Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hasse, Johann Adolf - Hassel - Hassela - Hasselbacken - Hasselberg, Carl Jonas Erik - Hasselberg, Clas Bernhard - Hasselberg, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
607
H assel—Hasselberg
608
1740—56, då hans verk gåvos över hela
Europa. 1763 fick H. avsked och bodde sedan
omväxlande i Venezia och Wien. De flesta
stora bravurariorna för primadonnan voro
skrivna för dåtidens högt uppdrivna
koloraturteknik, som hade sin främsta representant
i hans hustru. I våra dagar har man ånyo
börjat framdraga H:s främsta kompositioner.
Biogr. av W. Muller (1911). T. N.
Vanlig hassel, Corylus avellana. 1 blommande kvist,
2 blad och nötklase.
Hassel, Co’rylus, släkte bland björkväxterna
med varje nöt omgiven av en av blad bildad
skål (cu’pula). De långa hanhängena
övervintra; hanblommorna sakna hylle och ha
4 till basen tvåkluvna ståndare. Honhängena
ha formen av knoppar, ur vilka de långa,
håriga märkena vid blomningstiden sticka ut.
Till släktet höra 8 arter, höga buskar el. träd,
hemma i n. halvklotets tempererade länder. I
Sverige växer vanlig h., Corylus avellana,
upp till Dalarna och Ångermanland. Den är
vanl. en några m hög buske, sällan
trädfor-mig, och blommar på bar kvist. Bladen äro
täml. tunna, omvänt äggrunda, med kort
spets och hjärtlik bas samt särskilt på
undersidan håriga; kanten är dubbelsågad el. grunt
flikig. En form med djupare flikade blad
(forma laciniata) odlas i parker och finns vild
i Östergötland (Regna socken). H. invandrade
till Sverige tidigt, kort efter tallen, och var
under Litorinatiden allmän betydligt längre
norrut än nu men trängdes genom den sedan
inträdande klimatförsämringen tillbaka. —
Raka hasselstammar användas till tunnband
och korgflätning. Nötterna innehålla i sin
kärna (frö) en välsmakande, fet olja, varför
de användas som dessert. Till form och
storlek variera de i hög grad. Storfruktiga
former odlas flerstädes, t. ex. i England, och
sådan odling har visat sig lönande också i
Sydsverige. Även andra arter lämna ätbara
nötter. Mest använda i n. Europa äro
spanska nötter (av C. avellana, forma grandis)
och de mjukskaliga f i 1 b e r t s- el. 1 a
m-bertsnötterna, av C. tubulosa (vild i
Ungern och Dalmatien), med fruktskålen
utsträckt långt över nötens spets. Mindre
vanliga äro de hårdskaliga turkiska
nötterna, av trädhasseln, C. colurna (vild
på Balkanhalvön och i Orienten). — Under
tertiärtiden var släktet representerat med
flera arter, av vilka C. Mac Quarrii hade
vidsträckt utbredning i polarländerna
(Spetsbergen, Grönland o. s. v.). G. M-e.
Hassela, socken i n. Hälsingland, Bergsjö
och Forsa tingslag, vid Medelpadsgränsen,
kring övre Harmångersån (Skansån) och
Has-selasjön; 459,30 kvkm, 2,192 inv. (1928). Är
närmast sjön en odlad och tätt befolkad
slättbygd; f. ö. huvudsaki. bergig skogsterräng
(Synhällan, 555 m). 1,459 har åker, 38,275
har skogs- och hagmark. Stora delar av H.
tillhöra Ströms bruks a.-b., bl. a.
Franshammar (med kraftstation). Pastorat i
Ärkestiftet, Nordanstigs kontr. Från H. härstammar
släkten Hazelius.
Hasselbacken, friluftsrestaurang på s.
Djurgården, Stockholm. Blev under senare
1800-talet genom läge (se karta till art. D j
ur-gå r d e n), traditioner (Bellmanseken och en
1872 rest Bellmansstaty av G. A. Nyström)
samt talangfull ledning (W. Davidson, som
1852 inköpte H.; d. 1883) Stockholms främsta
uterestaurang. Efter brand 1923 har ny
huvudbyggnad uppförts. H. äges av
Restaurant-a.-b. Hasselbacken, stiftat 1926, aktiekap.
500,000 kr.
Hasselberg, Carl Jonas Erik,
kyrko-historisk författare (f. 1856 16/s), prästvigd
1882, sedan 1897 kyrkoherde i Grundsunda,
Härnösands stift. H. har bl. a. utgivit
»Norrländskt fromhetsliv på 1700-talet» (1919),
»Harpotoner» (1923; företrädesvis övers, från
pietismens psalmister). Teol. hedersdr i
Uppsala 1921. E. N. S-g.
Hasselberg, Clas Bernhard, fysiker,
astronom (1848 3/b—1922 23/ä). Blev fil. dr
1872, antogs s. å. till
e. o. astronom i
Pul-kova, ledde en
astronomisk expedition
därifrån, som observerade
Venuspassagen 1874,
och kallades 1888 till
Vet.-akad:s fysiker.
Led. av Vet.-akad.
1890. H. utförde ett
stort antal värdefulla
undersökningar av
spektra, ss. av
kometernas, norrskenets,
vätets, kvävets, jodgasens och vissa metallers
spektra. J. T.
Hasselberg, Per, skulptör (1849 31/12—94
25/7), arbetarson från Ronnebytrakten. Var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
