Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harv - Harva (Holmberg), Uno Nils Oskar - Harvard-universitetet - Harvey, Gabriel - Harvey, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
Harva—Harvey, W.
596
Bild 4. Tallriksharv.
Bild 5. Ställbar slätharv.
Bild 6. Länkharv.
p in n h a r v a r med krökta pinnar utan
bill, numera mest fjäderharvar (bild 3)
och på hjul gående
fjäderkultivato-rer med böjda, flata pinnar av fjäderstål,
r ullh a r v en, med kring fasta axlar
rörliga kors av krokiga pinnar, samt
tallriks-, H a n k m o- och spadharvar (bild
4), som bearbeta jorden genom roterande
skivor eller spadformiga blad och brukas på
torvig jord. Slätharvar (bild 5), som ha
raka pinnar, kallas efter ramens form r
ombo i dal-, diagonal- och
sicksack-harvar och utgöras av grundgående
rät-pinnharvar, för ytjordens luckring, utsädets
myllning, broddharvning och ogräsets
upprivande. Länk- och kedjeharvar (bild
6) ha nätformigt med varandra förenade
länkar, besatta med korta, raka pinnar, för
ytligaste luckring, upprivande av mossa ur
gräsvallar m. m. Drillharvar äro byggda för
harvning av åsformiga drillar. H. J. Dft.
Harva (förut Holmberg), Uno Nils
Oskar, finländsk religionshistoriker (f. 1882
31/8). Blev 1915 docent i finsk-ugrisk
religionsvetenskap vid Helsingfors univ. och 1926
prof, i sociologi vid Åbo finska univ. Bland
hans skrifter märkas »Die Wassergottheiten
der finnisch-ugrischen Völker» (akad. avh.,
1913), »Der Baum des Lebens» (1922) och
avdelningen om de finsk-ugriska och sibiriska
folken i »The mythology of all races», bd 4
(1927). H. E.P.
Harvard-universitetet [hä’vod-], Förenta
staternas äldsta universitet, beläget i
Cambridge vid Boston. 1636 grundades där en
högskola, till vilken dissenterprästen John
Harvard (1607—38) testamenterade sitt
bibliotek och halva sin förmögenhet, varefter
den fick namnet Harvard college. Efter att
länge ha fört en relativt obemärkt tillvaro,
förnämligast som teologisk högskola, gjordes
H. under Ch. W. Eliots (se d. o.) rektorat
(1869—1909) till ett av U. S. A:s främsta
univ. Det omfattar nu utom Harvard college
en rad fakulteter och specialhögskolor, bl. a.
Radcliffe college för kvinnliga
studerande, medicinsk högskola, observatorinm,
rika bibliotek och museer, botanisk trädgård
och stort stadion. Vid H. utges
vetenskapliga skriftserier, tidningar och tidskrifter.
7,983 studenter 1926—27; rektor (president)
sedan 1909 A. L. Lowell. Litt.: A. S. Pier,
»The story of H.» (1913); J. H. Gardiner,
»Harvard» (1914). Jfr bild sp. 597—598.
Harvey [hä’vi], Gabriel, engelsk
författare (1545—1630). Var personlig vän till
Edmund Spenser och företrädde med fanatism
den Spenserska riktningens antikiserande
strävanden. Sålunda sökte han skriva engelsk
hexameter efter latinska kvantitetsregler och
polemiserade med Greene, Nash m. fl., som ej
antikiserade. Utom tal och avh. på latin skrev
H. sonetter, satirer och smärre uppsatser på
engelska (utg. av Grosart i 3 bd 1884—85).
Harvey [hä’vi], William, engelsk
ana-tom, blodomloppets upptäckare (1578 4/4—
1657 3le). Blev student i Cambridge och med.
dr i Padova under Fabrizio (se d. o.), vars
verk om venklaffarna blev utgångspunkten för
hans stora upptäckt. Praktiserade i London,
blev led. av College of physicians och höll
föreläsningar för sina yrkesbröder. Under
en följd av år kungl. livläkare, följde han i
det stora inbördeskriget Karl I, var en tid
prof, i Oxford men flyttade efter
parlamentets seger åter till London, där han sedan
levde, aktad och förmögen. — H. utgav 1628
i Frankfurt a. M. en liten kvartvolym på
72 sidor, »De motu cordis et sanguinis in
animalibus anatomica exercitatio», med
resultaten av de undersökningar om blodomloppet,
som sysselsatt honom sedan studieåren i
Padova. I mästerlig, knapp och koncis form
skildras här en av de största naturvetenskapliga
upptäckter historien känner. Enl. den av
antikens forskare skapade, sedan dess gällande
teorien för blodkärlssystemet var blodet
främst bärare av livets viktigaste
beståndsdel, livsanden eller pneuma, vilken
framkallade blodets rörelse; dess medelpunkt var
Bild 1. Grubber.
Bild 2. Klösharv.
Bild 3. Fjäderharv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
