Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hansa, Hanseförbundet - Hansans organisation och omfattning - Hansabund für Gewerbe, Handel und Industrie - Hans Alienus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Hansabund—Hans Alienus
512
att in på 1800-talet vara förenade i ett
förbund, under vars skydd kontoren i Bergen,
London ocb Antwerpen stodo, tills de
avyttrades 1775, resp. 1852 och 1863. Än i dag
åtnjuta Hamburg, Lybeck och Bremen en
vidsträckt självstyrelse inom Tyska riket och
kallas fria och hansestäder.
llansans organisation och omfattning. H.
var icke ett fast organiserat förbund i nutida
mening utan snarare en intressegemenskap,
som efter hand utvecklats mellan vissa
städer. Endast några få hansestäder voro fria
riksstäder (t. ex. Lybeck); de flesta hörde
under olika landsherrar, men dessas
myndighet var i början starkt begränsad. H a n s
e-dagen, h:s representativa organ, fattade
beslut i förbundsärenden och utövade, i varje
fall formellt, dess högsta lagstiftande,
dömande och verkställande makt. Till
hanseda-garna kallades ombud för alla till h. anslutna
städer på initiativ antingen av någon
stads-grupp eller av något av de gemensamma
kontoren. Även förekom, att den ena
hanse-dagen utsatte tid och ort för den påföljande.
Kallelse till dessa möten tillställdes de
ledande städerna inom de olika huvudgrupperna
(DritteV) ävensom kontoren. Dessa ledarstäder
sammankallade i sin ordning sina resp,
grupper till mindre möten (Städtetage), där beslut
fattades om gruppens ställning till de frågor,
som skulle avhandlas på hansedagen. Denna
sammanträdde vanl. i Lybeck, där h:s arkiv
förvarades och vars borgmästare brukade
fungera som ordförande, stundom på andra orter
inom och utom Tyskland (bl. a. i Kalmar,
Skanör och Falsterbo). För besluts fattande
fordrades i regel enhällighet. Om en stad eller
grupp ej önskade biträda ett beslut, togs
saken »ad referendum», d. v. s. ombuden
be-slöto att förelägga den sina uppdragsgivare
till förnyad prövning. I dylika fall blev
hansedagens beslut (recess) icke utan vidare
bindande för den, som på detta sätt reserverat
sig. Ett tvångsmedel mot tredskande
medlemmar hade dock h. i att förklara en stad
’verhanst, d. v. s. utesluten ur h. och förlustig
de hanseatiska privilegierna i utlandet. Denna
åtgärd tillämpades dock sällan (likväl bl. a.
mot Köln 1471—76). Om gemensamma
krigsföretag skulle igångsättas, lämnade
sjöstäderna vanl. fartyg och manskap,
inlandsstä-derna penningar. H:s förnämsta skattekälla
vid kritiska tillfällen var pundtullen, en
extraordinär utförseltull, som upptogs i
hanse-städerna och kontoren. Lybecks råd
fungerade mellan hansedagarna såsom en h:s
kommission, vilken tillvaratog dess intressen. I
många fall är det svårt att skilja på Lybecks
och h:s politik, och till stor del berodde h:s
maktställning på att den företräddes av denna
mäktiga stad. H:s organisation var ganska
löslig. Kompetensregler eller -gränser för
hansedagens maktbefogenhet saknades,
likaledes förbundsstadgar. Dessutom rådde en
viss oklarhet om huru många städer, som
till
hörde h. Inalles ha omkr. 70 städer räknats
till h., men de ha aldrig på en gång varit
representerade på en hansedag. I medeltal
företräddes ett 20-tal städer genom egna
ombud. Stockholm var representerat på en
hansedag i Lybeck 1366. — I de utländska
kontoren levde de hanseatiska köpmännen och
deras köpsvenner ogifta och isolerade sig från
det inhemska borgerskapet. Här hade de
sina varulager, bostäder, gillehus eller kapell.
Kontoren hade egna stadgar och domstolar,
och på hansedagarna avgåvo deras ombud
räkenskap för deras tillstånd. H. lyckades
länge hävda och vidga de tyska köpmännens
privilegierade ställning utomlands samt freda
dem mot svårare övergrepp. Ävenledes
ingrep den ofta med kraft mot sjöröveriet och
arbetade på införandet av internationella
handels- och folkrättsliga stadganden. Den
hanseatiska handeln ökade i hög grad
varuomsättningen och medförde utomlands en stark
påverkan av den högtstående tyska
stadskulturen. Å andra sidan kvävde eller
hindrade den länge de icke-tyska nationernas
handel och sjöfart. H:s handel bidrog till
stadigvarande tysk bosättning i flera
utländska städer, där dessa kolonier efter hand
upp-gingo i det inhemska borgerskapet.
Litt.: De viktigaste urkundspublikationerna
äro »Hansisches Urkundenbuch» (10 bd, 1876
—1916), »Hanserecesse» (24 bd, 1870—1913)
och »Hansische Geschichtsquellen» (12 bd, 1875
—1922), samtliga utg. av Verein für Hansische
Geschichte, som sedan 1871 även utger
tidskriften Hansische Geschichtsblätter. Bland den
ytterst omfångsrika litteraturen märkas bl. a.
D. Schäfer, »Die Hansestädte und König
Waldemar von Dänemark» (1879) och »Die
deut-sche Hanse» (2:a uppl. 1919); W. Stein, »Die
Genossenschaft der deutschen Kaufleute zu
Brügge» (1890) och »Beiträge zur Geschichte
der deutschen Hanse bis um die Mitte des
fünfzehnten Jahrhunderts» (1900); E. Daenell,
»Die Blütezeit der deutschen Hanse» (2 bd,
1905—06); Th. Lindner, »Die deutsche Hanse»
(4:e uppl. 1911); K. G. Grandinson, »Studier i
hanseatisk-svensk historia» (2 bd, 1884—95);
P. Girgensohn, »Die skandinavische Politik
der Hansa 1375—95» (1897); A. Winckler, »Die
deutsche Hansa in Russland» (1886). A. S-k.
Ha’nsabund [-bont] für G e w e r b e,
Handel und Industrie, en av prof. J.
Ries-ser 1909 grundad tysk sammanslutning, som
söker tillvarataga handelns och industriens
intressen, även gentemot agrarer och
socialister. Föreningen har ej bildat något
särskilt parti men söker inom de politiska
partierna vinna bistånd åt näringarnas krav.
Den räknade 1926 nära 400,000 medl. i 232
anslutna korporationer och dessutom 14,000
enskilda medl. H. utger flera tidskrifter,
skriftserier och meddelanden. Jfr J. Riesser,
»Der Hansabund» (1912).
Hans Aliènus, diktverk (1892) av V. von
Heidenstam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
