Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hasselberg, Per - Hasselfors - Hasselgren, Gustaf Erik - Hasselmöss - Hasselquist, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Hasselfors—Hasselquist, F.
610
»Snöklockan.» Staty av Per
Hasselberg. 1
i sin ungdom i snickarlära, blev gesäll 1869
och tog då namnet H. efter sin födelseplats,
Hasselstad, arbetade 1869—76 i Stockholm
som ornamentsbildhuggare och begav sig 1876
till Paris. Studerade
där skulptur för F.
Jouffroy vid École des
beaux-arts. vann på
salongen 1881 mention
för kvinnostatyn
»Snöklockan» i gips och
1883 medalj för
samma bild i marmor.
Andra verk från
Paristiden äro »Le cbarme»
(gossestaty med en
fågel; 1889).
»Sånings-kvinna» (fontänfigur i
Göteborg; 1883), »Farfadern» (grupp av en
åldring och en liten gosse; 1886).
kvinnofigurerna »Vågens tjusning» (1888) och
»Grodan» (1890) m. fl. 1891 flyttade H. till
Stockholm. Bland hans alster från den korta tid
han där var verksam är det främsta den
liggande kvinnostatyn »Näckrosen» (1893).
Han utförde även porträttbyster, statyetter,
reliefer o. a. H:s konst är utvecklad i fransk
skola, förenar skicklighet med känslighet,
ytans elegans med individuellt liv. Hans
kvinnobilder äro själfulla, harmoniska
hymner till ungdom,
skönhet och
lev-nadskraft och ge
därjämte uttryck
åt en naturlyrik,
som är helt
nordisk. De äro av
stort intresse ur
tids- och smak
belysande synpunkt
och ej minst ur
rent personlig —
detta gäller även
de talrika
små-skulpturer, utarbetade eller
skisserade, han
efterlämnat. H. stod vid
sin död i sin fulla
utveckling. — Av
H:s verk är
»Farfadern» i brons
uppsatt i
Humlegården samt
»Snöklockan» och »Le
charme» på Adolf
Fredriks torg i
Stockholm,
»Så-ningskvinnan» i
Brunnsparken, Göteborg. I marmor finns
»Snöklockan» i Nationalmuseum, i Göteborgs
museum och i Glyptoteket i Köpenhamn.
Göteborgs museum äger »Grodan» i marmor
samt »Farfadern» och »Näckrosen» i
exemplar, huggna i marmor av Chr. Eriksson, samt
en enastående samling av H:s övriga verk,
omkr. 80 n:r, däribland skisser och
gipsmodeller. Jfr uppsatser av K. Wåhlin (i
Ord och Bild 1894), R. Bergh (1895; i
Konstföreningens Publikation 1898, omtr. i »Om
konst och annat», 1908) och A. Romdahl, »Per
H.» (19091. G-gN.
Hasselfors, fabriker i Skagershults socken,
Närke, vid H. station på stambanan Laxå—
Charlottenberg. Utgöras av sågverk, hyvleri,
lådfabrik och kraftstation vid utbyggt fall
av Svartån och tillhöra II. b r u k s a.-b.
(stiftat 1874, aktiekap. 3 mill. kr.), som jämväl
äger järnverk m. m. vid Svaitå, torvfabriker
vid Porla och Stockås samt egendomen
Bålby (se d. o.). 700 arb., tillv.-värde per år
2.5 mill. kr. II. järnbruk är numera nedlagt.
Tax.-värde 1.562.600 kr., därav för
jordbruket 1.239.400 kr (1927).
Hasselgren, Gustaf Erik, målare (1781
—1827). Studerade vid Konstakad. samt som
stipendiat i Tyskland och Rom 1806—16,
närmade sig där »nazarenerna», målade efter
sin hemkomst fornnordiska och
medeltids-historiska ämnen, redbart men av föga
intresse. »Erik den heliges sista andakt» var
länge utställd i Nationalmuseum. Vid akad.
var H. prof, sedan 1816. G-gN.
Hasselmöss, släktet Muscardinus av
gna-garfam. s o v m ö s s. M y oxida e, äro små djur
med fyra strecktecknade kindtänder i varje
käkhalva, rätt stora ögon och öron och täml.
långhårig svans. I
likhet med övriga
sovmöss sakna de
blindtarm. Den
enda europeiska
arten är
hasselmusen (M.
avel-lanarius). Längden
uppgår till 14 cm
varav hälften
kommer på svansen.
Färgen är gulbrun.
Hasselmusen är
vacker och smidig;
den för ett
undan
gömt liv i täta busksnår och är mest i rörelse
om natten. Vintern tillbringar den i dvala i
ett väl skyddat bo under en trädrot el. dyl.
Om sommaren bygger den ett klotrunt bo av
löv, mossa och torrt gräs uppe bland
grenarna. Den lever av nötter och bär. I Sverige
förekommer den, ehuru sällsynt, på spridda
ställen upp till Närke. T. P.
Hasselquist, Fredrik, forskningsresande
(1722—52). Studerade i Uppsala under Linné,
bland vars främsta lärjungar han räknades,
disputerade för med. doktorsgraden 1749 och
reste s. å. till Orienten, där han
genomströvade Mindre Asien, Egypten och Syrien. Han
dog vid Smyrna av lungsot, som han haft
sedan ungdomen; hans samlingar och
anteckningar, som beslagtagits för skuld, utlöstes
av drottning Lovisa Ulrika och räddades åt
IX. 20
Hasselmus, Muscardinus
avel-lanarius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
