Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hardangerfjord - Hardangersöm - Hardeberga - Hardebergasandsten - Hardeknut - Hardemo (härad) - Hardemo (socken) - Harden, Arthur - Harden, Maximilian (Witkowsky) - Hardenberg (gods) - Hardenberg, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
Hardangersöm—Hardenberg
546
nanför öarna s. om Bergen. Grenar sig i
smala, djupt in i landet inskurna vikar,
Sör-fjord åt s., Eidfjord åt ö. m. fl. Yttre delen
av H. bildar Bömmelfjord (Sömlafjord). H. är
vida känd för sin naturskönhet.
Hardangersöm, en vid 1900-talets början
modern art av genombrutna vitbroderier, i
tarvligt material (pärlgarn och
bomullsstra-malj) gjorda efterbildningar av gamla norska
allmogebroderier. Jfr H. Dedekam, »Norske
folkebroderier. Hvitsöm fra Nordmör» (1914).
Hardeberga, socken i Malmöhus län, Torna
härad, på Romeleåsens n. v. utlöpare, strax
ö. om Lund; 16,77 kvkm, 648 inv. (1928).
Backig slättbygd. 1,297 har åker, 148 har
skogs-och hagmark. Vid Rögle by samlingsbassänger,
tillhörande Lunds vattenverk; stenbrott.
Ingår i H. och S. Sandby pastorat i Lunds stift,
Torna kontrakt. Jfr Fågelsång.
Hardebergasandsten, se Skåne, geologi.
Hardeknut, den siste gemensamme
danskengelske konungen (1018—42), son till Knut
den store och Emma. Blev 1035 konung i
Danmark, medan hans halvbror Harald
Har-fot bemäktigade sig England. En fejd med
den norske konungen Magnus den gode
hindrade H. att genast bevaka sina engelska
rättigheter, men 1039 drog han med en stor
flotta mot England, där emellertid Harald
1040 dog. H. blev nu krönt till konung över
England men gjorde sig där hatad genom sin
grymhet och de tunga skatterna (bl. a. en
danegäld på över 42.000 mark). Ä. S-n.
Hardemo, härad i Örebro län, på den
bördiga Närkesslätten; når med en mindre flik
upp i s. Närkes
bergland; 93.98 kvkm, 2.484
inv. (1928). Socknar:
Kräklinge och
Hardemo. Genom n. H.
flyter Viaån (Täljeån).
5.369 har åker, 3,160
har skogs- och
hagmark, främst utmed
v. gränsen.
Huvudnäring är jordbruk.
Kommunikationer: se
kartan. Ingår i
Hallsbergs fögderi,
Väster-närkes domsaga.
Hardemo, socken i
Hardemo härad (se
ovan); 54,84 kvkm, 1,592 inv. (1928). 3,021 har
åker, 1,728 har skogs- och hagmark. Pastorat
i Strängnäs stift, Kumla kontrakt.
Härden [hädn], Arthur, engelsk
biokemist (f. 1865). Född i Manchester, lärare i
kemi vid univ. där 1888—97, har sedan varit
töreståndare för Listerinstitutets i London
biokemiska avd. och prof, i biokemi vid
Londons univ. Bland H:s arbeten äro de, som
ligga på jäsningskemiens område, särskilt
viktiga. Han uppklarade bl. a. fosforsyrans
roll vid den alkoholiska jäsningen och
upptäckte 1906 zymasens s. k. coenzym (co-
zymasen). I samband med dessa arbeten ang.
den alkoholiska jäsningen står hans tills, m.
Robison 1914 gjorda upptäckt av en
hexos-monofosforsyra; den spelar en viktig
fysiologisk roll vid kolhydratomsättningen även
i djurorganismen. Även H:s nyare
vitaminundersökningar, särskilt ang. b- och
c-vita-miner, äro mycket värdefulla. H. är red. för
en av biokemiens mest ansedda tidskr.,
Bio-chemical Journal (London). Av hans utmärkta
monogr. »Alcoholic fermentation» (1911) har
3:e uppl. utkommit (1923). H. E.
Härden, Maximilian, tysk skriftställare
av judisk börd (1861—1928); hette urspr. W i
t-kowsky och antog 1886 namnet H. Han
övergick 1887 till kristendomen, var en kort
tid skådespelare och
ägnade sig från 1888
åt journalistisk
verksamhet, från 1892 som
utgivare av
veckotidningen Die Zukunft.
Uppseende väckte han
först genom politiska
och litterära essäer
under pseud. A p o
s-t a t a (samlade i
bokform med denna titel
1892). Efter Bismarcks
störtande blev H. en
av dennes mest anlitade medhjälpare inom
pressen vid kritiken av »den nya kursen».
Sensation väckte H:s skarpa angrepp mot
dramatikern Sudermann (1903) och hans i
samverkan med diplomaten Holstein iscensatta
skoningslösa fejd (från 1907) mot furst Philipp
zu Eulenburg och det förmenta inflytande
en av denne ledd »kamarilla» skulle utöva
vid hovet (se härom Eulenburg). Under
världskriget uppträdde han först som
krigs-lysten chauvinist, slog därefter om till
pacifist och intog efter revolutionen 1918 en tid
en starkt kritisk ståndpunkt även mot den
»borgerliga» republiken. H:s lidelsefulla
temperament och personliga fåfänga gåvo ofta en
prägel av hätsk bitterhet åt de politiska och
litterära fejder, vari han ideligen var
invecklad. Hans stora stilistiska begåvning
framträdde kanske mest till sin fördel i en serie
biografiska skisser, »Köpfe» (4 bd, 1910—24;
sv. övers, i urval, 3 bd, 1917—18). Andra
samlingar av H:s politiska uppsatser äro »Krieg
und Friede» (2 bd, 1918) och »Deutschland,
Frankreich, England» (1923). (V. S-g.)
Hardenberg, danskt gods på Lolland. Från
1815 grevskap (H.-Reventlow), övergick H.
genom gifte till ätten Haugwitz men har nu
enl. danska lagen av 1919 (se F i d e i k o
m-m i s s, sp. 300) åter övergått till fri
egendom. H. tillhör fortfarande släkten
Haug-witz-Hardenberg-Reventlow.
Ha’rdenberg [-bärk], gammal tysk adelsätt,
varav en gren kom till Danmark på 1300-talet
och där utgick på manssidan 1604. E i 1 e r H.
(d. 1565) var 1547 riksråd, blev lensmand på
IX. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
