Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Han-kiang - Hankkija - Hanko - Hank och stör - Han-kou - Hankö bad - Hanley - Han-lin-yüan - Hann, Julius von - Hanna - Hanna, Mark (Marcus Alonzo) - Hannas (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Hankkija—Hannas
496
shan; mynnar vid Han-kou. Omkr. 1,500 km.
— 2. Flod i s. Kina till Sy dkinesiska sjön vid
staden Shan-tou. Omkr. 400 km.
Ha’nkkija, kooperativ centralorganisation i
Finland, grundad 1905; 1,248 medl. (1927),
därav 351 handelslag, 198 andelsmejerier, 361
andelskassor och 246 enskilda. Anskaffar
gödselmedel, kraftfoder, utsädesfrö och
lantbruksredskap samt mejeriförnödenheter
(jämväl åt utomstående), idkar spannmålshandel;
särskild avd. för landsbygdens elektrifiering.
Omsättning 310 mill. fmk (1927). O. Brn.
Ha’nko, finskt namn på Hangö.
Hank och stör, jur., hägnad (jfr Hank 1);
brukas endast om sådan hägnad, som tillika
avser att utmärka ägogräns.
Han-kou [-kåo], stad i prov. Hu-pei, Kina,
vid Yang-tsi-kiang och mynningen av
Han-kiang, mitt emot provinsens huvudstad
Wu-chang; 800,000 inv. Bildar med Wu-chang
och det på andra sidan Han-kiangs mynning
liggande Han-yang en nära sammanhörande
trestadskomplex (Wu-han) om tills. 1,300,000
inv. H. öppnades 1861 som traktathamn för
utländsk handel och har därefter utvecklat
sig till handelshamn för hela centrala Kina.
H. utgör ändpunkten för oceantrafiken på
Yang-tsi-kiang; ångbåtar gå härifrån uppför
floden till I-chang; antalet flodbåtar, som på
huvudfloden och bifloder ha sin seglation på
H. och dess två grannstäder, uppskattas till
20,000. Staden omges av mur; utanför vidtaga
de utländska koncessionerna (brittiska, ryska,
franska, f. d. tyska, japanska) utmed
strandkajen längs Yang-tsi-kiang. Den egentliga
industristaden inom trestadsgruppen är
Han-yang (se d. o.). H:s industri utgöres av
fabriker för beredning av te (tegelte), kvarnar (för
mjöl och oljor), tändsticksfabrik m. m. Te,
sesamfrön, bönor, foderkakor, träolja, hudar,
fällar, växttalg m. m. utföras. Värdet av
direkta exporten var 1924 19,849,000 haikwan
tael, av importen 60,713,522 tael. Järnväg
från H. till Peking samt söderut från
Wu-chang till Chu-chou i Hu-nan. — H. har ofta
omtalats under de senaste årens inbördeskrig
i Kina och en tid varit säte för en
nationalistregering.
Hankö bad, havsbad och kustsanatorium
(anlagt 1877) på Hankö i yttre Oslofjord,
öst-fold fylke, Norge. Milt klimat. Strandbad;
även varma bad och gyttjebad. Vid H. ofta
segelregattor. (M. H.)
Hanley [hä’nli], fabriksstad i Staffordshire,
England, 1910 inkorporerad i Stoke-on-Trent.
Han-lin-yüan (»penselskogen») var en
kinesisk korporation av lärde, ofta av européer
kallad kejserliga akademien. H. fanns redan
på 700-talet, bestod först av en samling lärde,
som tjänstgjorde som kejsarens skrivare, och
var till sista dynastiens slut en korporation
av landets främsta litterater, de doktorer
(tsin-shi), som blevo de främsta i en extra
»palatsexamen» under kejsarens överinseende.
H. hade till uppgift att författa dynastiska
historier, kejserliga dekret och litterära verk
över huvud; åtskilliga av Kinas främsta
lexikaliska och andra samlingsverk ha
tillkommit genom H. B. Kgn.
Hann, Julius von, österrikisk
meteo-rolog (1839—-1921). Var 1865—68
realskol-lärare, sedan tjänsteman i meteorologiska
centralanstalten i Wien, vars chef han var
1877—97, varefter han
var prof, i Graz samt
i Wien 1900—10. Han
var medredaktör för
Meteorologische
Zeit-schrift från 1865 till
sin död. H:s storverk
är en fortlöpande
kritisk sammanställning
av klimatologiskt
material från hela
jorden och förbättring av
metodiken vid dylika
iakttagelsers
anstäl
lande. Detta arbete, som fick en
sammanfattning i hans klassiska »Handbuch der
Klimatologie» (1883; 2:a uppl. 1908),
fortsattes i Meteorologische Zeitschrift, som
förnämligast genom H:s arbete fördes fram till
sin rangplats. Samtidigt visade han
fruktbarheten av fysikens och särskilt
termodynamikens användning för ett rätt förstående av de
meteorologiska företeelserna; därunder
förklarade han bl. a. föhnvinden, föranledde en
helt ny uppfattning av anticyklonernas och
cyklonernas väsen, stödd framför allt på
iakttagelser från isolerade bergstoppar, och gav
en sammanhängande framställning av
lufttryckets dagliga ändring över hela jorden.
H:s oumbärliga »Lehrbuch der Meteorologie»
(1901; 4:e uppl. 1922), som samlar hans egna
och andras resultat, har banat väg för den
dynamiska meteorologien, trots H:s egen
skepsis mot mer vittgående teoretiska
härledningar utan stöd av omedelbara
naturiakttagelser. Led. av sv. Vet.-akad. 1906. B. R.
Hanna (hebr. Channä, behag), vanligt
kvinnonamn hos hebréer och fenicier. Bland
kvinnor i bibeln, som hette H., må nämnas: 1)
Samuels moder (1 Sam. 1). — 2) Den
profetissa, som i templet hälsade den nyfödde Jesus
som Messias (Luk. 2: 36—38). (S. H-r.)
Hanna [hä’no], Mark (Marcus Alonzo),
amerikansk finansman och politiker (1837—
1904). Var en av de främsta affärsmännen i
Ohio, där hans firma ägde stora gruvfält och
järnverk. Han tillhörde det republikanska
partiet och ledde 1896 som ordf, i dess verkst.
utskott med stor skicklighet
presidentvals-kampanjen för Mac Kinley, till vars återval
1900 han kraftigt bidrog. Från 1897 var H.
senator för Ohio och tillhörde den
kapitalistiska oppositionen inom partiet mot
Roose-velts angrepp på trusterna. V. S-g.
Hannas, socken i Kristianstads län,
Ingel-stads härad, på den bördiga
Simrishamnsslät-ten, v. s. v. om Simrishamn; 7,10 kvkm, 359
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
