Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harkrankar - Harkål - Harland, Henry - Harlekin, Arlekin - Harlem - Harless, Adolf von - Harley, Robert, earl av Oxford - Harlez, Charles de - Harlingen - Harlingson, Samuel Gustaf - Harlock, Walter Ernest - Harlungasagan - Harläpp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Harkål—Harläpp
560
nas bortåt 200 arter, fördelade på 3 fam.,
Limnobiinae, Tipulinae och Cylindrotominae.
Den förstnämnda omfattar bl. a. släktet
Tri-chocera, vars små arter även under soliga
vinterdagar ses dansa i luften; därav namnet
vintermyggor. Till samma fam. hör det
avvikande släktet Chionea,
spindelmyggor, med två 4—5 mm långa, vinglösa,
spindellika arter, som om vintern visa sig på snön.
Av fam. Tipulinae må nämnas släktet Tipula,
omfattande Sveriges största h.; deras larver
uppträda stundom som skadedjur på åkern och
i trädgården (de förtära växtrötter). G. A-z.*
Harkål, La’psana, artfattigt släkte av fam.
korgblommiga, utmärkt genom gula
blommor och avlångt vigglika frukter utan
pensel. L. communis, allmän på odlad mark
el. blottlagd jord ända upp till Norrland, är
0,5—1 m hög, upprätt, enårig, har kort- el.
oskaftade, äggrunda blad och små korgar, som
sitta i kvast. G. M-e.
Harland [häTand], Henry,
nordamerikansk författare (1861—1905); skrev framför
allt romaner från judarnas liv i New York.
Med Aubrey Beardsley utgav han 1894—97
»The yellow book», som förmedlade
inflytanden från fransk realism och symbolism.
Ha’rlekin, A’r 1 e k i n (it. arlecchTno),
komisk mask i det italienska folklustspelet,
com-media dell’ arte (se d. o. och bild). H:s
härstamning är oviss; figuren sammanhänger
kanske med någon bland den senantika farsens
(mimens, se d. o.) typer. H:s dräkt sluter tätt
intill kroppen, består av trekantiga, brokiga
lappar, grå filthatt, färgade skor, svart mask
och ett slags kluvet träsvärd. Hans
motspe-lerska och älskarinna är Colombina. Liksom
övriga roller i commedia dell’ arte var H:s
roll till stor del överlämnad åt skådespelarens
kvickhet och uppfinningsförmåga. — Två av
figurerna i en cambiolek kallas H. (på svenska
skämtsamt »ki]le»). — Jfr
Ursprung des H.» (1904J: A
ques ^*^*‘^1**-*^
i Erlangen, 1845 prof, i Leipzig. 1852
återkallades han till Bayern, där han i en
religiöst upprörd tid som president för
luterska överkonsistoriet i München fick
ledningen av Bayerns evangelisk-luterska kyrka
och som medlem av bayerska lantdagens
första kammare inflytelserikt deltog i det
politiska livet. Hans främsta teologiska arbete
är »Christliche Ethik» (1842; 8:e uppl. 1893;
»Christlig ethik», 1852). Som organ för sin
riktning grundläde han jämte några
meningsfränder 1838 Zeitschrift für Protestantismus
und Kirche. Jfr H:s intressanta
autobiogra-fiska skrift »Bruchstücke aus dem Leben
eines süddeutschen Theologen» (1872—75) och
biogr. av W. v. Langsdorff (1898). (G. A-n.)
Harley [häTi], Robert, earl av Oxford
(se d. o.).
Harlez [arla’z], Charles de, belgisk
Avestaforskare och sinolog (1832—99).
Verkade sedan 1867 som prof, i orientaliska språk
vid univ. i Louvain. Nämnas må H:s övers,
av »Avesta» (3 bd, 1875—77; 2:a uppl. 1881)
och »Manuel de la langue de 1’Avesta» (1878;
2:a uppl. 1880).
Harlingen, stad i nederl. prov. Friesland,
vid Zuiderzee; 10,176 inv. (1926); provinsens
huvudhamn. Livsmedelsexport till England.
Harlingson, Samuel Gustaf, präst (1740
—1810). Fil. dr i Uppsala 1767, lektor i
Linköping 1792, kyrkoherde i Landeryd 1798,
titulärprof. 1802 och teol. dr 1809. H. utövade
stort inflytande på stifts- och skolstyrelsen,
var en berömd talare, känd vitterlekare (led.
av Utile dulci) och framstående lärare. Jfr
R. Hjärne, »Dagen före drabbningen» (1882).
Hårlock [häTåk], Walter E r n e s t.
engelsk filolog (f. 1866). Blev 1893 master of
arts vid Londons univ., var lektor i engelska
vid Uppsala univ. 1893—99 och vid
Handelshögskolan i Stockholm 1909—23 samt innehar
sedan 1900 samma befattning vid
Sjökrigsolan. H. har tills, m. O. E. Wenström ut-
t »Svensk-engelsk ordbok» (1904).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
