Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hartlepool - Hartley, David - Hartman, Carl (botanist) - Hartman, Carl Gustaf - Hartman, Carl Johan - Hartman, Carl Vilhelm - Hartman, Ellen (Helena Elisabeth Florentina), f. Hedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Hartley—Hartman, E.
584
upptagna kolgruvor. Stora skeppsvarv;
sågverk, järnverk. Import av trävaror och
livsmedel I West H. svensk kyrka med
sjömanspräst. — Under världskriget angreps H.
16 dec. 1914 av tyska sjöstridskrafter, varvid
svenska kyrkan svårt skadades.
Hartley [hä’tli], David, engelsk filosof
och läkare (1705—57). H. var den egentlige
grundläggaren av associationspsykologien,
som bygger på en tankegång i Lockes system.
Locke antog, att subjektet, som i sig är en
passiv tabula rasa, också är den förmåga, som
sammanbinder de enkla själsföreteelserna till
mer sammansatta. Denna inkonsekvens sökte
H. undgå genom teorien, att de enkla
elementen genom associationens mekaniska lagar
förbinda sig själva. Men detta psykiska
system måste — då det icke ges ett självständigt
subjekt — sättas i intimt samband med det
kroppsliga, och H. drog också den
konsekvensen, att de psykiska processerna motsvaras
av vibrationer i hjärn- och nervsubstansen.
Först hans lärjunge J. Priestley anslöt sig
dock helt till materialismen. H:s huvudarbete
är »Observations on man» (2 bd, 1749).
Monogr. av M. Heider (1913). C. H-m.
Hartman, Carl, botanist (1824—84), son
till C. J. H. Blev fil. dr 1848, lärare i Gävle
1852 och lektor i Örebro 1859. H. företog
botaniska resor i Sverige och Norge,
Österrike och Sydtyskland samt vistades 1849—50
i London för studier i Linnés herbarium. Han
utgav bl. a. »Anteckningar vid de
skandinaviska växterna i Linnés herbarium» (1849—
50), »Om Nerikes mollusker» (1864),
»Skandinaviens förnämsta ätliga och giftiga svampar»
(1874). H. utgav 6:e t. o. m. ll:e uppl. av
faderns flora, den ll:e helt omarb. T. K.*
Hartman, Carl Gustaf, sigill- och
me-daljgravör (1666—1738), elev av Karlsteen.
På 1690-talet arbetade han som sigillgravör
åt Hedvig Eleonora. Efter en tids verksamhet
vid Holstein-Gottorpska myntet återkom han
till Stockholm 1702, där han började gravera
medaljer, dock utan större konstnärlig
framgång. Anmärkningsvärda äro medaljer med
porträtt av riksrådet Carl Bonde (1700) och
Karl XII (1701; »övergången av Düna»), den
senare bilden rätt grovt modellerad. E. L-k.
Hartman, Carl Johan, läkare och
botanist (1790—1849). Med. dr och kir. mag. i
Uppsala 1822. Provinsialläkare i Eskilstuna
1828 och i Gävle 1833.
Företog 1813 en
naturvetenskaplig resa i
Jämtland och Norge.
Hans främsta arbete
är »Handbok i
Skandinaviens flora» (1820;
ll:e uppl. 1879,
omarb. av sonen Carl H.;
nyaste uppl. av O. R.
Holmberg 1922 ff.).
Vidare utgav H.
»Utkast till populär
na
turkunnighet» (1836) och »Svensk och norsk
excursions-flora» (1846). H. var även verksam
som medicinsk författare och utgav bl. a.
läkarboken »Husläkaren» (1828; 6:e uppl.,
omarb. av O. F. Hallin, 1872). Led. av
Vet.-akad. 1838. T. K.*
Hartman, Carl Vilhelm, etnograf och
arkeolog (f. 1862 19/8), son till C. H. Ägnade
sig ett tiotal år åt praktiska och teoretiska
arbeten inom hortikulturen, deltog 1890—92
i en av American museum i New York
utsänd expedition till Sierra Madre Occidental
i Mexiko, återkom 1894, var U/2 år
trädgårdsmästare vid Bergianska trädgården. 1896—
99 företog han en etnografisk-arkeologisk
forskningsresa till Costarica, Salvador och
Guatemala. Av de hemförda samlingarna
bearbetade han en betydande del under
tjänstgöring vid Riksmuseets etnografiska avd.
1903 blev H. intendent för etnografiska avd.
vid Carnegieinstitutet, vilken av honom
organiserades och för vars räkning han företog en
ny forskningsfärd till Costarica. H. är den
förste, som i Amerika tillämpat den
skandinaviska metoden vid gravundersökningar,
såsom framgår t. ex. av hans »Archaeological
researches in Costarica» (1901). Om
Centralamerikas och Mexikos etnografi har H.
publicerat ett antal avh. Han blev 1908 prof, och
intendent vid Riksmuseets etnografiska avd.,
vars samlingar han kraftigt ökat, genom
utsända expeditioner samt inköp för
mecenatmedel. Lösandet av institutionens
byggnads-fråga sökte han främja bl. a. genom att anordna
flera etnografiska utställningar. Fr. o. m.
hösten 1923 var H. av hälsoskäl tjänstledig
och erhöll avsked 1 juli 1928. (K. G. L.)
Hartman, Ellen (Helena Elisabet
Florentina), f. Hedlund,
skådespelerska (f. 1860 Debuterade 1877 på Nya
(sedermera Svenska) teatern och var anställd
vid Dramatiska
teatern 1880—91 och 1894
—98 samt gästspelade
där 1893—94 och 1920
—22. Hon studerade
1891 ff. i Paris, deltog
1892 i B. C. Coquelins
nordeuropeiska turné
och spelade då, liksom
1893 i Paris, på
franska språket. Hon var
1881—91 g. m.
skådespelaren Viktor
Hartman (se d. o.) och är
sedan 1898 g. m. frih. C. G. B. Ceder
ström (se d. o.). Bland fru H:s roller märkas
Gurli i »En räddande ängel», Suzanne i
»Sällskap, där man har tråkigt», Francisca i »Minna
v. Barnhelm», Siri i »I telefon», Puck i »En
midsommarnattsdröm», Katarina i »Så tuktas
en argbigga», Lisa Spitsenas i »Kapten Puff»,
Dora, Cyprienne i »Vi skiljas», Alma i »Ära»,
Frou-frou, Madame Sans-Géne, Agapetus i
»Herr Dardanell och hans upptåg på landet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
