Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hav (Ocean, Världshav) - Temperaturförhållanden - Hawaii - Hawaiiöarna el. Sandwichöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Hawaii—Hawaiiöarna
648
djuren; dessa förtäras av större planktondjur,
vilka i sin ordning bilda föda för fiskarna.
— Jfr Havsforskning. — Litt.: O.
Janson, »Meeresforscbung und Meeresleben»
(1901); C. Chun, »Aus den Tiefen des
Welt-meeres» (2:a uppl. 1903); O. Krümmel,
»Hand-buch der Ozeanographie» (1907); J. Wiese,
»Das Meer» (1907); J. Murray ocb J. Hjort,
»Atlanterhavet fra overflaten til havdypets
mörke» (1912); J. Eriksson, »Havet och livet»
(1926). J. E.
Hawaii, den största av Hawaiiöarna
(se d. o.); även off. namn på dessa öar.
Hawaiiöarna el. S a n d w i c h ö a r n a, till
Förenta staterna hörande ögrupp i Stilla
havet mellan 18° 55’ och 23° n. br. samt 154°
50’ och 162° v. Igd, bestå av 8 bebodda öar:
Hawaii (10.399 kvkm), Maui (1.885 kvkm),
Oahu (1.555 kvkm), Kauai (1.417 kvkm),
Mo-lokai (676 kvkm), Lanai (360 kvkm), Niihau
(251 kvkm) och Kahoolawe (179 kvkm) samt
de 4 små obebodda Nihoa (långt n. v. om de
övriga), Lehua, Kaula och Molokini. Areal
omkr. 17,900 kvkm, den åt v. n. v. till 178°
30’ v. Igd och 29° n. br. sig sträckande raden
av klippor och korallrev inräknad, öarna, som
bestå av yngre vulkaniska bergarter, ha
sannolikt en gång bildat ett sammanhängande
land.
H. äro höga och bergiga och äga en vild,
storslagen naturskönhet med en rikedom på
djupa klyftor, knivskarpa kammar, väldiga
stup (pali) och höga vattenfall. I de lägre
delarna råder ett milt och hälsosamt havsklimat,
präglat av nordöstpassaden, som bringar
riklig nederbörd åt lovartsidorna (på Oahu 2.000
-—3,700 mm), medan läsidorna äro torrare
(Oahu omkr. 500 mm). Högsta partierna av
Kauai och Maui ha kolossal nederbörd (intill
14,000 mm). Ovan passadmolnen äro Hawaiis
höga toppar torra, men något snö faller om
vintern. På Mauna Kea (»vita berget»)
ligger snö året om. Årsmedeltemp. i Honolulu
23.5° C, varmaste månaden (aug.) har 25,5°,
den svalaste (jan.) 20,8°; extremer 32° och 11°.
Kauai (36,000 inv.), den nordligaste
bebodda ön, är en mycket djupt eroderad kägla,
vars dimhöljda toppregion (Waialeale, 1,548
m) är täckt av väldiga myrar. Här upprinner
Waimeafloden, som bildar en storslagen
kan-jon. N. v. kusten (Napali) är tvärbrant och
helt otillgänglig. Kauai är bekant för sina
rika plantager av socker och tropiska frukter
samt för sin risodling. Huvudort är Lihue
på ö., bästa hamn Hanalei på n. sidan. —
Niihau, i lä om Kauai, är skoglös. —
Oahu (171,000 inv.) är uppbyggd av två
parallellkedjor, den regnrika och skogiga
Poo-lau i ö. och den torrare, kalare Waianae i
v. med öns högsta topp, Mauna Kaala, 1,228
m. Mellan bergen ligger ett torrt,
sönderskuret platåland, som gjorts fruktbart genom
bevattning. Oahu har stora sockerplantager
och är centrum för ananasodlingen; på ö.
sidan vidsträckta risfält. Huvudort är
Honolulu (se d. o.), ögruppens huvudstad. — M
o-lokai (2,000 inv.) stiger i ö. tvärbrant till
1,500 m och har där ännu skog, medan den
lägre, v. delen är torr och ödslig. Största
delen duger blott till boskapsskötsel. Vid
nordbrantens fot ligger på en halvö
spetälske-kolonien Kalaupapa (497 patienter 1927); där
verkade fader Damien (se d. o.). — Maui
(44,000 inv.) består av två skilda bergmassiv.
HAWAIIÖARNA
Skala l:5mill.
TERRITORIET HAWAII
Skala l:50min.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
