Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harts - Hartsgallvecklaren - Hartsolja, Hartstvål - Hartung, Fritz - Hartwig, Karl Ernst Albrecht - Hartwig, Nikolai - Hartwig, Otto - Hartz, Nicolai Eeg Kruse - Hartzenbusch, Juan Eugenio - Harun-er-Raschid - Haruspices - Harv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
Hartsgallvecklaren—Harv
594
nielloteknik. Även gravkistor av trä
hop-kittades med detta h.
Hartsgallvecklaren, To’rtrix (Evètria)
resi-ne’lla, en till vecklarnas underordn. hörande
fjäril, vars larv åstadkommer kådutflöde och
därav orsakade gallartade hartsbildningar på
tall. Själva fjäriln har svartbruna
fram-vingar med blygrå, metallglänsande tvärband.
Bakvingarna äro brungrå med ljusare fransar.
Vingbredd 16—20 mm. Den har en tvåårig
generation. Flygtiden infaller i juni. Genom
de lätt iögonenfallande hartsgallerna tilldrar
sdg h., som är allmän i Sveriges tallskogar, en
viss uppmärksamhet men torde blott då den
någon gång uppträder i ovanligt stort antal
få anses som ett verkligt skadedjur. Då
huvudsakligen yngre träd, intill 20 år,
angripas, kan den bekämpas genom gallernas
insamlande. G. G.*
Hartsolja, Hartstvål, se Kolofonium.
Hartung, Fritz, tysk historiker (f. 1883),
prof, i Halle 1915, i Kiel 1922 och i Berlin
1923. H. har mest sysslat med
författnings-historia och bl. a. skrivit »Karl V. und die
deutschen Reichsstände 1546—55» (1910),
»Deutsche Verfassungsgeschichte vom 15.
Jahr-hundert bis zur Gegenwart» (1914; 2:a uppl.
1922) och »Deutsche Geschichte 1871—1919»
(1920; 2:a uppl. 1924).
Hartwig, Karl Ernst Albrecht, tysk
astronom (1851—1923). Efter att 1884—85 ha
varit anställd som observatör vid
observato-riet i Dorpat kallades H. 1886 till prof, och
direktor för det nyupprättade observatoriet i
Bamberg. H. utförde omfattande
undersökningar om föränderliga stjärnor och utgav
tills, m. G. Müller det grundläggande arbetet
»Geschichte und Literatur des Lichtwechsels
der bis Ende 1915 als sicher veränderlich
an-erkannten Sterne» (2 bd, 1918—20).
Hartwig, Nikolai, rysk diplomat (1855
—1914). Var från 1909 ryskt sändebud i
Belgrad, hade väsentlig andel i tillkomsten av
Balkanförbundet 1912 och underblåste som
ivrig panslavist den storserbiska rörelsen.
Han avled vid ett besök på österrikiska
beskickningen 23 juli 1914, samma dag som
Österrikes ultimatum till Serbien
avlämnades. V. S-g.
Hartwig, Otto, tysk biblioteksman (1830
—1903). Var 1860—65 präst vid tyska
församlingen i Messina och studerade under
denna tid Italiens och särskilt Siciliens
medeltida historia. Han blev 1867
underbibliotekarie vid univ.-bibl. i Marburg och var 1876
— 98 överbibliotekarie i Halle. Om
biblioteksväsendets tekniska utveckling inlade han
stor förtjänst genom att 1884 grundlägga
tidskr. Zentralblatt für Bibliothekswesen,
vilken han redigerade till sin död. Postumt
utgavs hans memoararbete »Aus dem Leben
eines deutschen Bibliothekars» (1906).
Hartz, Nicolai Eeg Kruse, dansk
paleobotanist och geolog (f. 1867 23/8). Blev
1896 assistent vid Danmarks geol.
undersök
ning, deltog i flera expeditioner till Grönland
1889—1900 och blev dr 1909 på en
grundläggande avh. om Danmarks tertiära och
dilu-viala flora. P. E-t.*
Hartzenbusch [artsanbo’sk], Juan E
u-genio, spansk författare (1806—80), son till
en tysk snickare, som invandrat till Spanien,
och en spanjorska. H. var lång tid fäst vid
nationalbibl. i Madrid, vars dir. han 1862
blev. H. författade många goda dramer, bl. a.
»Los amantes de Teruel» (uppf. 1837), byggt
på en gammal spansk kärleksdikt och ansett
som ett av 1800-talets förnämsta nationellt
spanska dramatiska alster, och »Juan de las
Vinas» (1844; »Tvärtom», uppf. i Sthlm 1850).
H. var även lycklig fabeldiktare och novellist
samt utgav en mängd värdefulla essäer över
spanska klassiska författare m. m. »Obras
escogidas» utkommo 1850. K. A. H.
Härün-er-Raschld (»den rättrådige»), den
mest bekante abbasidiske kalifen, uppsteg 786
på tronen. I sång och saga (t. ex. i »Tusen och
en natt») har han prisats som ett mönster av
rättrådighet, storsinthet och fromhet, men i
verkligheten förtjänar han snarare att
»ställas vid sidan av de största tyranner, som
suttit på kalifernas tron». Han var snillrik,
tapper och frikostig men på samma gång i hög
grad hämndgirig, skenhelig och
njutningslys-ten. Hans regering upptogs av inre och yttre
krig. Han kunde ej hindra, att v. Afrika
gjorde sig oberoende, och med kejsaren i
Kon-stantinopel råkade han i strid. Däremot stod
han i det vänskapligaste förhållande till Karl
den store. I sin residensstad, Bagdad,
samlade han omkring sig de utmärktaste
konstnärer och vetenskapsmän och utvecklade stor
yppighet. Han avled på ett fälttåg till
Cho-rasan 809. Om hans uppträdande mot b a
r-m a k i d e r n a se d. o. Se O. E. Lindberg,
»HårÜn Arraschid och hans närmaste samtida
i historia och saga» (1900). K. V. Z.*
Haru’spices, lat. (plur. av haru’spex),
offer-skådare, hos forntidens romare teckentydare,
vanl. av etruskisk härkomst, vilka hade dels
att iakttaga offerdjurens inälvor, särskilt
levern, och dessas betydelse för ett företags
utgång, dels att tyda och försona
olycksbådande järtecken. H. Sgn.
Harv förekommer i många olika former. De
äldsta och enklaste h. voro dels r i s h a r var,
som utgjordes av sammanfogade risiga
stamdelar och som användes särskilt på
svedjeland, dels träpinnharvar, bestående av
träramar med räta träpinnar fastkilade.
Numera äro de i jorden arbetande delarna och
oftast hela h. av järn. Bland djupharvar,
som användas till att luckra alven, märkas
alvluckraren (se d. o.), grubbern
(bild 1) el. exstirpatorn, som genom
matjorden nedtränger i alven. Av å k e r h a
r-v a r, som kunna genomarbeta hela
matjords-lagret, brukades förr mest klös- (bild 2) och
g å s f o t h a r v a r (se d. o.) med pinnar i
spetsen, försedda med utplattad bill, samt krok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
