Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hasselquist, Fredrik - Hasselquist, Tuve Nilsson - Hasselqvist, Jenny Matilda Elisabet - Hasselriis, Louis - Hasselrot, släkt - Hasselrot, Berndt Fridolf Engelbrekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611
Hasselquist, T. N.—Hasselrot, B. F. E.
612
Sverige. Linné, som, efter vad han sade,
»hisnade», då han såg samlingarnas storlek, utgav
med ledning av dem och dagböckerna »Iter
palæstinum eller resa till Heliga landet»
(1757). Led. av Vet.-akad. 1750 och adjunkt
i medicin i Uppsala 1751. E-kN-d.
Hasselquist, Tuve Nilsson,
svenskamerikansk kyrkomän och publicist (1816—
91). Blev 1835 student i Lund och
prästvigdes 1839. Påverkad av Schartaus skrifter
men med dragning till
de med den
Wiesel-grenska nykterhetsrörelsen förbundna
folkliga fromhetsrörelser-na, var han en i n. ö.
Skåne mycket
uppmärksammad »läsar-präst», då han 1852
emigrerade till
Nordamerika för att i
Ga-lesburg, Illinois, bli
föreståndare för en
svensk-lutersk
försam
ling. Med sin kraftfulla personlighet och
strängt luterska hållning blev han en av
initiativtagarna till Augustanasynoden (se d. o.),
vars förste president han var (1860—70).
Därjämte verkade han från 1860 till sin död som
rektor och lärare vid synodens teologiska
seminarium och blev mer och mer en av de
sammanhållande förgrundsfigurerna bland svenskarna
i det nya hemlandet, bl. a. som banbrytare inom
den svensk-amerikanska tidningspressen.
Redan 1855 började han utgiva tidningen
Hemlandet, det Gamla och det Nya, och från 1868
redigerade han synodens off. organ
Augusta-na (se d. o). I »Dagliga betraktelser för den
husliga andakten» (1918) föreligger ett urval
ur hans 1855—89 i pressen publicerade art.
med uppbyggligt syfte. Litt.: E. Norelius,
»T. N. H.» (1900), och E. Newman,
»Nordskånska väckelserörelser», I (1925). E. Nwn.
Hasselqvist, Jenny Matilda
Elisabet, premiärdansös och skådespelerska (f.
1894 31/7). Blev balettelev vid Kungl. teatern
1906, figurantska 1910, fick sina första
solopartier vid
Fo-kins gästspel 1913,
blev 1915
premiärdansös och avgick
1919 från Kungl.
teatern. Fru H. har
gjort egna turnéer
i Skandinavien och
Tyskland,
gästspelat i London,
Paris, Bryssel, Berlin
o. s. v. och tillhörde
1920—21 Svenska
baletten (se d. o.). Hon har på senaste åren
gjort sig bemärkt som filmartist. Hon
uppträdde 1925 på Kungl. teatern som Fenella
i »Den stumma». Utom självkomponerade
solodanser har hon med stor framgång utfört
roller som Backantinnan och Tabor i
»Kleo-patra», Mazurka i »Sylfiderna», Zobeide i
»Scheherazade», Bruden i »De fåvitska
jungfrurna» m. fl. Charm och nobless i
uppträdandet, en ovanlig lätthet i sprången samt
osvikligt sinne för rytmisk frasering äro
utmärkande för fru H. Litt.: Ida och H.
Buergel-Goodwin, »Jenny H.» (1918). L-a S.
Hasselriis [-ris], Louis, dansk skulptör
(1844—1912). Studerade i Köpenhadm och
vistades fr. o. m. 1869 mestadels i Rom.
Statyn »Diskuskastare» (1873) stannade i
Köpenhamns konstmuseum, likaså (1874)
statyetten av Bellman, i marmor (sittande),
och en byst av Emil Poulsen. Senare
porträ ttstatyetter av H. äro general
Schleppe-grell, Sören Kierkegaard, Joh. Ewald;
statyer äro Heine (en utförd för kejsarinnan
Elisabets slott på Korfu, nu i Hamburg) och
H. Chr. Andersen i Odense.
Nationalmonu-mentet »Danmark», uppställt framför
konstmuseet i Köpenhamn 1897, flyttades 1919 till
en rätt avlägsen plats i östre anlæg.
Representerad i Nationalmuseum i Stockholm. G-g N.
Hasselrot, svensk släkt, urspr. från
Dalsland, kallade sig först Hesselroth och
Hasselroth; namnformen Hasselrot
antogs av kapten Anders H. (1681—1746),
som var farfar till M. H. (se nedan). Om
släkten se A. Hasselrot, »Kalender öfver släkten
H.» (1923).
Hasselrot, Berndt Fridolf
Engelbrekt, jurist, politiker (f. 1862 23/3), bror till
C. B. H. och P. R. H. Avlade hovrättsexamen
i Lund 1885, utnämndes till assessor 1894 i
Göta hovrätt och 1896
i Svea hovrätt, blev
1897 t. L
revisions-sekr. och 1899
konstituerad samt 1900
re-visionssekr. Som
justitieombudsman 1906
—13 förvärvade II.
allmän aktning och
sympati. Många av hans
till K. m:t eller
riksdagen gjorda
framställningar, vilka i
allm. gingo ut på mild-
ring av straff eller andra åtgärder,
förestavade av billighet och humanitet, ledde till
önskat resultat. 1913 utnämndes H. till
president i Hovrätten över Skåne och Blekinge.
17 febr. 1914—30 mars 1917 var han statsråd
och chef för Justitiedep. i Hj. Hammarskjölds
ministär. Som sådan kontrasignerade han
propositioner om bl. a. ny strafflag för
krigsmakten, militieombudsmannaämbetet, lag om
äktenskaps ingående och upplösning, lag om
utom äktenskapet födda barn, adoptionslag,
ny expropriationslag samt lag om rättigheten
att besitta fast egendom. H. har varit ordf,
i banklagstiftningskommittén (1907—08), i
strafflagskommissionen (1916) och i dess
arbetsutskott (1918). Han är ordf, i styrelserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
