namnet nyttjas numera sällan.
Hanhals, socken i n. Halland, Fjäre härad,
vid Kungsbackafjorden och Kungsbackaån, s.
om Kungsbacka; 19,49 kvkm, 731 inv. (1928).
Genomflytes av Rolfsån; bördiga slätter,
kan
Från stranden vid Hangö.
tade av skoglösa berg. 1,020 har åker, 210
har skogs- och hagmark. Egendom:
Hammargård. Ingår i Kungsbacka och H. pastorat i
Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt.
Hanif, arab., kallas i koranen ofta den
fromme, som i en omgivning av
avgudadyr-kare hyllar den sanna religionen; i synnerhet
brukas det om Abraham. I det senare
språkbruket har därför h. fått ung. samma
betydelse som muslim, muhammedan. K. V. Z.*
Hank. 1. H. el. V i d j a, band, varmed
störarna i gärdsgårdar sammanbindas, göres
vanl. av långa, smala grangrenar, som före
användandet basas över eld för att bli
böjliga. H. ersättes numera stundom av
järntråd. Jfr Hank och stör.
2. Ett garnmått, se Garn.
3. Snöre, rem eller vidja, brukade förr
stickas under huden på större husdjur för
att framkalla varbildning, som ansågs avleda
osunda kroppsvätskor.
Ha’nka, Väclav, tjeckisk skald (1791—
1861), bibliotekarie vid nationalmuseum i
Prag, en av de djärvaste förfalskare, som
litteraturhistorien känner. Hans skickligt
gjorda falsifikat, »Rukopis Krålovédvorsky»
och »Rukopis Zelenohorsky» (Königinhof- och
Grünberghandskrifterna; övers, av K. Collan,
1865), som innehålla episk och lyrisk poesi,
avfattad på arkaiserad tjeckiska,
tillerkändes även av den bömiska vetenskapens
främste forntjeekiskt ursprung. Först 70 år efter
»upptäckten» avslöjades (1887—88) de
förmenta fornsångernas verkliga karaktär av T.
Masaryk och J. Gebauer. C. T-t.
Hankau, ty. namnform för Han-kou (se d. o.).
Hankey [hä’nki], sir M a u r i c e, brittisk
ämbetsman (f. 1877). Var först officer vid
marinartilleriet och avgick 1918 med
överstelöjtnants rang. H. blev 1908 biträdande och
1912 ord. sekr. i riksförsvarskommittén, 1916
sekr. i krigskabinettet (1917 i
rikskrigskabi-nettet). Han adlades 1916 och var brittiska
delegationens sekr. vid fredskonferensen i
Paris 1919, Washingtonkonferensen 1921—22
och Genuakonferensen 1922.
Han-kiang. 1. H a n - s h u i, biflod till
Yang-tsi-kiang från bergskedjan Tsin-ling-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
