Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hare el. Nordhare - Harefjorden - Harem - Harestad - Harfleur - Harfvefeldt, Erik - Harg (stenaltare) - Harg (socken) - Harg (bruksegendom) - Harg (bomullsspinneri) - Hargitta, Hargita - Hargrave, Lawrence
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555
Harefjorden—Hargrave
556
Huvudbyggnaden på Hargs bruk.
Att h., trots den starka förföljelse den är
utsatt för, likväl är så allmän beror på dess
stora fruktsamhet. Honan föder årligen tre
kullar om 3—5 ungar. — H. är ett högt
värderat villebråd, särskilt för jakt med stövare,
och köttet är gott.
Den tyska h. {L. europaeus) är något
större än den svenska h., och vinterdräkten
avviker ej nämnvärt från sommardräkten.
För jaktändamål har den införts på åtskilliga
håll i s. och mellersta Sverige och har
flerstädes undanträngt den inhemska h.
Bastarder mellan båda förekomma även. I andra
delar av Europa, i Nordamerika och på
Grönland förekomma närstående arter. Släktet
är f. ö. representerat i alla världsdelar utom
i Australien. T. P.
Harefjorden, insjö i Värmland, Kila och By
socknar, strax n. om Säffle; 18 kvkm, 9 m
djup, 45 mö. h. Genomf lytes av Byälven.
Ha’rem, arab., i allm. något oantastligt,
heligt, särskilt den del av en i månggifte
levande muhammedans boning, som är anvisad
åt hans kvinnor. Blott de förmögnare äga
särskilda haremsrum; hos den stora
massan av stadsbor begagnas rummen
gemensamt, och blott vid besök av män anlägga
kvinnorna slöjan eller draga sig undan i
något särskilt rum. Tillträde till h., där ett
särskilt sådant finnes, är förbjudet för varje
man. Blott de allra närmaste släktingarna,
de, med vilka äktenskap är förbjudet (fader,
svärfader, bröder, far- och morbröder), utgöra
undantag, men deras besök äro genom skick
och bruk vanl. inskränkta till högtidliga
tillfällen, ss. bröllop, barns födelse och
omskärelse. I samma mån som turkarna
europei-seras, få deras kvinnor allt större
rörelsefrihet, och inom det nya turkiska riket har hela
haremsinstitutionens avveckling börjat,
särskilt sedan engifte 1926 där lagstadgats.
Harestad, socken i Göteborgs och Bohus
län, Inlands södra härad, intill Göta älvs n.
mynningsarm i Älvefjorden av Kattegatt;
20,66 kvkm, 641 inv. (1928). Bördiga slätter,
omgivna av kala bergplatåer. 463 har åker,
146 har skogs- och hagmark. H. ingår i
Torsby, H:s och Lycke pastorat i Göteborgs
stift, Älvsyssels s. kontrakt.
Harfleur [arflö’r], stad i fr. dep.
Seine-Jnférieure, 6 km ö. om De Havre, nära Seine-
mynningen; 4,675 inv. (1921).
Var under senare medeltiden
viktigaste krigs- och
handels-hamn för Seinelandskapen och
häftigt omstridd under
hundraårskriget.
Harfvefeldt, Erik,
matematiker (1785—1834), prof, vid
Artilleriläroverket å Marieberg
från 1818. översatte flera verk
av Legendres och utgav själv
en större lärobok, innehållande
den första utförliga
framställningen av differential- och
integralkalkylen. T. B.
Harg, urspr. stenaltare i det fria, senare
även små offerhus; ingår i sv. ortnamn:
Odhinshargher (nu Odensala) och Thorshargher
(nu Torshälla). Se M. Olsen, »Ættegård og
helligdom» (1926). E. W-én.
Harg, socken i Stockholms län, Frösåkers
härad, på Roslagskusten, närmast s. om
östhammar; 193,58 kvkm, 2.581 inv. (1928).
Ge-nomflytes från sjön Gisslan av
Hargström-men; jämna skogs- och mossmarker. 2.007 har
åker, 13.218 har skogs- och hagmark. I H.
ligga Hargs bruk (se nedan) och Ilargshamns
lastageplats (omkr. 400 inv.). Pastorat i
Ärkestiftet, Olands och Frösåkers kontrakt.
Harg, bruksegendom, fideikommiss, i Hargs
socken (se ovan), vid station på Dannemora—
H:s järnväg. Omfattar i H:s. Bladåkers.
Bör-stils, Singö, Knutby, Ununge och Lohärads
socknar 22.640 har, därav 2.155 har åker;
tax.-värde 3.089,500 kr. (1927), därav
jordbruksfastighet 2.461,500 kr. F. n. (1928) pågår
arbete endast vid sågverk och hyvleri;
järnverks- och gruvdriften har sedan krigsåren
legat nere. 200 arb. Brukssamhället har
omkr. 600 inv. — Godset H. bildades 1638
av landshövding Hans Kyle. Under
riksamiralen G. O. Stenbock erhöll H. 1668
brukspri-vilegier, och s. å. anlades och arrenderades
bruket av Isak Mackey. Såldes 1706—07 till
släkten Broman, brändes 1719 av ryssarna och
köptes 1730 av sedermera landshövdingen frih.
Erik Oxenstierna, vilken gjorde H. till
fideikommiss. Innehaves av släkten Beck-Friis.
Harg, bomullsspinneri och -väveri i
Allhel-gona socken, Södermanlands län, vid utbyggt
fall av Nyköpingsån, strax ovan Nyköping.
Äges av H:s fabrikers a.-b., stiftat 1874,
aktie-kap. 500,000 kr., 130 arb., tillv.-värde per år
1 mill. kr. — H. var 1624 järnverk, kom 1667
till W. Momma, som anlade kopparhammare;
1774 uppfördes ett pappersbruk av P. Momma
och 1843 H:s bomullsspinneri.
Hargitta, H a r g i t a, bergsträcka av
ande-sit i Transsylvanien v. om övre Maros och
Aluta. Krönes av en mäktig rad av
vulkantoppar, högst Hargittaspetsen (1,801 m ö. h.).
Hargrave [hä’gréiv], Lawrence,
australisk flygtekniker (1850—1915). Som assistent
vid observatoriet i Sydney fick H. sin
uppmärksamhet riktad på luftströmmar och
kon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
