Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hastfehr, Berndt Johan - Hastfer (Hsatfehr), ätt - Hastfer, Jakob Johan - Hastighet - Hastighetsmätare - Hastigt mod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Hastfer—Hastigt mod
618
underordnade och häktades 10 jan. 1789, ehuru
han i en tidigare uppsatt berättelse sökt
rentvå sig. H:s skuld var uppenbar; han dömdes
1790, benådades, reste utrikes och dog i
rysk tjänst. Litt.: J. R. Danielson-Kalmari,
»Stats- och samhällsliv i Finland under
gustavianska tiden», bd 2 (sv. övers. 1925). H. E.P.
Hastfer (H a s t f e h r), svensk ätt. urspr.
trol. från Westfalen, känd från 1453 i
Estland. En gren introducerades som friherrlig
i Sverige 1678, blev grevlig 1687 med J. J. H.
(se nedan) och utdog 1695. En annan gren
fick svensk friherrevärdighet 1731 men är
utdöd i Sverige. Till denna gren hörde frih.
B. J. Hastfehr.
Hastfer, Jakob Johan, greve,
fältmarskalk (1647—95); jfr släktöversikten. Blev
kapten 1673, överste för Livgardet till häst
och fot 1677 och frih. 1678. H. blev
generallöjtnant samt
guvernör i Riga och över
Estland 1686, kungl.
råd och
generalguvernör i Livland 1687,
greve s. å.,
fältmarskalk 1690 och
kansler för Dorpats univ.
s. å. H. utmärkte sig
under skånska kriget
1675—79 vid
Halmstad, Lund och
Landskrona. I Livland
genomdrev han med
hårdhet reduktionen. Mot Fryxells mörka bild
av H. riktar sig en uppsats av A.
Hammarskjöld i Hist. Tidskr. 1888.
Hastighet, i allm. förändringen av en
storhet under en tidsenhet, kan vara konstant
eller variabel. I förra fallet är h. lika med
kvoten mellan storhetens förändring och motsv.
tidsintervall, oberoende av dettas absoluta
storlek. I senare fallet måste tidsintervallet
tagas försvinnande litet, vilket matematiskt
uttryckes sålunda, att h. är derivatan med
avseende på tiden. Sådana begrepp som
reak-tions-h., avkylnings-h. etc. äro skaläia
storheter, medan rörelse-h., strömnings-h. etc. äro
vektorer (jfr d. o.). På grund härav kunna
rörelse-h. geometriskt adderas, så att
summan av två h. (komposanterna) blir lika med
diagonalen i den parallellogram
(hastighets-parallellogram), vars sidor till riktning och
längd äro lika med komposanterna. Omvänt
kan en given h. på analogt sätt uppdelas
i kompo,santer. ökas h. likfoimigt med tiden,
ss. vid fritt fall i lufttomt rum, kallas
h.-ökningen per tidsenhet acceleration (se
d. o.) och tecknas matematiskt som andra
derivatan av lägeskoordinaten (»vägen») med
avseende på tiden. Med vinkel-h. avses den
vinkel, som en kring en axel roterande kropp
vrider sig på tidsenheten. Den största h. i
naturen är ljushastigheten. Litt.: Olshausen,
»Geschwindigkeiten» (1903). J. T.
Hastighetsmätare kallas varje apparat, som
mäter en i rörelse befintlig kropps hastighet.
För bestämmande av en ur ett eldvapen
skjuten projektils hastighet har en mängd
instrument konstruerats. De kunna delas i två
slag: sådana, vid vilka
projektilens hastighet i
anslagsögon-blicket bestämmes genom
överflyttning av dess rörelsemängd
på en betydligt större massa än
projektilens, och sådana, vilka
mäta den tid projektilen
behöver för att tillryggalägga ett
visst vägstycke. De senare äro
lättare att hantera och mera
användbara. Av dessa må
nämnas den inom svenska
artilleriet nyttjade Le Boulengés
kronograf (se bild).
Principen för dess konstruktion och
användning är följ.: framför
kanonen äro på bestämda
avstånd placerade två
trådskärmar, elektriskt förbundna med
apparaten. Då projektilen
passerar genom den första
skär
men, brytes dennas ledning, och stålcylindern
G, som dittills kvarhållits i hängande läge av
en elektromagnet vid B, faller. Då projektilen
passerar genom andra skärmen, brytes i sin
tur dennas ledning, och stålcylindern Fl, som
kvarhållits hängande av elektromagneten C,
faller samt frigör en kniv, som slår an mot
stålcylindern G och däri sätter ett märke. Av
detta märkes plats på cylindern G kan efter
lagen för fritt fall beräknas den tid, som
åtgått för projektilen att passera mellan
skärmarna; dock ingår däri den s. k.
instrumentets t i d, d. v. s. tiden för cylindern H
att efter strömbrytningen inslå märket. Denna
tid mätes genom att före skjutningen båda
strömmarna brytas samtidigt, varigenom man
på G får ett knivmärke, som anger
instrumentets tid. G. af W-dt.
H; brukas på flygplan och luftskepp för
att utvisa »hastigheten genom luften». Två
olika konstruktionsprinciper ha för dessa h.
huvudsakligen kommit till användning: vid
den ena verkar luftströmmen (d. v. s.
luftens rörelse i förhållande till luftfarkosten)
på en anemometers (se d. o.) halvkulor,
vilkas rotationsrörelse på mekanisk väg
överföres till hastighetsindikatorn, vid den andra
verkar luftströmmen i ett pitotrör (se P i t o
t-s k a röret), varefter luftens hastighet
överföres till och indikeras på
hastighetsindikatorn. H. av denna senare typ är numera den
vanligaste på luftfarkoster. »Hastigheten över
grund» (d. v. s. i förhållande till fasta föremål
på jorden) erhålles genom sammanställning av
»hastigheten genom luften» och
vindhastigheten. ö-g.
Hastigt mod, jur. Uttrycket »av hastigt
mod» är en beteckning i svensk strafflag för
att särhålla det uppsåtliga dödande, som lagen
kallar dråp, från dq former därav, som äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
